Kan en ny grundlag införas

Av jur.kand.

Det bör införas enstaka stadga inom grundlagen för att Sveriges valuta existerar svensk krona.

Marta Obminska[1]

Sveriges grundlagar utgör grunden till vårt samhällskontrakt. Min perception existerar för att ett fräsch parlamentarisk grundlagsutredning bör tillsättas beneath denna mandatperiod. inom den utredningen bör vissa befintliga bestämmelser inom regeringsformen ses ovan. Vidare bör utredningen ett fåtal inom uppgift för att reflektera angående grundlagsskyddet inom regeringsformen bör stärkas alternativt kompletteras samt angående vissa nya rättigheter bör införas.

detta handlar bland annat angående för att stärka individens fri- samt rättigheter gentemot staten samt för att utföra våra domstolar samt grundlagar mer motståndskraftiga mot krafter vilket förmå hota rättsstaten samt demokratin.

Bakgrund

Senast enstaka parlamentarisk kommitté sammankallades på grund av för att titta ovan problem att diskutera tillsammans med anknytning mot regeringsformen fanns inom november 2004.

Kommittén tog namnet Grundlagsutredningen samt efter fyra års sysselsättning presenterades slutbetänkandet enstaka reformerad grundlag (SOU 2008:125). Samtliga sju dåvarande riksdagspartier plats överens ifall dem förslag samt bedömningar likt utredningen presenterade.

De omfattande målen till utredningens jobb plats för att stärka samt fördjupa den svenska folkstyrelsen, för att öka medborgarnas tillit på grund av demokratins funktionssätt samt för att höja valdeltagandet.

Utredningen behandlade bland annat ämnen ifall valsystemet, folkomröstningar, förhållandet mellan riksdagen samt regeringen samt domstolarnas roll inom detta konstitutionella systemet. dem överenskommelser mellan partierna vilket gjordes inom utredningen står Moderaterna fortsatt på baksidan. Samtidigt existerar detta angeläget för att uppslutningen på baksidan dessa överenskommelser ej fullfölja för att den konstitutionella debatten avstannar.

land samt världen förändras.

Regeringen ger därför ett speciell utredare inom uppgift för att föreslå hur ett färsk läroplan inom elementär svenska bör införas samt för att utföra enstaka granskning från modersmålsundervisningen.

Nya ämnen aktualiseras samt gamla problem att diskutera är kapabel ses inom en nytt ljus.

Det besitter gått snart 15 tid sedan den förra grundlagsutredningen sammankallades. Tiden existerar idag mogen för att åter titta ovan en antal problem att diskutera tillsammans anknytning mot regeringsformen. Bland annat bör den nya grundlagsutredningen analysera hur individens fri- samt rättigheter förmå stärkas gentemot staten samt hur våra domstolar samt grundlagar är kapabel göras mer motståndskraftiga mot krafter vilket förmå hota vår rättsstat samt vår demokrati.

Jag menar även för att Lagrådets roll bör analyseras samt eventuellt stärkas, ej minimalt inom ljuset från detta senaste årets diskussion angående Lagrådets allt skarpare bedömning från olika lagförslag.

Ambitionen bör existera för att tillsätta utredningen snarast, dock detta existerar viktigt för att en sådant beslut föregås från samtal tillsammans övriga partier.

inom landet äger oss ett tradition likt innebär för att grundlagsändringar normalt genomförs endast ifall dem äger brett stöd. Därför bör redan tillsättandet från utredningen ske inom dialog mellan partierna. angående grundlagsändringarna bör hinna träda inom kraft efter nästa omröstning, den 1 januari 2023, samt därmed behandlas inom riksdagen ett inledande gång våren 2022, behöver utredningen tillsättas skyndsamt till för att ett fåtal tillräckligt tillsammans med period för att utföra noggranna analyser samt välgrundade bedömningar.

Innehållet inom ett färsk grundlagsutredning

Domstolarnas självständighet bör stärkas

För för att ytterligare stärka skyddet till relaterat till rättsstat principer behöver domstolarnas självständighet gentemot regeringen samt riksdagen stärkas.

oss besitter sett ett tillväxt vid flera håll inom Europa liksom utmanar rättsstaten samt dess självständiga domstolar. inom Ungern samt Polen äger man ifrån politiskt håll försökt stärka sin ställning genom för att ett fåtal ett större övervakning samt kraft ovan domstolarna. detta besitter konkret handlat angående förslag likt riktats mot dem högsta instanserna samt den centrala domstolsadministrationen.

Det finns goda skäl för att även inom landet betänka reformer likt gör starkare domstolarnas långsiktiga oberoende, samt ett grundlagsutredning bör bl.a.

I grundlagen bör införas ett stadga, var detta anges vilka dem svenska helgdagarna existerar samt för att dessa vilar vid ett historisk bas vilket är kapabel artikel både icke-konfessionell, kristen samt hednisk.

titta vid nästa punkter:

• I 20 från 28 EU-länder leds den centrala domstolsadministrationen från en ifrån statsmakt samt riksdag fristående råd, (”Judicial Council”/domstolsråd) såsom mot enstaka majoritet utgörs från domare samt såsom bl.a. utser myndighetens ledare. detta existerar ett modell liksom gör starkare domstolarnas självständighet samt därför även bör införas inom Sverige.
• Såväl Justitieombudsmannen (JO) såsom Justitiekanslern (JK) besitter idag tillsyn ovan domstolsväsendet.

  detta strider inom princip mot maktdelningens koncept för att den lagstiftande samt den verkställande makten vid detta sättet, genom JO samt JK, förmå utöva viss omväg övervakning ovan domstolarnas aktivitet. detta existerar värt för att notera, för att inom flera från dem länder mot vilka landet exporterat ombudsmannainstitutet existerar domstolarna undantagna ifrån ombudsmannens behörighet; kontrollen utövas istället ofta från detta fristående domstolsrådet.

  Utredningen bör betänka ifall reguljär tillsyn ovan domstolarna bör utövas från domstolsrådet. JO utövar normalt extraordinär tillsyn, dvs. tillsyn då detta ej finns någon ordinarie tillsynsmyndighet för att vända sig mot alternativt den chansen från olika skäl existerar uttömd. Utredningen bör fundera angående JO fortsatt bör behärska utöva extraordinär tillsyn ovan domstolarna, även angående domstolsrådet får ansvar till reguljär tillsyn.

  Grundlagsutredningen ansåg för att JK fortsatt bör behärska utöva tillsyn ovan domstolarna. Den nya utredningen bör reflektera angående utvecklingen inom t.ex. Ungern samt Polen ger anledning för att ompröva den ståndpunkten mot bakgrund från för att JK existerar ett myndighet beneath regeringen.

• Statens ansvarsnämnd beslutar idag inom problem att diskutera angående avskedande, avstängning samt läkarundersökning då detta gäller ordinarie domare.

  Statens ansvarsnämnd existerar dock enstaka myndighet beneath regeringen. till för att ytterligare stärka skyddet på grund av domstolarnas självständighet bör därför enstaka ordning övervägas såsom innebär för att beslut angående avskedande m.m. saknas från en kroppsdel vilket ej lyder beneath regeringen.

• Jag anser även för att grundlagsskyddet till dem högsta domstolarnas oberoende bör förstärkas genom för att antalet tjänstgörande justitieråd läggs fast inom grundlag samt för att detta inom grundlag anges ett lägsta ålder till då en justitieråd är kapabel åläggas för att vandra inom pension.
• Det finns även skäl för att reflektera angående anslagen mot Sveriges domstolar samt Domarnämnden fortsättningsvis bör läggas beneath utgiftsområde 1 Rikets styrelse, såsom bereds från konstitutionsutskottet, till för att tydliggöra domstolsväsendets konstitutionellt centrala ställning.

  Idag ligger detta beneath utgiftsområde 4 tillsammans tillsammans Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten samt övriga delar från rättsväsendet.

Skyddet till människors fri- samt rättigheter bör stärkas

Europakonventionen på grund av mänskliga rättigheter existerar svensk team sedan 1995. detta betyder för att den kunna tillämpas direkt inom bl.a.

svenska domstolar. Rättigheterna inom konventionen existerar tänkta för att användas konkret inom enskilda fall, samt detta betyder för att enskilda kunna åberopa dessa rättigheter inom enstaka svensk domstol. inom ett utdragen rad fall dem senaste decennierna äger även domstolar inom land slagit fast för att stat alternativt samhälle, t.ex.

genom en visst beslut, äger kränkt enskildas äganderätt, riktig mot privatliv, föreningsfrihet osv.

Motsvarande rättighetskatalog finns liksom vän inom vår personlig grundlag, närmare bestämt inom 2 kap. regeringsformen, dock från olika historiska samt praktiska skäl äger dessa rättigheter varit mer från enstaka anvisning mot lagstiftaren än konkret användbara verktyg till människor liksom utsatts på grund av övertramp från stat samt samhälle.

inom den senaste grundlagsreformen betonades dock för att rättigheterna bör behärska användas praktiskt inom bl.a. domstolar, samt detta sker även inom högre grad än tidigare, dock detta finns kvar flera hinder mot för att rättigheterna inom 2 kap. regeringsformen bör erhålla identisk praktiska innebörd vilket Europakonventionens rättigheter.

detta existerar problematiskt från flera skäl: Dels finns ingen anledning för att vår personlig grundlag bör spela mindre praktisk roll samt därmed äga lägre ställning eller tillstånd än Europakonventionen. Dels saknar Europakonventionen ett sektion rättigheter likt bara finns inom regeringsformen, t.ex. ifall nationalitet.

Dels förmå oss ej inom framtiden räkna tillsammans för att Europadomstolen bör existera ett lika klar vägledande instans vilket hittills, bl.a. mot resultat från höga målbalanser samt långa handläggningstider.

I den senaste reformen från grundlagen gjordes ett sektion förändringar inom rättighetskatalogen inom 2 kap. regeringsformen. Bland annat infördes enstaka bestämmelse ifall skydd till privatlivet samt ett ytterligare bestämmelse ifall korrekt mot rättvis rättegång tillsammans med Europakonventionen liksom förebild.

dock översynen plats ej fullständig samt flera praktiska ämnen, såsom påverkar inom vad mån rättigheterna faktiskt används, berördes ej. Jag anser för att bl.a.

nästa ämnen bör ses ovan från enstaka färsk grundlagsutredning.

Stärk flera från rättigheterna inom 2 kap. regeringsformen

Det finns anledning för att stärka äganderätten. vid senare period besitter t.ex. uppmärksammats för att otydliga regelverk samt tolkningar föranleder skogsägare för att stämma staten eftersom dem varken får avverka alternativt sälja sin skog — samt dem besitter ej heller fått någon belöning på grund av dessa inskränkningar.

Skyddet till äganderätten samt näringsfriheten existerar svagare än skyddet till yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations- samt föreningsfriheterna. detta behöver förändras. Ingrepp inom äganderätten alternativt näringsfriheten bör omfattas från en proportionalitetskrav vid identisk sätt vilket gäller på grund av andra rättigheter samt dem bör även skyddas genom dem särskilda beslutsregler likt finns på grund av vissa rättigheter inom 2 kap.

RF.

I Europakonventionen finns inom sjunde tilläggsprotokollet (liksom inom EU:s stadga ifall dem elementär rättigheterna, rättighetsstadgan) en förbud mot för att någon straffas numeriskt värde gånger på grund av identisk sak (ne bis in idem).

En parlamentariskt sammansatt grundlagskommitté besitter inom dygn överlämnat sitt betänkande mot justitieminister Gunnar Strömmer.

Motsvarande förbud bör införas inom regeringsformen.

Skyddet mot diskriminering bör breddas mot för att omfatta varenda människor. Diskrimineringsförbudet inom 2 kap. 12 § regeringsformen gäller idag endast den liksom tillhör enstaka minoritet. i enlighet med 2 kap. 13 § regeringsformen gäller vidare för att team alternativt ytterligare föreskrift likt utgångspunkt inte någonsin får innebära för att någon missgynnas vid bas från sitt kön.

Regeringsformens diskrimineringsskydd existerar smalare än motsvarande skydd inom exempelvis diskrimineringslagen. detta innebär bland annat för att den vilket inom något avseende alternativt kontext anses tillhöra enstaka majoritetsgrupp ej omfattas från grundlagens skydd mot diskriminering.

Självklart existerar detta angeläget för att äga en starkt skydd på grund av personer vilket inom något avseende tillhör ett minoritet, eftersom diskriminering ej sällan innebär för att ett majoritet vid en orättfärdigt sätt tar sig rätten för att utföra något vid ett minoritets bekostnad.

Samtidigt existerar detta viktigt för att titta vad detta existerar likt typiskt sett fullfölja för att diskriminering existerar orättfärdigt: för att ett individ blir behandlad olik — sämre — vid bas från ett egenskap likt individen ej egen äger kunnat påverka, såsom kön, könsöverskridande identitet alternativt formulering, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning alternativt ålder.

Mot denna bakgrund finns goda skäl för att bredda detta grundlagsfästa skyddet mot diskriminering. Vidare bör förbud mot diskriminering vid bas från politisk åsikt, vilket finns intaget inom produkt 14 inom Europakonventionen, även föras in inom regeringsformen.

Rätten mot domstolsprövning bör stärkas. Utredningen bör reflektera ifall enstaka explicit riktig mot domstolsprövning, likt den liksom finns inom skrivelse 6 inom Europakonventionen bör införas även inom regeringsformen.

Genom den förra grundlagsutredningen infördes enstaka bestämmelse inom 2 kap. 11 § 2 st. 1 p. regeringsformen angående för att ett rättegång bör genomföras rättvist samt inom skälig period.

Regeringen ligger normalt på baksidan lagförslagen, dock även enskilda riksdagsledamöter förmå ta initiativ mot nya lagar.

detta infördes dock ej någon regel ifall korrekt mot domstolsprövning inom sig.

Inför ett korrekt mot skadestånd vid bas från överträdelser från fri- samt rättigheter inom 2 kap. regeringsformen

I utredningen bör även ingå för att fundera frågan angående enskilda bör äga riktig mot skadestånd nära överträdelser från grundlagsskyddade fri- samt rättigheter inom regeringsformen.

enstaka sådan riktig finns inom ljus då enskilda får sina rättigheter inom Europakonventionen kränkta, samt detta existerar önskvärt för att våra egna grundlagsrättigheter besitter identisk verksamma skydd. ett sådan tillfälle skulle alltså innebära för att den enskilde förmå erhålla finansiell kompensation då stat alternativt samhälle överträder hans alternativt hennes fri- samt rättigheter i enlighet med 2 kap.

regeringsformen. Man förmå notera för att kommittén angående skadestånd nära överträdelser från grundlagsskyddade fri- samt rättigheter (Ju 2018:09) idag, vid förslag ifrån konstitutionsutskottet, ser ovan frågan angående skadestånd ifall staten alternativt ett samhälle bryter mot någon bestämmelse inom 2 kap RF. Införandet från ett sådan skadeståndsskyldighet skulle även artikel ett betydande åtgärd till för att stärka fri- samt rättighetsskyddet.

Inför enstaka tillfälle för att erhålla sina rättegångskostnader ersatta även då man liksom enskild förlorar en uppgift såsom rör grundlagsskyddade rättigheter

I en uppgift liksom rör Europakonventionen var enskilda begär skadestånd likt kompensation förmå enstaka domstol numera besluta för att vardera parten bör bära sin personlig rättegångskostnad, även ifall ett enskild äger tappat bort eller missat målet.

detta förutsätter för att den enskilda anses äga haft skälig anledning för att ett fåtal saken prövad. Denna regel besitter förts in på grund av för att vanliga människor ej p.g.a. stora kostnadsrisker bör avstå ifrån för att driva rimligt välgrundade fall ifall sina fri- samt rättigheter inom Europakonventionen. ett motsvarande regel bör gälla ifråga ifall den enskildes rättigheter vilket skyddas inom regeringsformen.

Lagrådets ställning samt domstolarnas normprövning bör stärkas

Till skillnad ifrån enstaka sektion andra länder äger landet ej enstaka speciell författningsdomstol, likt bl.a.

är kapabel testa angående ett viss bestämmelse inom team alternativt ytterligare författning strider mot grundlagen, Europakonventionen alternativt ytterligare norm vilket står ovan team inom rang. Idag sker ett förhandsgranskning inom Lagrådet, dock den behöver statsmakt samt riksdag ej följa. Vanliga domstolar förmå utföra ett sådan prövning efter för att enstaka team antagits från riksdagen, dock enbart ifall frågan aktualiseras inom en enskilt fall.

Däremot förmå domstolarna ej utöva därför kallad teoretisk normprövning, detta önskar yttra testa enstaka lags grundlagsenlighet utan koppling mot en konkret fall.

Frågan ifall författningsdomstol diskuterades grundlig inom Grundlagsutredningen samt utredningen lade ej fram något sådant förslag. Jag anser ej för att frågan ifall insättning från författningsdomstol för tillfället bör utredas vid nytt.

Samtidigt finns en behov från för att inom ramen på grund av den ordning likt redan finns stärka den konstitutionella kontrollen från vår lagstiftning. enstaka fräsch grundlagsutredning bör därför titta vid numeriskt värde möjligheter såsom torde behärska genomföras parallellt: detta handlar dels angående för att stärka Lagrådets ställning (förhandskontroll), dels ifall för att införa enstaka chans för att inom vanlig domstol erhålla bekräftat för att exempelvis ett viss lagbestämmelse strider mot grundlagen alternativt Europakonventionen, utan för att frågan aktualiseras inom en konkret fall (efterhandskontroll).

Det besitter liksom vän förts enstaka diskussion ifall dessa problem att diskutera ej minimalt inom denna tidskrift.

titta mot modell Stefan Lindskogs samt Mats Melins produkt Domstolarnas oberoende behöver stärkas ifrån 2017.[2]

Stärk Lagrådets ställning

Utredningen bör reflektera ifall Lagrådets ställning bör stärkas, ej minimalt inom ljuset från den många skarpa bedömning likt Lagrådet en antal gånger riktat mot lagförslag ifrån regeringen, utan för att regeringen äger tagit mot sig kritiken.

En från riksdagens viktigaste fakta existerar för att besluta angående lagar.

Bestämmelserna angående Lagrådet behandlades inom Grundlagsutredningen samt vissa förändringar gjordes. dem problem att diskutera jag idag lyfter behandlades däremot ej inom utredningen samt jag ser därför inget hinder mot för att föra fram dem inom detta sammanhang.

Det bör övervägas angående Lagrådet bör ges ökad kraft samt ökade befogenheter. detta gäller särskilt inom förhållande mot Lagrådets utvärdering från färsk lagstiftnings förenlighet tillsammans överordnade rättsliga normer vilket grundlagarna samt Europakonventionen samt tillsammans rättssäkerhetens krav.

Lagrådet bör ej äga ”vetorätt” mot fräsch lagstiftning – ytterst existerar lagstiftningen riksdagens ansvar, samt väljarna är kapabel utöva sin övervakning från lagstiftaren inom allmänna omröstning. dock andra förstärkningar bör övervägas. ett chans skulle behärska artikel för att införa krav vid förnyad lagrådsgranskning då fräsch lagstiftning äger avstyrkts från Lagrådet samt regeringen återkommer tillsammans med en reviderat lagförslag.

Särskilda majoritetsregler inom riksdagen bör även övervägas, då enstaka team behandlas vilken från Lagrådet angetts existera oförenlig tillsammans grundlagarna, Europakonventionen alternativt rättssäkerhetens krav.

En fråga såsom samtidigt bör övervägas existerar angående Lagrådets särställning bör indikeras genom för att bestämmelserna ifall Lagrådet ges ett fräsch placering inom en eget avsnitt inom regeringsformen.

på grund av närvarande finns bestämmelser angående Lagrådet inom 8 kap. regeringsformen, var lagstiftningsprocessen regleras. detta utför för att Lagrådet framställs liksom ett remissinstans inom lagstiftningsarbetet. tillsammans med ökad kraft existerar detta rimligt för att titta Lagrådet vilket något mer än ett remissinstans.

Inför enstaka färsk tillfälle mot teoretisk normprövning

Det bör övervägas angående ett chans mot s.k.

teoretisk normprövning bör införas inom svensk riktig. tillsammans med teoretisk normprövning avses normalt enstaka prövning från angående ett viss bestämmelse inom team alternativt ytterligare författning strider mot ett överordnad norm — mot modell inom grundlag — utan koppling mot något enskilt fall.

I land saknas idag möjligheter för att erhålla mot stånd enstaka teoretisk normprövning.

detta existerar exempelvis ej möjligt för att inom landet uppväcka mål nära domstol samt begära för att domstolen bör upphäva enstaka viss lagreglering tillsammans med hänvisning mot för att bestämmelsen strider mot enstaka grundlagsbestämmelse. detta existerar ej heller möjligt på grund av riksdagen, alternativt enstaka minoritet inom riksdagen, för att hänskjuta en visst lagförslag, vilket ännu ej antagits, mot enstaka domstol samt begära för att domstolen bör att fatta beslut eller bestämma något ifall lagförslaget strider mot grundlag alternativt ej.

Istället prövas eventuella normkonflikter inom konkreta ärenden. detta kunna handa ifall enstaka enskild likt hamnar inför domstol, inom en brottmål, en civilmål alternativt en förvaltningsmål, samt då utför gällande för att ett viss lagregel ej bör tillämpas inom detta konkreta fallet, eftersom den strider mot grundlag. Domstolen får sedan att fatta beslut eller bestämma något angående därför existerar fallet.

till för att erhålla enstaka domstolsprövning från ett lags grundlagsenlighet behövs alltså för att enstaka enskild inledningsvis ”drabbas” från lagen samt sedan inför domstol försöker freda sig. Man kunna hävda för att detta både från praktiska skäl samt från hänsyn mot enskilda medborgare skulle existera god angående detta fanns enstaka tillfälle för att ett fåtal frågan ifall grundlagsenligheten avgjord från domstol utan för att vandra via en konkret ärende tillsammans med ett enskild part involverad.

Utredningen bör mot denna bakgrund fundera metoder till för att införa ett tillfälle mot teoretisk normprövning.

enstaka chans likt bör analyseras närmare existerar för att ändra 13 kap. 2 § rättegångsbalken, vilket anger vilka förutsättningar likt bör artikel fullbordade på grund av för att enstaka fastställelsetalan bör erhålla tas upp, samt samtidigt fundera angående kretsen från dem vilket besitter riktig för att uppväcka enstaka fastställelsetalan bör breddas.

Fördelen tillsammans med enstaka sådan svar existerar för att regeringsformen ej skulle behöva ändras.

Det bör bli svårare för att ändra grundlagar

Det bör övervägas ifall detta bör ställas högre krav än idag till för att behärska ändra vid grundlagarna. Händelserna inom särskilt Polen samt Ungern visar för att detta inom EU förekommer för att länder går inom diktatorisk riktning samt för att detta sker bland annat genom för att partierna liksom innehar regeringsmakten försöker genomföra grundlagsändringar, t.ex.

till för att ta en starkare grepp ifall domstolsväsendet alternativt på grund av för att inskränka olika fri- samt rättigheter. inom landet existerar detta ej således svårt för att genomföra enstaka grundlagsändring. detta räcker för att riksdagen fattar numeriskt värde beslut tillsammans lätt majoritet samt för att detta äger lokal en omröstning däremellan, dock detta behöver ej existera en ordinarie omröstning utan kunna även existera en extraval.

Eftersom grundlagsändringar inom vårt nation hittills enbart genomförts ifall detta funnits brett stöd på grund av dem besitter frågan angående formerna på grund av för att ändra enstaka grundlag ej vid länge varit objekt på grund av närmare diskussioner.

inom ljuset från händelserna inom t.ex. Polen samt Ungern kunna man tänka ovan angående detta existerar till enkelt för att ändra ett svensk grundlag. Man kunna tänka sig för att en område alternativt ett assemblage från partier tillsammans med ett diktatorisk agenda lyckas ett fåtal strax ovan hälften från mandaten inom riksdagen. Då skulle partiet/partierna behärska ändra grundlagarna, på grund av för att vid olika sätt vrida samhället inom diktatorisk riktning, således länge dem är kapabel behålla sin knappa majoritet inom riksdagen även efter en utlyst extraval.

Den enda fördröjningsmekanism likt finns idag existerar för att detta måste vandra minimalt nio månader mellan för att förslag mot grundlagsändring anmäls på grund av inledande gången inom kammaren samt riksdagsvalet, angående ej konstitutionsutskottet tillsammans med fem sjättedels majoritet beslutar angående undantag (RF 8 kap. 14 § 1 st).

I uppdraget på grund av den nya grundlagsutredningen bör, mot bakgrund från detta, ingå för att betänka angående detta bör detta ställas högre krav till för att grundlag bör behärska ändras.

Exempelvis är kapabel övervägas angående detta bör krävas kvalificerad majoritet utöver för att detta behöver ske genom numeriskt värde beslut tillsammans mellanliggande omröstning. detta bör även övervägas angående detta mellanliggande valet behöver artikel ordinarie alternativt ifall detta även fortsatt bör räcka tillsammans med för att detta existerar en ytterligare val.

---

[1]  Riksdagsledamot på grund av (M) samt ledamot inom konstitutionsutskottet.

[2] SvJT 2017 s.

345