Hur länge lever en näbbmus

Näbbmöss (Soricidae) existerar enstaka släkt inom ordningen autentisk insektsätare (Eulipotyphla) vilket tillhör däggdjuren. dem existerar alltså, trots sitt namn, ej gnagare utan närmare släkt tillsammans med igelkottar samt mullvadar. dem mäter ofta (huvud samt bål) 6–10 cm, dock stora förmå nå 18 cm.

Flimmernäbbmusen vilket ingår inom familjen existerar en från världens minsta däggdjur.

Näbbmössen äger en stort utbredningsområde samt saknas bara inom södra Sydamerika, Australien, Oceanien samt Antarktis. Vintertid håller dem ingen vinterdvala dock kunna tidvis falla inom en stelt tillåtelse. tillsammans med några erhålla undantag äter näbbmöss animalisk att ge liv.

Vissa arter besitter giftigsaliv till för att döda sina byten vilket existerar ovanligt till däggdjur. Beroende vid klimat kunna honor erhålla ett alternativt flera kullar per tid tillsammans med upp mot tio ungar per kull.

Familjen omfattar omkring 350 arter uppdelade vid cirka 25 släkten. Dessa brukar grupperas dem tre underfamiljerna Crocidurinae, Myosoricinae samt Soricinae.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Näbbmöss existerar små samt äger ett undersätsig samt muslik kroppsform samt långt utdragen samt många rörlig näsa. Extremiteterna existerar korta samt fötterna besitter fem tår. Hos några arter såsom ofta vistas inom vattnet alternativt inom lös småsten finns speciella kalufs vid foten vilket besitter identisk funktion liksom simhud.^[1] andra arter besitter vassa klor.

Kroppslängden ligger mellan 3,5 samt 15 centimeter^[1], sällsynt upp emot 18 cm, dock merparten från arterna mäter mellan 6 samt 10 centimeter. Svansens utseende skiljer sig mellan arterna, exempelvis äger underjordiskt levande arter enstaka påfallande vykort svans. Vikten ligger vanligen mellan 3 samt 18 gram, inom undantagsfall upp mot 65 gram.

Flimmernäbbmusen (Suncus etruscus) existerar bara 3,5 mot 5 centimeter utdragen samt tävlar tillsammans trynfladdermusen (Craseonycteris thonglongyai) angående rekordet vilket minsta däggdjuret inom världen. Hanen, samt hos vissa arter även honan, äger vid ömse sidor från kroppen ett körtel liksom utsöndrar ett starkt myskdoftande vätska.

Vätskan används främst på grund av markering från reviret dock den är kapabel möjligen även fungera vilket en skyddsmedel mot fiender, samt förmå möjligen även fungera sexuellt stimulerande.^{[källa behövs]}

Pälsen existerar härlig, tät samt sammetsmjuk. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser varierar mellan gulbrun samt olika nyanser från grå, brun alternativt mörk.

Undersidan existerar vanligen mer ljus än ryggen samt hos ett sektion arter finns ett markant gräns mellan ovansidan samt undersidan. Näbbmössens hjärta träffar 800 mot 1000 gånger per 60 sekunder. Bäckenhalvorna existerar ej förenade vid buksidan. Näbbmössens tarmkanal existerar många kreditkort, endast 2 - 3 1/2 gånger längre än huvudet samt bålen tillsammans.

Hjärnans vikt motsvarar hos näbbmöss ungefär 10 andel från all kroppens vikt^[2], till människan ligger värdet bara nära omkring 2 procent^[3].

Huvud samt tänder

[redigera | redigera wikitext]

Kraniet existerar kägelformigt tillsammans tidigt försvinnande suturer samt utan okbåge. Underkäken ledar mot tinningbenet genom ett dubbel ledknapp. Ögonen existerar små, ibland dolda inom pälsen, dock inte någonsin (som hos flera mullvadartade djur) hudbeklädda.

Ytteröronen existerar ofta små.^[1]

De mellersta framtänderna äger fått enstaka ifrån samtliga andra däggdjur avvikande struktur, försedda tillsammans taggar, samt existerar större än dem tänder liksom sitter längre bak. dem sann eller genuin kindtänderna överensstämmer närmast tillsammans mullvadarnas. inom fanns halva från överkäken finns högst tre framtänder, ett hörntand, tre oäkta samt tre autentisk kindtänder.

inom underkäkhalvorna finns nästan ständigt endast enstaka framtand, enstaka hörntand, ett oäkta samt tre genuin kindtänder. Hörntänderna existerar ständigt många svagt utbildade. barntänderna existerar tillbakabildade samt endast undantagsvis förkalkade. tillsammans med 26 mot 32 tänder äger näbbmöss ej lika flera tänder vilket andra autentisk insektsätare.^[4] Hos underfamiljen Soricinae existerar järnoxider inom tandemaljen ansvariga på grund av ett citrongul mot rödtonad färg.^[1]

Bredvid snabelslidmössen existerar näbbmöss dem enda högre däggdjuren likt producerar gift.

Några släkten (bland annat vattennäbbmöss samt Blarina) framställer inom salivkörtlarna giftet Blarinatoxin, BLTX. Därför förmå dem fångstredskap större bytesdjur vilket groddjur samt sorkar.^[4] ett bett från liknande näbbmöss kunna därför även från människor uppfattas liksom många smärtsamt.

Sinnesförnimmelser

[redigera | redigera wikitext]

Luktsinnet existerar väl utvecklat mot skillnad ifrån hörseln samt ej minimalt synen.

Dessutom är kapabel näbbmöss liksom fladdermöss samt tandvalar undersöka sin omgivning tillsammans hjälp från ekolokalisering.^[1][4] dem använder sina läten vilket reflekteras från olika objekt. detta äger hittills ej klargjorts ifall dem hittar sina byten genom ekolokalisering alternativt enbart andra sinnen.

Utbredning samt habitat

[redigera | redigera wikitext]

Näbbmössen äger enstaka nästan världsvid utbredning, dem förekommer inom Eurasien, Afrika samt Nord- samt Centralamerika. Familjen saknas endast inom Sydamerika (med undantag från nordvästra hörnet), Australien, Polarregionerna, Oceanien samt några andra avlägsna öar.^[4]

Näbbmöss lever inom olika habitat dock föredrar våta områden.^[4] dem flesta arterna förekommer inom skogar tillsammans med flera träd dock näbbmöss finns även vid gräsmark.

Några specialister såsom Diplomesodon pulchellum samt släktet Notiosorex existerar anpassade mot halvöknar samt öknar.^[5]

Beteende

[redigera | redigera wikitext]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

I sina rörelser existerar näbbmössen livliga samt snabba. Flera medlemmar vistas såväl vid torr vilket vid fuktig mark.

ett sektion släkten liksom vattennäbbmöss, Chimarrogale samt Nectogale elegans existerar anpassade mot en akvatiskt levnadssätt. Även vid mark levande arter existerar ofta kompetenta simmare. Dessutom finns släkten såsom Anourosorex samt Surdisorex såsom gräver underjordiska gångar, därför existerar deras främre fötter förstorade samt utrustade tillsammans med klor.

Individer från familjen lever utanför parningstiden vanligen isolerad samt dem undviker förbindelse tillsammans varandra. Bara släktet Cryptotis äger en mera socialt levnadssätt.^[1] detta antas för att dem flesta besitter egna revir likt indikeras tillsammans körtelvätska.

När dem existerar aktiva beror oftast vid arten, dag- samt nattaktiva arter förekommer.

såsom viloplatser gräver dem egna bon alternativt övertar bon likt gjorts från andra vilt. Ibland söker dem skydd inom bergssprickor alternativt håligheter inom marken. Ofta bolstras bon tillsammans med löv, växttäcke alternativt andra växtdelar. Några kulturföljare äger sina bon inom människans byggnader. Näbbmöss ligger ej inom vinterdvala dock ibland faller dem inom en stelt status (torpor).

Man ser ofta deras spår inom snön.

Den vanliga näbbmusen existerar cirka 50–80 mm utdragen tillsammans ett svans vid cirka 30–55 mm lång.

Lätet existerar en många fint pipande alternativt kvittrande^[1].

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Sin att födas hämtar näbbmöss nästan uteslutande ur djurriket. dem äter vanligen ryggradslösa vilt liksom insekter samt deras larver, alternativt daggmaskar. Ibland fäller dem större bytesdjur såsom små möss, groddjur samt fiskar.

Därför använder vissa arter gift. angående dem får situation dödar dem byten såsom äger dubbel storlek inom jämförelse tillsammans näbbmusen egen, mot modell sorkar samt ormar. inom viss mån besitter dem växtdelar såsom att ge liv, mot modell frön samt nötter.^[1]

Näbbmössen existerar många aktiva samt medlemmar från några släkten (bland annat Sorex) äter vid en dygn mera att ge liv än vad deras personlig lekamen balanserar.

detta beror vid deras höga ämnesomsättning. Hos individer såsom känner sig hotade träffar hjärtat 1200 gånger per minut.^[5] ifall dem ej får föda hungrar dem snabbt ihjäl. vid hösten påträffas många ofta döda näbbmöss utan spår från yttre skada. Dessa äger oftast omkommit vid bas från otillräcklig näringstillgång.

Hos några arter från släktena Sorex, Notiosorex samt Crocidura dokumenterades koprofagi - dem upptar vid därför sätt mer vitamin B samt K.^[5]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Honan besitter förmåga för att para sig flera gånger per kalenderår dock inom kalla områden bara beneath den varma årstiden.

ett hona kunna para sig tillsammans med flera hannar då denna existerar parningsberedd. Efter dräktigheten vilket varar tre mot fyra veckor (17 mot 32 dagar) föds 5 mot 10 ungar, såsom existerar personer som inte kan se samt nakna samt äger öronen tillslutna, dock dem växer fort. Efter 7 mot 24 dagar öppnar dem ögonen till inledande gången.

Hos underfamiljen Crocidurinae förekommer ibland karavaner tillsammans med flera individer vilket går eller reser mot nya revir. dem biter varandra inom pälsen nära svansroten samt håller vid således sätt ihop. Ungarna diar vanligen numeriskt värde mot fyra veckor samt redan efter numeriskt värde mot tre månader existerar ungarna könsmogna. Näbbmöss blir inom naturen inom medelvärde numeriskt värde tid gamla, sällan 30 månader.^[1] Den äldsta individen inom fångenskap blev fyra kalenderår gammal.^[6]

Naturliga fiender

[redigera | redigera wikitext]

Somliga vilt, såsom husdjur, tamhund, räv samt mård, dödar visserligen näbbmössen, dock äter dem ej.

Deras svåraste fiender existerar antagligen vissa ugglor vilket, för att döma från undersökningar från dem spybollar vilket dessa fåglar uppstöter, inom massiv utsträckning lever vid näbbmöss.^[7]

Näbbmöss samt människor

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen näbbmusart likt nyttjas från människan samt dem betraktas ej heller likt skadedjur.

Även liksom sällskapsdjur saknar dem innebörd.

Vikten ligger vanligen mellan 3 samt 18 gram, inom undantagsfall upp mot 65 gram.

inom ett sektion kulturer fick näbbmöss en uselt rykte vid bas från dem smärtsamma bett vilket dem åstadkommer. mot modell syftar detta engelska namnet, shrews, vid en förnuftigt dock skurkaktigt temperament.^[1]

Arterna hotas idag främst från förstöringen från levnadsområdet samt från introducerade fiender. Därför existerar arter såsom lever vid mindre småöar speciell hotade.

Troligen plats människan ansvarig på grund av utdöendet från släktet Nesiotites likt förekom på grund av några tusen tid sedan vid småöar inom Medelhavet.^[1] Idag listar IUCN 14 arter liksom akut hotade (critically endangered) samt ytterligare 71 arter såsom starkt hotade (endangered), dessutom saknas till flera arter informationer angående beståndets storlek samt utveckling.^[8] Å andra sidan finns några kulturföljare inom familjen, mot modell Suncus murinus, vilket ökade sitt utbredningsområde.

Vid vissa ställen fick näbbmöss kulturhistorisk innebörd.

Näbbmöss svälter ihjäl vid numeriskt värde timmar.

inom forntida Egypten, speciell inom senare dynastier, betraktades dem vilket manifestation från guden Horus, dem blev ibland mumifierade.^[9] Näbbmössens läten liknar detta kinesiska termen på grund av valuta. i enlighet med kinesiskt skrock betyder ett näbbmus inom huset för att ägaren får nya ekonomiska tillgångar.

Vissa kroppsdelar från pansarnäbbmusen besitter i enlighet med afrikanskt skrock trollbindande attribut.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Yttre systematik

[redigera | redigera wikitext]

Trots namnet existerar näbbmöss inga möss samt dessa djurgrupper existerar ej heller nära släkt tillsammans med varandra.

Näbbmössen räknas idag vanligen mot ordningen genuin insektsätare (Eulipotyphla). Ordningen existerar resten från den upplösta ordningen insektsätare (Insectivora). Även inom den kvarvarande ordningen existerar dem taxonomiska förhållanden omstridd. ej heller molekylärbiologiska undersökningar gav tydliga svar samt därför finns olika teorier. liksom systergrupp antas från vissa zoologer mullvadsdjuren (Talpidae)^[10] samt från andra igelkottarna (Erinaceidae)^[11], även snabelslidmössen betraktas vilket släktingar dock mera vid långt håll.

Inre systematik

[redigera | redigera wikitext]

Familjen delas idag inom tre underfamiljer tillsammans med tillsammans cirka 25 släkten samt 350 arter.

Underfamilj Crocidurinae

[redigera | redigera wikitext]

Medlemmar inom denna underfamilj kännetecknas från ljus tandemalj samt ytterligare långa kalufs (utöver pälsen) nära svansen samt bakkroppen.

Tändernas antal (26 mot 28) existerar mindre än hos underfamiljen Soricinae.

Arterna lever bara inom Gamla världen inom Eurasien samt Afrika. detta största antalet arter finns inom centrala Afrika. på denna plats listas samtliga släkten i enlighet med efternamn & Reeder (2005).^[12]

Underfamilj Myosoricinae

[redigera | redigera wikitext]

Arterna inom denna underfamilj listades tidigare mot Crocidurinae.

dem kännetecknas från enstaka tredjeplats premolar inom underkäken samt andra skillnader inom skallens konstruktion. Myosoricinae lever inom centrala samt södra Afrika.

Släktena är:^[13]

• De tre medlemmarna från släktet Congosorex räknades tidigare mot Myosorex. numeriskt värde arter upptäcktes beneath 2000-talet.
• I släktet Myosorex finns 14 arter vilket föredrar våta skogar.
• Släktet Surdisorex tillsammans numeriskt värde arter existerar endemiskt inom Kenyas bergsregioner 3000 meter ovan havet.

  dem äger ett kreditkort svans samt lever delvis underjordisk.

Underfamilj Soricinae

[redigera | redigera wikitext]

Underfamiljen kännetecknas från ett lite röd alternativt citrongul tandemalj. dem äger största antalet tänder (30 mot 32) från samtliga näbbmössen.

Underfamiljens tribus samt släkten är:^[14]

• Tribus Anourosoricini
  • Arter inom släktet Anourosorex äger klor nära framfötterna samt ögonen finns bara rudimentärt.

    dem liknar mullvadar inom levnadssättet samt förekommer inom östra samt sydöstra Asien.

• Tribus Blarinellini
• Tribus Blarinini
  • De fyra arterna inom släktet Blarina lever inom södra Kanada samt USA. dem gräver vanligen underjordiska bon.
  • I släktet Cryptotis finns cirka 30 arter liksom förekommer inom nästan läka Amerika.

    dem existerar mer sociala än andra näbbmöss samt lever inom grupper.

• Tribus Nectogalini
  • Liksom vattennäbbmöss existerar släktet Chimarrogale anpassad mot en akvatiskt levnadssätt. Arterna lever inom östra Asien.
  • Chodsigoa äger åtta arter vilket främst lever inom Kina.
  • Fyra arter ifrån våtmarker inom Asien listas inom släktet Episoriculus.
  • Nectogale elegans besitter simhud mellan tårna.

    Den lever inom södra Kina samt Himalaya. Troligtvis äter den små fiskar.

  • Vattennäbbmöss (Neomys) besitter tre arter vilket lever inom Europa samt västra Asien.
    Flimmernäbbmusen når enstaka kroppslängd (huvud samt bål) mellan 30 samt 35 millimeter samt därtill kommer ett 21 mot 32 millimeter utdragen svans.

    dem hittar sin att ge liv främst inom vattnet. Vattennäbbmusen (Neomys fodiens) förekommer bland annat inom Skandinavien.

  • Släktet Nesiotites fanns till några tusen tid tillsammans med tre arter vid småöar inom Medelhavet dock existerar idag utdött.
  • Soriculus nigrescens finns inom Himalaya.
• Tribus Notiosoricini
  • Megasorex gigas lever inom skogar samt halvöknar inom sydvästra Mexiko.
  • Släktet Notiosorex förekommer tillsammans fyra arter inom torra regioner från sydvästra USA samt norra Mexiko.
• Tribus Soricini

Utvecklingshistoria

[redigera | redigera wikitext]

De äldsta fossila näbbmössen hittades inom Nordamerika^[1] samt Europa^[4] samt dateras mot senare eocen.

beneath oligocen nådde dem fram mot Asien samt Afrika. nära denna tidsperiod fanns underfamiljerna Crocidosoricinae samt Heterosoricinae. Tidiga fossil ifrån Sydamerika finns ursprunglig ifrån pleistocen.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 9 augusti 2010.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Gerhard Storch: Lipotyphla, Insektenfresser. In: Wilfried Westheide, Reinhard Rieger (red.): Spezielle Zoologie. Teil 2: Wirbel- oder Schädeltiere. Spektrum Akademischer Verlag, Heidelberg – Berlin 2004, 712 sidor, ISBN 3-8274-0307-3.
• Ronald M.

  Nowak: Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.

• Don E. efternamn, DeeAnn M. Reeder (red.): Mammal Species of the World. 3 version. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, ISBN 0-8018-8221-4.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]