Färgdjup bildskärm 8 eller 10

 

Anslutningar samt bildskärmar

När ni använder din datamaskin, vare sig detta är enstaka laptop, ett stationär pc på skrivbordet, ett surfplatta alternativt enstaka smart mobiltelefon (ja, detta är också enstaka dator), så är detta egentligen ej datorn ni stirrar på 60 minuter efter 60 minuter.

detta är skärmen. samt många från hur ni upplever din datamaskin äger för att göra tillsammans med hur god din skärm är samt hur utmärkt den är anpassad mot dina behov.

 

 

Anslutningar samt bildkällor

I ett laptop behöver ni ej bekymra dig angående hur skärmen får foto, allt är ju färdigkopplat.

dock för skrivbordsskärmen behöver ni äga koll på olika typer från kontakter.

 

Kalibrera din tv – så får ni bästa bilden

 

De två vanligaste anslutningarna idag är hdmi och displayport.

Förstå bitdjup samt skillnaden mellan 8 bitar samt 16 bitar.

Bägge är vanliga inom datorer, dock displayport börjar ta över mer samt mer. Hdmi är detta ni använder för för att koppla mot modell ett digtialbox alternativt dvd-spelare mot din tv. Standardformatet för bägge är enstaka cirka 2 centimeter bred, platt förbindelse, fast lite olika struktur. detta är dessa ni oftast hittar inom stationära datorer.

Sedan finns mini-versioner från kontakterna, gjorda för för att passa inom tunna laptops.

 

På senare tidsperiod besitter detta dessutom blivit vanligt tillsammans med skärmutgång inom usb c-format. Dessa kunna artikel både hdmi samt displayport, dock displayport är vanligast. äger din datamaskin Thunderbolt 3- alternativt Thunderbolt 4-port, vilket besitter usb c-format, så innebär detta för att den även äger displayport.

 

 

 

 

Nya versioner kurera tiden

Ju bättre skärm ni äger inom upplösning, frekvens samt färgnyanser, desto mer uppgifter kräver videosignalen.

Hdmi samt displayport är därför beneath ständig tillväxt tillsammans med nya versioner liksom är kapabel skicka bildinformation snabbare, samt klara kraven från sådant liksom 4k-skärmar, hdr-video samt många mer.

 

Senaste utgåvan från hdmi heter 2.1 samt senaste displayport är 2.0.

dock föregångarna, hdmi 2.0 samt displayport 1.4 alternativt 1.4a är än så länge vanligare. ni behöver ej oroa dig för för att dina portar är för gamla, allt är bakåtkompatibelt. dock angående både datamaskin samt skärm stödjer enstaka nyare utgåva kunna ni få möjlighet mot bättre foto.

 Hdmi samt displayport skickar också digitalt ljud, angående datorn stödjer detta, vilket dem flesta gör. angående din skärm äger inbyggda högtalare alternativt hörlursport dyker den upp vilket enstaka extern högtalare mot datorn.

 

 

Utöver hdmi samt displayport kunna ni stöta på två äldre anslutningstyper likt är kapabel artikel god för att hålla reda på:

 

Vga.

enstaka klassisk motsvarande förbindelse från slutet från 80-talet, även kallad d-sub. Färgomfånget är litet samt upplösningen låg. dock vga förekommer kvar inom äldre projektorer. Därför ser oss kvar vga-portar på enstaka sektion datorer, samt vga-adaptrar är vanliga.

 

Dvi.

Vanligaste skärmporten för datorer inom början från 2000-talet. Dvi finns inom digital verskion, dvi-d samt analoga dvi-a, dock den digitala användes maximalt. detta är identisk meddelande vilket hdmi samt enstaka prisvärd adapter kopplar samman dem. Dvi skickar dock ej ljud. Slutligen finns dvi-i liksom besitter både digital samt motsvarande signal.

 

Fyra typer från bildskärmar

Det äger genom åren funnits många olika typer från bildskärmar samt fram mot 2000-talet fanns stora analoga crt-skärmar ledande.

Numera är dem nästan helt utdöda, samt oss inkluderar den ej inom denna guide.

 

Det likt tog över samt ännu är störst idag är lcd-skärmar. dem besitter bakbelysning samt en lager från flytande genomskinligt mineral såsom släpper igen ljus från olika färger. detta är enstaka pålitlig teknik vilket blivit bättre samt bättre tillsammans med tiden.

detta finns främst tre varianter från lcd-skärmar: tn, va samt ips.
 

 

Tn-skärmarär dem billigaste, samt hittas ofta inom enklare laptops. dem besitter snäv betraktningsvinkel så för att färger samt ljus förvrängs angående ni tittar på dem från sidan.

Färgomfång samt färgdjup är för detta mesta också begränsade. Tn-skärmar besitter dock ett fördel: dem är kapabel äga väldigt snabba svarstider vilket gör dem populära för spel.

 

Ips-skärmarär vanligast idag. dem äger många utmärkt betraktningsvinklar, samt är kapabel äga utmärkt färgkvalitet.

dock detta finns massiv variation, från billiga mot påkostade samt ytterligare proffsiga. dem äger ej lika korta svarstider vilket tn-skärmar, dock detta finns relativt snabba.

 

Handla dina prylar utomlands – här gör ni bästa fynden

 

Va-skärmarhar hög lägstanivå på färger, dock ett proffsig ips-skärm är oftast vassare.

dem äger uppenbart bättre betraktningsvinkel än tn-skärmar dock sällan lika utmärkt vilket ips. dem besitter ett massiv fördel, bättre svärta samt högre kontrast. detta gör dem populära inom bland annat tv-apparater. dem äger dock sämst svarstider från dem tre.

Slutligen äger oss oled-skärmar, vanliga inom smartphones samt inom tv-skärmar, dock ännu ej inom datorer.

detta är enstaka dyrare teknik, tillsammans med tätt packade individuellt kontrollerade dioder. dem äger utmärkta betraktningsvinklar, hundraprocentig svärta samt kontrast, samt utmärkt färgkontroll. dem är också relativt strömsnåla, vilket kunna göra dem intressanta för laptops. oss hoppas på mer oled inom datorer inom framtiden.
 

 

Faktorerna såsom påverkar bildkvaliteten

 

Mått, format samt upplösning

Upplösningen avgör två saker, hur många upplysning vilket får ställe på skärmen, samt hur vass bilden ser ut.

detta är enstaka kombination från skärmytans storlek, samt antalet punkter. Skärmstorlekar anges inom antalet tum på diagonalen.

 

Det är kapabel dock bli missvisande eftersom varenda skärmar ej besitter identisk format. enstaka sektion är mer kvadratiska samt andra ytterligare breda.

detta vanligaste bildförhållandet på skärmar idag är 16 genom 9, identisk liksom inom enstaka tv. detta skrivs ut liksom 16:9. dock extra breda skärmar inom formatet 21:9 alternativt 32:9 börjar bli vanliga. ett sektion laptopskärmar är högre på höjden, formatet 3:2 är vanligt. Så detta blir en lite ungefärligt mått, dock detta är detta liksom branschen använder sig från, så detta får oss tyvärr leva med.

 

Antalet bildpunkter skrivs enkelt ut inom rena siffror.

mot modell detta helt vanligaste formatet 1 920 x 1 080 pixlar på bredd respektive höjd. Ju fler desto tätare packade, samt ju tätare desto skarpare foto. detta är vanligt för att man ibland förkortar detta kurera samt bara anger antal pixlar på höjden, inom formatet 1080p, 1440p samt så vidare.

 

Idealt är angående pixlarna sitter så tätt samt är så små för att ni ej är kapabel titta dem tillsammans blotta ögat.

Här brukar 300 dpi (dots per inch, alternativt pixlar per tum) uppges såsom en mål, dock detta är egentligen för ord på en utskrivet material. ett datorskärm äger ni normalt längre från ögonen samt då behöver ej punkttätheten artikel lika hög. Runt 200 dpi räcker.

 

Vi brukar rekommendera 1 440 pixlar på höjden för ett 13-15 tums laptopskärm alternativt ett 24-27 tum skrivbordsskärm på normalt armslängds avstånd, samt 2 160 pixlar (även kallat 4k) för enstaka större skärm.

dock inom bägge fallen ser detta kvar helt okej ut även tillsammans med snäppet lägre upplösning. Man kunna då titta individuella pixlar dock detta är datorgränssnitt anpassade mot för att hantera samt för detta mesta ge enstaka attraktiv upplevelse ändå.
 

 

 

Bildfrekvens

En rörlig foto är vilket vän egentligen fasta bilder såsom byts ut.

ett biofilm är för detta mesta inom 24 Hz (händelser, inom detta fall bilder, per sekund), samt enstaka tv-sändning ligger på antingen 25 alternativt 50 Hz. Datorskärmar äger för detta mesta enstaka frekvens på 60 Hz, vilket ger ett utmärkt grundnivå likt funkar mot detta mesta.

 

Det finns dock bildskärmar tillsammans mot modell 120 alternativt 144 Hz frekvens.

För detta mesta är dem tänkta främst för datorspel där extra bildfrekvens ger ett fördel inom snabba spel. dock detta förmå finnas orsak för att gå över mot detta även ifall ni ej agerar många. detta ger ett mer realistisk känsla även inom en vanligt datorgränssnitt. detta är dock ovanligt inom ”vanliga” datorskärmar.

detta tar extra datorkraft samt energi, så detta påverkar batteritiden inom enstaka laptop, samt detta kräver ytterligare datahastighet.

 

Bildfrekvensen beror också på vad datorn kunna skicka. ni behöver inget kostsamt grafikkort så länge ni ej bör spela spel, dock tillsammans med ett äldre grafikrets alternativt gamla drivrutiner kunna ibland ge bekymmer för att ens komma upp inom 60 Hz.

Datorn behöver också rätt typ från skärmport, för 60 Hz på enstaka 4k-skärm gäller mot modell antingen displayport 1.3 alternativt nyare, alternativt hdmi 2.0 alternativt nyare.

 

En för äldre processor kunna också orsaka bekymmer. detta finns tyvärr ingen lätt tumregel för detta, dock tillsammans någolunda modern hårdvara samt uppdaterade drivrutiner bör ni behärska undvika problemen.
 

 

Ljusstyrka samt kontrast

Ljusstyrkan inom skärmen anges inom cd/m2 (Candela per kvadratmeter), samt anger styrka när den är inställd mot 100 andel samt visar enstaka ljus yta.

Ibland används en äldre namn på identisk grupp, nits. detta är identisk sak. Hur många ljusstyrka ni behöver beror på skärmtyp samt fanns samt hur den förväntas användas.

 

I en normalt upplyst lokal räcker detta god tillsammans med ungefär 120 mot 200 cd/m2, dock angående ni äger infallande utomhusljus kunna detta artikel god tillsammans med upp mot 300 cd/m2.

ett laptop såsom ni önskar behärska använda utomhus kunna behöva upp mot 500 cd/m2. Många smartphones samt surfplattor besitter starkare skärmar än så, upp emot 1000 cd/m2, för för att behärska rivalisera tillsammans med starkt solljus.  

 

Motsatsen mot detta är skärmens svärta, hur mörka dess mörkaste pixlar blir.

Skärmar tillsammans med oled-teknik är kapabel visa helt svarta pixlar, inom lcd-skärmar läcker dock ständigt lite från bakbelysningen igenom. Lite inom bättre skärmar, många inom sämre. inom allmänhet är lcd-skärmar tillsammans va-teknik bättre på detta än dem tillsammans med tn- alternativt ips-teknik.

 

Skillnaden mellan ljusstyrka samt svart-nivå är skärmens kontrast.

detta handlar alltså angående skillnad på pixlar likt framträda samtidigt. angående ni ställer ner skärmens totala ljusstyrka blir svarta punkter givetvis mörkare. enstaka sektion skärmar påstår sig äga ”dynamisk kontrast”. detta innebär bara för att dem inom vissa fall förmå variera ljusstyrkan automatiskt beroende på bilden vilket framträda.

HDR10 förmå äga stöd på grund av 10 bitar färgdjup samt upp mot 1 000 nits inom ljusstyrka, dock problemet existerar för att ett skärm ej behöver äga stöd till dem största specifikationerna på grund av för att erhålla HDR10-märkningen, även skärmar tillsammans med 8 bitar färgdjup samt långt lägre ljusstyrka är kapabel äga den märkningen.

detta är ej sann kontrast, dock kunna inom vissa lägen upplevas vilket lite extra.

 

Här bör oss också nämna punktkontrast. Olika skärmar samt tekniker är olika god på för att isolera enskilda pixlar, så för att ljus från enstaka ljus pixel ej ”läcker” över mot enstaka mörk pixel strax intill.

Ju bättre dem är på detta, desto skarpare upplevs bilden. Här är åter igen oled den tydligt bästa tekniken.
 

 

 

Dynamik samt färgdjup

De flesta skärmar använder sig från tre gånger 8 bitar information för för att förklara ett pixel, en värde på mellan 0 samt 255 för rött, grönt samt blått.

detta blir totalt 16,7 miljoner färgkombinationer. detta är kapabel verka många, samt för vardagligt bruk räcker detta långt. dock detta äger faktiskt begränsningar. nära svepande toningar mellan närliggande färger ser ni klart gränsen mellan nyanserna.

 

Därför finns detta skärmar tillsammans 10 bitars färghantering, alternativt 1,07 miljarder färger, samt mot samt tillsammans med dem såsom klarar 12 bitar.

detta ger snyggare toningar samt möjlighet för att visa ytterligare specifikation inom bilder. Detta kallas ofta för hdr, High Dynamic Range.

 

Många skärmar vilket tar emot 10 bitars hdr äger dock inom själva verket ej enstaka äkta 10 bitars skärmpanel. Sådana är än så länge mer sällsynta samt ytterligare kostsam.

Istället använder dem sig från enstaka vanlig 8 bitars skärmpanel samt olika former från så kallad interpolering för för att fejka ytterligare nyanser. detta kunna handla ifall för att den växlar snabbt mellan olika färger, alternativt ritar färgblandningsmönster, en effektivt sätt angående skärmen äger hög punkttäthet.

 
 

 

Färgomfång samt färgkorrekthet

Färgomfånget beskriver istället hur bred enstaka skärms färgpalett är – hur intensivt rött, grönt samt blått den kunna visa. ingen skärm kunna motsvara verkliga existensen inom detta fall, dock dem förmå anlända olika nära.

 

För detta finns detta en gäng olika standarder definierade.

dem vanligaste tre inom datorskärmar är srgb, Adobe RGB samt dci-p3. dem representerar färgomfång vilket medieproffs använder sig från. För för att göra detta enkelt förmå man säga för att angående din skärm matchar enstaka från dessa mot 100 andel, alternativt ligger någon andel beneath, så är detta utmärkt kvalitet.

 

Srgb är framtagen för grafik-jobb samt utskrifter, dock äger nästan identisk färgpalett likt Rec.

709, färgstandarden för hdtv. detta gör för att den även är utmärkt för för att spela upp film. Adobe RGB äger enstaka större färgrymd, framför allt extra gröna toner. Den bör passa fotografer såsom jobbar tillsammans fotoutskrifter. Dci-p3 besitter även den extra färgomfång, dock tillsammans mer fokus på röda toner än gröna.

 

Men detta räcker ej för att äga enstaka massiv färgrymd, ni önskar ju också för att enstaka enskild färg inom verkligheten bör motsvara identisk färgton på skärmen.

Monitorer samt TV-apparater tillsammans en 8-bitars färgdjup förmå visa 16,77 miljoner nyanser tackar vare 256 graderingar till varenda RGB-färg.

Detta går för att mäta samt även mot massiv sektion rätta tillsammans professionella kalibreringsverktyg samt redovisas tillsammans med en värde kallat Delta E, där 0 är helt matchande. dem flesta ser ej skillnader så länge Delta E-värdet är beneath 3, dock en tränat öga kunna detektera avvikelser på ner mot 1.

 

Inställningar samt funktioner

 

Skärmprofiler för olika ändamål

Det är ej säkert för att ni önskar äga identisk ljus- samt färginställningar när ni tittar på spelfilm såsom när ni jobbar inom Excel.

Skärmar äger ofta ett handfull förinställda profiler för detta vilket ni är kapabel anlända åt samt snabbväxla emellan, samt ofta enstaka alternativt flera vilket ni förmå finjustera själv. Lär känna dem vilket finns inom din bildskärm så förmå ni få ut mer från skärmen.

 

 

Ljusstyrka, kontrast samt skärpa

Det maximalt grundläggande för att ställa in är skärmens ljusstyrka, såsom ni ställer så ni får god intensitet dock helst ej så för att den bländar samt irriterar.

”Rätt” ljusstyrka är subjektivt dock påverkas från hur ljust detta är för övrigt där skärmen står. Ljusstyrka är enstaka från få saker ni är kapabel granska även på ett laptop. Många laptops samt även enstaka sektion fasta skärmar besitter ljussensorer samt kunna ställa in lagom ljusstyrka automatiskt.

 

Ökad kontrast gör halvmörka pixlar mörkare samt halvljusa pixlar mer ljus.

detta förmå ge enstaka ytterligare känsla från skärpa, dock gör för att bilden tappar nyanser. detta förmå existera behändigt inom vissa lägen liksom när ni jobbar tillsammans med skrivelse samt kontorsgrafik, dock möjligen ej när ni redigerar foton. rulle samt spel förmå också få lite ytterligare stuns samt intensitet, dock då på bekostnad från specifikation.

För detta mesta att föreslå eller råda något oss en neutralt mellanläge.

 

Slutligen besitter skärmar ofta en reglage för ”skärpa”. detta är lite märkligt på ett digital datorskärm där varenda pixel är detaljerad kontrollerad, dock äger levt kvar liksom term sedan crt-tiden. Ökad skärpa här innebär identisk sak likt en skärpefilter inom Photoshop, skärmen detekterar när pixlar intill varandra besitter massiv kontrast, samt överdriver den.

En bildskärm tillsammans QHD-upplösning alternativt högre samt en bildförhållande vid 16:9 alternativt 16:10 ger mer skärmutrymme till programmering samt visning från kodfiler.

enstaka aning ytterligare skärpa är kapabel ibland kompensera för låg punktkontrast inom vissa lcd-skärmar, dock inom allmänhet är kapabel ni skippa det.
 

 

 

Färgtemperatur

Bildens färgtemperatur innebär för att bota färgskalan är lätt skiftad åt ”kalla” toner likt blått alternativt ”varma” toner vilket rött samt gult.

Färgtemperatur förmå anges inom kelvin, samt motsvarar färgen inom ett viss metall när den värms mot ett viss temperatur. Därför pratar man ifall just färgtemperatur.

 

Neutralt vitt ljus inuti ligger på runt 3500K, en varmare upplyst boende kunna ligga ner på nedåt 2 000K, samt solljus är kapabel ligga ner på upp mot 6500K.

Därför förmå ni behöva justera temperaturen inom skärmen för rätt upplevelse. ett sektion skärmar anger just kelvin-värden, dock ej varenda. enstaka sektion datorer samt skärmar äger färgsensor inbyggd samt kunna justera detta automatiskt.
 

 

Gamma

Gammavärdet beskriver distributionen från ljusnivåer.

en högt Gammavärde innebär för att detta är fler ljusa nyanser än mörka, vilket kunna ge enstaka utfrätt foto samt en lågt värde innebär motsatsen, mörkare bildupplevelse. inom bägge fallen är helt mörk samt helt vitt dock samma.

 

Gamma går för att justera på skärmar eftersom olika bildkällor levererar olika gammakurvor samt då förmå ni behöva kompensera för detta inom skärmen så för att resultatet blir så nära neutralt såsom möjligt.

Antingen tillsammans med professionell utrustning liksom är kapabel mäta värdena, alternativt helt enkelt så för att ni tycker för att detta ser god ut.
 

 

Blåljusfilter

En intressant funktion inom många skärmar är möjlighet för att sålla försvunnen vissa blåa toner ur färgpaletten.

detta görs från två orsaker. Dels är enstaka sektion från dem blå tonerna inom enstaka skärm lite ytterligare påfrestande för ögonen utan för att dem egentligen påverkar hur bilden upplevs mer än marginellt. Dessa är kapabel då dämpas tillsammans ungefär bibehållna synliga färger.

 

En ytterligare typ från blåljusfilter kallas ibland för natt- alternativt kvällsläge.

Kallare blått ljus såsom påminner ifall dagsljus utomhus samt för att stirra på ett för blå skärm framåt kvällen förmå därför lura hjärnan samt störa dygnsrytmen. Därför förmå dessa mer kraftfulla blåljusfilter dämpa tonerna rejält samt ge dig ett extra varm skärmbild framåt kvällen, så för att kroppen ej är inom dags-läge när detta är tidsperiod för att gå samt lägga sig.
 

 

Pip samt pbp

Har ni flera bildingångar på din skärm är kapabel enstaka sektion visa bägge samtidigt, tillsammans med pip- alternativt pbp-funktion, begränsad för ”picture in picture” alternativt ”picture bygd picture”.

 Det kunna existera praktiskt på ett ytterligare bred skärm vilket då kunna visa foto från två datorer på enstaka gång blad nära blad, inom pbp-läge. Pip-läge innebär för att den andra bildkällan framträda kompakt liksom en litet fönster inne inom skärmen.

 

Tips för bättre skärmupplevelse

 

Inte nöjd tillsammans ett skärm?

detta är lätt för att att koppla eller förena med något fler, så länge ni besitter extra kontakter för detta. detta är fritt fram för att blanda hdmi, displayport samt mot samt tillsammans med gamla vga-skärmar. Bara ställ upp, plugga in samt slå på din ytterligare skärm. för att att koppla eller förena med något enstaka projektor går mot på noggrann identisk sätt.

En från dem maximalt tekniska samt oklara specifikationer för att ni kommer för att köpa enstaka skärm färgdjup; 8-bitars existerar normalt idag, tillsammans med 10-bitars blir mer populär samt 12-bitars inom den höga änden från marknaden, dock vad existerar färgdjup samt hur påverkar detta bildkvaliteten??

Plugga in samt slå på, samt den dyker upp likt ett extra ”skärm” inom systemet.  

 

Högerklicka på skrivbordet samt välj Skärminställningar. inom menyn Flera bildskärmarväljer ni hur den nya skärmen bör bete sig. Den är kapabel visa identisk sak såsom huvudskärmen, ta över bilden helt, alternativt utöka skrivbordet.

inom utökat läge är kapabel ni ange hur den är placerad, så för att ni sedan är kapabel flytta muspekaren från en skärmen mot den andra inom den riktning skärm siffra två står.

 

Numera går detta också för att koppla in enstaka sektion skärmar (och projektorer) trådlöst tillsammans med Wireless Display-teknik samt ett standard liksom heter Miracast.

detta går mot på ungefär identisk sätt liksom angående ni kopplar in enstaka bluetooth-mus. inom skärmmenyn väljer ni Anslut mot ett trådlös bildskärm. Finns detta ett inom närheten vilket går för att koppla upp dyker den upp inom ett register, där ni förmå välja den.

Sedan får ni instruktioner på den skärmen hur ni godkänner parkopplingen mot datorn.
 

 

 

2. justera gränssnittet mot punkttätheten

Har ni enstaka fräsch riktigt attraktiv samt högupplöst skärm?

Färgdjupet beskriver kvantiteten bitar såsom används på grund av för att producera nyanser.

Då finns risken för att ni drabbas från ett sidoeffekt från detta, krympt gränssnitt samt pilligt finstilt ord inom schema samt menyer. Dessa är normalt matchade mot pixlarna inom skärmen, samt blir därför mindre tillsammans med högre punkttäthet. dock detta går för att åtgärda.

 

I skärmmenyn hittar ni menyn Ändra storleken för ord appar samt andra objekt.

Här är kapabel ni välja för att skal upp gränssnittet inom jämna steg mellan 125 samt 225 andel. Testa en steg större än vad ni besitter idag, samt fortsätt uppåt tills ni är nöjd tillsammans med vad ni ser. ett sektion specifikation inom gränssnittet ändras ej förrän ni loggat ut samt in på datorn, mot modell tillsammans ett omstart.

Enstaka schema är kapabel artikel notera så för att dem ej följer tillsammans uppskalningen, dock för flertalet bör upplevelsen bli tydligt bättre.
 

 

3. Skärmkalibrering inom fönster 10

För bästa proffsig bildkvalitet kunna ni tillsammans ett utmärkt skärm samt rätt verktyg göra ett sann skärmkalibrering, dock inom fönster 10 finns numera en utmärkt verktyg för enstaka enklare manuell skärmjustering.

Här stegas ni igenom en gäng testbilder samt berättar för fönster hur dem ser ut.

Därför finns detta skärmar tillsammans 10 bitars färghantering, alternativt 1,07 miljarder färger, samt mot samt tillsammans dem liksom klarar 12 bitar.

tillsammans den informationen kunna systemet justera bilden likt skickas mot skärmen för ett mer neutral samt precis bild.

 

Här hittar ni den: Öppna startmenyn samt gör ett sökning på Färghantering. Öppna programmet, samt gå där in beneath fliken Avancerat.

Gå ner mot Kalibrering från bildskärmoch tryck Kalibrera bildskärm. för tillfället öppnas en nytt fönster liksom tar dig igenom fönster kalibrering steg för steg.

 

Det består från fyra steg, justering från gamma så för att en testmönster ser rätt ut, manuell justering från ljusstyrka samt kontrast såsom ni förmå välja för att hoppa över, enstaka lätt justering från färgbalans, samt ett justering från hur skrivelse inom fönster framträda.

Allt såsom allt tar detta beneath fem minuter samt kunna göra markant skillnad.