Vad gör mlf för vita viner

Vinproduktion beskriver hur processen tillsammans med skildring från alkoholhaltig ifrån vindruvor sker. Produktionen förmå allmänt delas upp inom numeriskt värde olika delar. Vinodling kallas odlingen från alkoholhaltig samt detta jobb vilket sker inom vingården, samt själva skördandet. detta jobb likt sker efter skörden vilket förädlar vindruvorna mot färdigt alkoholhaltig kallas vinframställning.

I flera fall existerar detta identisk företag, tillverkare alternativt vinbonde liksom både odlar druvorna samt framställer alkoholhaltig från dem. detta förekommer dock för att vinbönder enbart existerar vinodlare, vilket innebär för att dem säljer sina vindruvor mot någon ytterligare såsom sedan fullfölja alkoholhaltig från dem. Köparen är kapabel existera ett ytterligare vinodlare vilket kompletterar sin personlig resultat, alternativt en vinföretag vilket ej egen äger några platser där vin odlas utan köper in samtliga druvor dem fullfölja alkoholhaltig från.

inom dem fall vinbonden säljer sina druvor förekommer både långtidskontrakt samt nära samarbete tillsammans köparen, samt salg vid respektive skördeårs "spotmarknad". liksom en mellanting mellan för att utföra alkoholhaltig egen samt sälja sina druvor finns vinkooperativ, var en antal vinodlare besitter gått samman kring vinframställningen samt försäljningen, samt oftast anställt utbildade önologer samt marknadsförare till dessa information.

Vinodling

[redigera | redigera wikitext]

Plantering

[redigera | redigera wikitext]

Vin kultiveras inom kommersiell omfattning inom huvudsak mellan trettionde samt femtionde breddgraden vid norra halvklotet samt mellan trettionde samt fyrtiofemte breddgraden vid detta södra halvklotet.

tillsammans med speciella odlingsmetoder förmå detta även vandra för att kultivera alkoholhaltig utanför dessa områden. angående klimatet existerar på grund av kallt får druvorna svårt för att mogna samt får till nedsänkt sockerhalt. Detta gäller särskilt azurblå druvor (rödvinsdruvor) liksom behöver solexponering på grund av för att att nå ett mål eller resultat skalmognad.

Således växer inom huvudsak gröna druvor (vitvinsdruvor) inom dem svalaste vinområdena. ett bidragande orsak existerar även för att druvor odlade inom svalt klimat får upphöjd syrahalt, likt ofta anses existera mer förenligt tillsammans välbalanserade vita än röda viner. ifall klimatet existerar till varmt samt soligt fås förvisso söta samt mogna druvor, dock samtidigt sjunker syrahalten vilket riskerar för att ge viner tillsammans "syltigare" samt mer platt smakförmåga.

då druvor mognar snabbt går även flera aromer förlorade; ett utdragen växtsäsong brukar anses ge druvor tillsammans med elegantare samt mer nyanserade aromer. Ytterligare ett komplikation tillsammans vinodling inom tropiskt klimat existerar för att luftfuktigheten ofta existerar upphöjd, vilket enkel leder mot angrepp från röta vid druvorna.

Vid ny- alternativt omplantering från enstaka vingård måste tillverkaren besluta sig till vilken druvsort liksom skall växer, samt vilken klon från denna sort likt skall utnyttjas. Detta omröstning påverkas från enstaka mängd faktorer, däribland tillverkarens samt regionens tradition samt vingårdens förutsättningar inom struktur från klimat samt jordmån.^[1] Dessutom finns detta ofta begränsningar inom vilka druvsorter såsom existerar tillåtna på grund av för att detta färdiga vinet skall erhålla nyttja enstaka viss ursprungsbeteckning alternativt kategorisering.

Detta gäller exempelvis inom detta franska appellationssystemet. Därutöver måste tillverkaren ta affärsmässig hänsyn, samt ställa sig frågan vilka viner liksom går för att sälja. Inom vinvärlden finns modetrender likt bland annat påverkar vilka druvsorter likt existerar populära nära ett viss period.

Eftersom nästan varenda vinrankor existerar ympade vid rotstockar från andra arter, existerar detta även nödvändigt för att avgöra vilket rotmaterial samt klon från detta liksom skall användas.

då dessa omröstning existerar avklarade beställs denna kombination ifrån enstaka plantskola, normalt en kalenderår före planeringen.

Vinrankorna planteras normalt inom rader tillsammans någon form eller gestalt från stöttning längs raderna, antingen pålar alternativt ståltråd. Planteringstätheten kunna variera ifrån beneath 1.000 mot ovan 10.000 vinrankor per hektar, samt existerar inom allmänhet lägre inom torra områden samt inom Nya världen, samt högre inom klassiska vinodlingsregioner inom Europa.

Sålunda besitter ett typisk fransk vinranka mellan 1 samt 2,5 kvadratmeter vingård mot sitt förfogande.^[2]

Markförberedelserna inför omplantering inkluderar traditionellt även för att marken läggs inom träda alternativt används på grund av andra odlade växter inom möjligen sex mot sju kalenderår, inom avsikt för att bli från tillsammans med nematoder (framför allt från släktet Meloidogyne) såsom annars är kapabel döda unga vinstockar.

Vissa vita vindruvor, vilket druvsort samt cabernet sauvignon, lämpar sig förbättrad på grund av MLF än andra likt riesling samt gewürztraminer, vilket tenderar för att existera mer söta.

Genom för att utnyttja desinficering existerar detta möjligt för att begränsa tiden då marken ligger inom träda inom en tid, dock nära ekologisk odling undviks detta.^[3]

En nyodlad vinranka kunna inom princip ge druvor redan andra året, dock nära kommersiell vinodling tas resultat normalt sett ut ursprunglig ifrån fjärde alternativt femte året.

dem inledande år får vinrankan nyttja sin att vara berusad eller övermättad växtkraft på grund av för att växa mot samt erhålla djupare rötter, således för att den blir mer motståndskraftig samt grunden läggs till för att senare ta ut större skördar ifrån den.

Den period såsom ett vinranka får stå kvar inom vingården innan den rycks upp varierar stort. Vissa tillverkare rycker rutinmässigt upp stockarna efter 25-30 tid, samtidigt likt detta finns ovan 100 kalenderår gamla stockar likt används på grund av kommersiell vinodling.^[4] då detta handlar angående kvalitetsviner anses inom flera fall gamla stockar (på franska vielles vignes, vid engelska old vine(s), vid tyska alte Reben) ge dem bästa vinerna, samt äger blivit en försäljningsargument liksom ofta skrivs ut vid etiketten.

Gamla stockar ger dock lägre skördar än unga, vilket redogör varför ej samtliga tillverkare strävar efter för att äga gamla vinstockar. eftersom detta ovan decennierna dessutom besitter skett modeväxlingar avseende vilka druvsorter liksom existerar populära förmå vissa vinstockar bli omoderna tillsammans med följden för att odlaren ej önskar äga dem kvar även ifall dem kvar är kapabel ge resultat.

I vissa fall skadas alternativt dör vinstockarna mot resultat från frost alternativt angrepp från skadedjur samt måste ersättas från detta skäl.

Skötsel från vingården

[redigera | redigera wikitext]

Mycket från arbetet inom vingården beror vid vinrankans elementär attribut likt snabbväxande klätterväxt, vilket ej minimalt ställer krav vid beskärningsarbete till för att ej vingården snabbt skall förvildas samt till för att vinrankans "växtkraft" skall användas till för att producera högkvalitativa druvor.

tillsammans fel hantering riskerar vingården annars för att bli enstaka odling från lövverk snarare än från vindruvor.

En inledande omgång från beskärning sker beneath vintern, sedan vinrankan äger fällt sina löv, samt ett andra omgång från ansning sker beneath växtperioden. enstaka mängd olika beskärningsformer finns, vilket innebär för att olika antal grenar/skott behålls, samt liksom hänger ihop tillsammans den typ från stöttning samt uppbindning såsom man önskar ge vinrankan.

modell existerar Gobelet, buskbeskärning, då vinrankan får växa utan speciell stöttning, samt Cordon dem Royat samt Guyot, liksom innebär för att vinrankan stöttas tillsammans ståltrådar. inom franska appellationsbestämmelser ordineras ofta vilken beskärningsform såsom får användas.^[5]

En nödvändig sektion från beskärningen existerar för att titta mot för att druvklasarna hänger luftigt samt oskuggade.

Detta gäller ej minimalt då man odlar azurblå druvsorter, eftersom druvorna behöver solexponering på grund av för att skalen bör mogna samt förbättra sin att vara berusad eller övermättad färg.

Eftersom en till stort skördeuttag brukar ge druvor från lägre standard förekommer detta för att enstaka sektion halvmogna druvklasar tas försvunnen beneath sommaren, ifall skördemängden ser ut för att bli på grund av massiv.

Detta kallas smaragdgrön resultat (vendange verte).

Ett visst mått från gödsling existerar vanligt, samt är kapabel variera ifrån begränsade mineraltillskott mot mer grundlig användning från konstgödning. Genom för att fallna löv samt ogräs mellan vinraderna plöjs ner reducerar nödvändigheten från ytterligare gödsel. nära odling från ekologiska viner utnyttjas naturgödsel samt inom ambitiösa fall förekommer detta för att plöjning tillsammans med ridhäst besitter återinförts.

Konstbevattning förekommer inom Nya världen dock existerar många ovanligt inom Europa, samt inom allmänhet förbjudet.^[6]

Vinrankan behöver även skyddas mot allehanda parasiter samt angrepp. Mjöldagg (Oidium) samt Vinbladmögel (Peronospora/Mildiou) existerar svampinfektioner vilket orsakade enorma bekymmer beneath andra halvan från 1800-talet, innan man upptäckte för att dem kunde bekämpas genom besprutning tillsammans svavel respektive Bordeauxvätska (en blandning från kopparsulfat samt släckt kalk).

Koppar existerar även tillåtet inom ekologisk odling dock fanns inom t.ex. land i västeuropa (år 2016) begränsat mot 6kg/hektar samt år.^[7] tid 2020 ägde koppar reglerats mot 4kg/hektar samt kalenderår till ekologisk odling.^[8] Både mjöldagg, bladmögel samt gråröta (Botrytis cinerea) är kapabel annars bekämpas genom besprutning tillsammans med olika pesticider/fungicider.

Även fåglar liksom önskar förtära vindruvorna orsakar stora bekymmer, vilket är kapabel förhindras tillsammans med bland annat nät samt fågelskrämmor.^[9]

Årscykeln inom vingården

[redigera | redigera wikitext]

På norra halvklotet förmå året inom vingården gestalta sig vid ungefär nästa sätt:^[10][11]

• Januari-februari: beskärning från ny tillväxt liksom finns kvar ifrån föregående år
• Mars: nyplantering, då därför behövs
• April samt framåt: ansning/gallring från oönskade vildskott samt sent utvecklade druvor
• Maj: inom vissa fall åtgärder mot frostskador vid knopparna, bland annat genom vattenbesprutning
• Maj-juli: besprutning mot skadeangrepp
• Juni: uppbindning från skott
• Augusti: dem azurblå druvsorternas färg börjar märkas
• September: skördemånad på grund av dem flesta vindruvor inom varma områden
• Oktober: skördemånad inom svalare områden, på grund av ett sektion sent mognande druvsorter samt till sent skördade druvor avsedda till söta viner
• November: vinrankorna tappar sina växtdel inom samband tillsammans den inledande frosten
• December: beskärningen inleds eventuellt
• December-januari: resultat från frusna druvor på grund av produktion från isviner

På södra halvklotet existerar tidpunkterna förskjutna tillsammans med 6 månader.

Skörd

[redigera | redigera wikitext]

Normalt går detta ungefär 100 dagar ifrån vinrankans blomning vid våren mot vinskörden vid hösten, samt ungefär 50 dagar efter véraison, den tidpunkt då druvorna börjar skifta färg.^[12] Den exakta tidpunkten då skörden sker existerar central på grund av för att vinet bör bli god samt detta hänger vid vinodlaren för att genom upplevelse samt genom prover vid druvorna besluta denna tidpunkt.

Skördas druvorna på grund av tidigt kunna vinet ett fåtal ett syrlig samt omogen smakförmåga, skördas druvorna till sent försvinner ett sektion från vinets syra samt elasticitet.

Skördeuttaget kunna bli mättad vid numeriskt värde sätt, antingen inom struktur från den vikt druvor liksom skördas per areaenhet, alternativt den volym alkoholhaltig alternativt must vilket utvinns per areaenhet.

inom Europa existerar detta vanligast för att nyttja detta senare måttet, samt ofta används enheten hektoliter per hektar (hl/ha). inom Nya världen existerar detta förra måttet vanligare, samt man mäter ofta inom ton druvor per hektar alternativt acre. Skördeuttagen varierar ifrån beneath 10 hl/ha på grund av vissa ädelsöta viner mot långt ovan 100 hl/ha, ej minimalt till platser där vin odlas tillsammans högavkastande vitvinsdruvor alternativt såsom äger konstbevattning.

100 hl/ha innebär ett liter alkoholhaltig per kvadratmeter. ifall ett sådan vingård existerar planerad tillsammans 5 000 vinrankor per hektar innebär detta en skördeuttag vid numeriskt värde liter alkoholhaltig (knappt tre flaskor) per tid, vilket kräver resultat från ungefär tre kilo druvor ifrån denna vinranka. Ofta förknippas viner från upphöjd standard tillsammans lågt skördeuttag, dock dem tänkbara skördeuttagen påverkas från flera faktorer.^[13]

Skörd är kapabel antingen ske på grund av grabb alternativt tillsammans med maskiner.

Maskinskörd medför låga arbetskraftskostnader samt går dessutom fort, vilket är kapabel existera ett fördel exempelvis ifall man önskar hinna skörda före en annalkande nederbörd. Maskinskörd förutsätter dock för att vingården existerar relativt program, samt för att den existerar planerad samt skött vid särskilda sätt.

Processen tillsammans malolaktisk jäsning existerar ett vinframställningsprocess likt ger både röda samt vita viner ett rikare samt krämigare konsistens.

Dessutom skördas samtliga druvor inom enstaka hel rad samtidigt, vilket innebär för att detta ej blir möjligt för att skilja mer respektive mindre mogna druvklasar åt, samt maskinskörden existerar ej särskilt skonsam mot druvklasarna. eftersom en urval från dessa faktorer - särskilt solexponerade vinrankor inom branta sluttningar, selektiv resultat, försiktig hantering från druvklasarna - ligger mot bas på grund av produktion från kvalitetsviner, används maskinskörd huvudsakligen på grund av enklare viner, samt enstaka massiv sektion från vinskörden sker kvar manuellt, inom högre utsträckning än till dem flesta andra odlade växter.

Manuell resultat medför ett upphöjd arbetskraftskostnad, samt en behov från för att äga resurser mot en stort antal skördearbetare beneath ett begränsad tidsperiod, oftast några veckor. inom dem flesta västländer äger detta blivit allt svårare för att rekrytera arbetskraft mot denna typ från säsongsarbete likt innefattar kroppsarbete, samt inom flera länder existerar man kraftigt beroende från utländsk arbetskraft (från länder tillsammans med lägre löneläge) till för att alls behärska genomföra vinskörden.

modell vid detta existerar polska skördearbetare inom Tyskland^[14] samt mexikanska skördearbetare inom Kalifornien^[15].

Efter skörden existerar detta viktigt för att druvorna därför snabbt likt möjligt transporteras vidare mot vinframställningen. Även angående målsättningen brukar existera för att skörda druvorna sålunda läka vilket möjligt, existerar detta oftast omöjligt för att undvika för att ett sektion druvor går sönder redan nära resultat, samt för att skördebehållarna även innehåller druvsaft inom direkt luftkontakt, var diverse oönskade mikroorganismer enkel förmå erhålla fäste.

vid bas från för att detta finns jästsvampar vid vindruvornas skal börjar denna druvsaft även för att jäsa, vilket ej heller existerar önskvärt således länge detta finns luftkontakt.

Vinframställning

[redigera | redigera wikitext]

Processen på grund av vinframställning skiljer sig åt beroende vid vintyp.

Vitt alkoholhaltig, rosévin samt rött alkoholhaltig framställs vid något olika sätt, var detta ingår något fler steg inom framställningen från rött alkoholhaltig än från vitt alkoholhaltig. på grund av skildring från speciella vintyper liksom mousserande alkoholhaltig samt starkvin tillkommer ytterligare steg.

För detta mesta sker samtliga produktionssteg inom enstaka samt identisk anläggning, dock detta förekommer även för att vindruvorna pressas inom enstaka produktionsanläggning samt för att druvsaften därefter transporteras mot enstaka ytterligare anläggning till för att jäsas var.

Sortering

[redigera | redigera wikitext]

Det inledande steget likt vidtar efter för att druvorna anländer mot vinframställningen existerar inom allmänhet sorteringen. Sorteringen sker inom allmänhet nära en slags löpande grupp likt kallas sorteringsbord. numeriskt värde slags sortering förmå ske. Den enklaste typen från sortering innebär för att sådant såsom besitter följt tillsammans med nära skörden, dock liksom ej existerar vindruvor, exempelvis vinblad, sorteras försvunnen.

inom andra fall sorteras druvklasarna beroende vid druvornas mognad alternativt andra kännetecken samt används till skildring från viner från olika standard. inom extrema fall, nära beskrivning från vissa viner tillsammans ädelröta, sker sortering vindruva till vindruva. inom sådana fall äger sorteringen inom allmänhet påbörjats redan inom vingården, genom många selektiv resultat samt genom för att druvklasarna klippts isär samt lagts inom olika kärl.

inom vissa fall sker ingen sortering alls, utan behållarna tillsammans med vindruvor går direkt vidare mot nästa steg, krossningen.

Krossning samt avstjälkning

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare krossades druvorna genom för att fottrampas, dock detta existerar numera många ovanligt. ett speciell maskin krossar druvorna samtidigt vilket stjälkarna skiljs försvunnen.

Resultatet blir ett blöt samt kladdig massa likt består från enstaka blandning från ljus druvsaft, fruktkött, kärnor samt ljusa alternativt mörka skal, beroende vid vilka druvor detta existerar liksom äger krossats. Efter krossningen pressas vanligen druvorna direkt, angående detta handlar angående vitvinsframställning, medan macerationen vidtar angående detta handlar ifall rödvinsframställning.

Maceration

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom vindruvornas färgämne sitter inom druvskalen, samt flera från dem ämnen såsom ger vinet smakupplevelse (exempelvis tanniner) sitter inom kärnorna alternativt skalen, existerar detta nära framställningen från rött alkoholhaltig samt rosévin nödvändigt för att låta skalmassan lakas ur (eller macereras) beneath enstaka period innan druvmusten skiljs från.

Ju längre macerationstid, desto mer färg samt desto kraftigare smakupplevelse får vinet. enstaka alltför utdragen macerationstid kunna dock ge alltför många bittra smakämnen åt vinet. till rosévin kunna macerationstiden röra sig ifall 8 - 24 timmar samt till rött alkoholhaltig ifrån fyra dagar mot en par månader.^[16]

Under macerationen besitter skalmassan ett trend för att flyta upp samt lägga sig ovanpå druvmusten.

på grund av för att detta ej bör förhindra urlakningen existerar detta därför nödvändigt för att endera pumpa upp druvmusten samt skölja den ovan skalmassan, alternativt för att pressa ner skalmassan inom vinet tillsammans jämna mellanrum.

Vid skildring från vita viner sker på grund av detta mesta ingen maceration, utan pressningen sker direkt.

inom vissa fall genomförs även på grund av vita viner enstaka mindre maceration inom avsikt för att utvinna mer aromämnen, vilket ger en kraftigare vitt alkoholhaltig. Denna procedur kallad macération pelliculaire samt pågår ungefär lika länge såsom rosévinernas maceration.^[17]

Pressning

[redigera | redigera wikitext]

Pressningen syftar mot för att skilja vindruvornas saft, likt inom vintillverkningssammanhang kallas (druv)must, ifrån skalmassan.

nära beskrivning från vita viner pressas druvorna normalt direkt efter avstjälkning samt fragmentering, medan röda viner pressas ursprunglig efter enstaka tids maceration. detta finns vinpressar från enstaka mängd olika utföranden såsom skiljer sig åt tillsammans avseende vid hur effektivt druvmusten förmå pressas ut samt hur skonsamt detta sker. enstaka vanlig typ från vinpress hos större vintillverkare existerar enstaka horisontell pneumatisk press likt består från enstaka massiv, uppblåsbar gummiballong inuti enstaka liggande metallcylinder.

Druvorna pressas mellan ballongen samt metallväggen, samt denna press anses relativt skonsam.^[18] detta man normalt önskar undvika existerar för att druvkärnorna krossas nära pressningen, till då brukar vinet ett fåtal ett bitter samt otrevlig smakförmåga. från detta skäl skiljer man ofta vid den inledningsvis pressade druvmusten samt enstaka alternativt flera fraktioner från pressvin, vilket ibland blandas in inom detta övriga vinet på grund av för att ge ett robustare smakförmåga, dock ibland används på grund av för att tillverka en sämre alkoholhaltig av.^[19]

I Champagne äger man reglerat hur många druvmust vilket får pressas ur druvorna: ur 4 000 kg druvor får 2 550 liter pressas, varav dem inledande 2 050 litrarna kallas cuvée samt dem därpå nästa 500 litrarna kallas taille ("svansen")^[20] samt knappast någon tillverkare tillsammans med självaktning erkänner för att dem använder taille-must inom sin champagne.

De pressrester likt finns kvar då druvmusten skiljts från innehåller kvar enstaka hel sektion sötningsmedel såsom är kapabel jäsas mot sprit, samt utnyttjas därför vilket råvara till tillverkning från grappa (Italien), marc (Frankrike), Tresterbrand (Tyskland) Chacha (ჭაჭა, Georgien) samt restu (Gotland).

Jäsning

[redigera | redigera wikitext]

Det centrala momentet nära vinframställning existerar alkoholjäsningen från druvmusten, eftersom alkoholhaltig definitionsmässigt existerar jäst druvmust.

Jästsvampar förekommer naturligt vid vindruvans skal, inom en vaxartat skikt, samt således snart druvorna krossas sätter jästsvamparna igång tillsammans med för att utföra angående sockret inom druvan mot alkohol (etanol). Ofta används speciellt framodlade jästsvampar vilket tillsätts mot druvmusten, dock flera från dem högst ansedda vinerna jäses tillsammans den naturliga jästen ifrån skalet.

Svaveldioxid tillsätts ofta, dels till för att trycka åter oönskade jäststammar "vildjäst", dock framför allt till för att skydda vinet ifrån kemisk reaktion med syre. Vinjästen inom sig kunna bidra tillsammans med olika smaker mot vinet såsom fett samt banan.

Temperaturen existerar nödvändig nära jäsningen. Oftast kyls jästanken ned något eftersom jäsningsprocessen bildar värme.

Rött alkoholhaltig jäser nära cirka 25–34 °C. nära högre temperatur urlakas mer färgämne samt mer garvsyror, sålunda kallade tanniner ifrån druvornas skal. Vitt alkoholhaltig jäser nära cirka 18 °C, ibland ännu svalare.

Vid jäsning från rött alkoholhaltig flyter skal samt kärnor upp mot ytan samt bildar en lock ovan musten. till för att färg samt tanniner skall lakas ur samt till för att undvika för att ättiksyra bildas måste man trycka ned detta lock inom musten ett alternativt flera gånger dagligen.

Man förmå även pumpa upp alkoholhaltig ifrån botten från jästanken samt låta detta sippra ned genom locket.

Vinmetoden vilket får vinet för att mjukna.

Jäsningen fortgår tills sockret tagit slut alternativt, nära beskrivning från vissa starkviner, tills alkoholhalten blivit således upphöjd för att jästsvamparna dör. Jäsningen är kapabel även avbrytas innan allt sötningsmedel besitter fermenterad genom tillskott från svaveldioxid alternativt centrifugering från musten. Ytterligare en sätt för att avbryta jäsningen existerar för att tillsätta sprit, oftast vindestillat.

inom regel görs detta till för att ett fåtal antingen starkvin, alternativt till för att ett fåtal söta viner likt besitter kvar många från sin naturliga sötma eftersom jäsningen stoppas innan allt sötningsmedel omvandlats mot alkohol.

Alkoholhalten likt fås genom jäsningen bestäms från kvantiteten sötningsmedel inom musten. ifall en alkoholstarkare alkoholhaltig önskas är kapabel ytterligare sötningsmedel placeras mot före alternativt beneath jäsningen, således kallad chaptalisering.

Detta praktiseras framför allt inom svalare vinregioner, samt kvantiteten sötningsmedel vilket får tillsättas existerar normalt begränsad från vinlagstiftningen inom landet. Sockret tillsätts normalt inom form eller gestalt från "vanligt" rörsocker, dock även koncentrerad druvmust kunna inträffa. till starkviner beror alkoholhalt vid kvantiteten samt koncentrationen från den starksprit liksom tillsätts samt vinets personlig alkoholhalt då jäsningen avbryts.

Flertalet viner genomgår enstaka andra, således kallad malolaktisk jäsning, beneath vilken mjölksyrabakterier omvandlar den hårda äppelsyran mot mjukare mjölksyran. Detta ger vinet mindre syra samt ibland även enstaka högre grad från komplexitet.

Fatlagring

[redigera | redigera wikitext]

De flesta röda viner lagras enstaka tidsperiod före buteljering.

Lagringen sker vid ståltankar, samt till flera högklassiga viner lagras vinet även vid ekfat, på grund av för att vinet bör erhålla enstaka angenämare samt mer komplex smakförmåga. Ekfatslagringen utför även vinet mer lagringsbeständigt. Riojaviner är kapabel lagras fem kalenderår alternativt mer vid tallrik (så kallad Gran Reserva) oftast vid tallrik ifrån amerikansk vitek, vilket ger vinet enstaka ton från vanilj.

Bordeauxviner lagras oftast 18-24 månader vid ekfat från fransk ek. nära därför utdragen lagring existerar detta vanligt tillsammans med således kallade "omdragningar", då vinet försiktigt pumpas ovan mot en nytt tallrik varvid fällningen får stanna kvar vid detta gamla.

Klarning

[redigera | redigera wikitext]

Efter jäsningen klarar man vinet på grund av för att ge detta en mer aptitligt utseende.

ett vanlig teknik till för att klara rött alkoholhaltig existerar för att tillsätta vispad äggvita alternativt bentonit likt båda drar åt sig dem fasta partiklarna. Oftast filtreras även vinet före buteljering, en förfarande vilket tar försvunnen ett sektion från smakämnena.

Blandning

[redigera | redigera wikitext]

Processen för att blanda vinet existerar ett många betydelsefull övning på grund av vinmakaren samt flera viner existerar blandningar från något stöt.

Blandning görs exempelvis från olika druvor vilket kompletterar varandra. detta går även för att blanda druvor från identisk stöt ifrån olika lägen inom vingården alternativt ifrån olika delar från en område. Olika syften tillsammans för att blanda viner existerar för att ett fåtal fram nya smakdimensioner, ett fåtal ett jämnare standard alternativt enstaka enhetlig stil alternativt till för att balansera olika druvors specifika drag.

Sedan tillsätter man lite sötningsmedel till den lilla "touchen" samt på grund av sötman.

Buteljering samt lagring vid flaska

[redigera | redigera wikitext]

Efter klarhet buteljeras vinet. vid 1800-talet kom man vid för att vinerna kunde utvecklas samt bli förbättrad angående dem lagrades vid kruka beneath några kalenderår. Framförallt kraftiga samt sträva röda viner vinner vid utdragen tids lagring.

förbättrad sorter förmå nära god årgångar utvecklas beneath decennier vid kruka. en vins lagringstålighet beror mot största delen vid druvsort samt hur många tanniner samt syra liksom finns inom vinet. Lagringståliga druvor existerar mot modell Cabernet Sauvignon samt Syrah på grund av röda viner samt Riesling till vita.

Emballage

[redigera | redigera wikitext]

Vin fås mot övervägande sektion inom flaskor från mörkt kopp. detta mörka glaset skyddar vinet mot ljus. flera vindistrikt äger från tradition använt flaskor från bestämd struktur alternativt färg. Traditionellt försluts flaskan tillsammans ett kork dock korkar från andra ämne existerar vid kraftfull frammarsch likt plastkork alternativt skruvkork från metall.

Viner inom låda ökar inom popularitet, främst vid bas från den praktiska förpackningen. Allt förbättrad viner finns för att tillgå inom bag-in-box. alkoholhaltig tappat vid damejeanne säljs sällan inom land. alkoholhaltig vilket importerats samt tappas vid flaskor inom försäljningslandet kallas härtappade.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Karlsson, Britt samt Karlsson, Per.

  Ett alkoholhaltig blir till: arbetet inom vingården samt inom vinkällaren, foto Per Karlsson, 2009, Carlsson Bokförlag.

  Vitt alkoholhaltig – allt ni behöver känna till ifall vita viner.

  ISBN 978-91-7331-270-7.

• Torstensson, Lars samt Pappinen, Lauri (2002). Odla samt tillverka vin. Sundbyberg: Pagina. ISBN 91-636-0697-6.
• Robinson, Jancis (2006). The Oxford Companion to Wine, 3:e uppl, Oxford: Oxford University Press. ISBN 0-19-860990-6.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]