useumta.pages.dev









I vilka länder finns vargar

Förutom i Storbritannien och på Irland var vargen vitt spridd i Europa under 1700-talet, men utrotades från alla central- och nordeuropeiska länder under 1800-talet och fram till perioden efter andra världskriget.

Fakta ifall vargen

Varg, euroasiatisk varg (Canis lupus lupus)

Vargen existerar utan tvekan världens kraftfullaste hunddjur. Den lever inom familjegrupper inom större revir. Namnet ”Varg” betyder vid äldre svenska ”dräpare” alternativt ”tjuv” samt existerar en sålunda kallat noanamn.

detta existerar namn såsom användes beneath vidskepliga tider då originalnamnet ”ulv” ansågs bringa tragedi för att uttala. andra noanamn vid vargen existerar gråben, tasse alternativt den gråe. Även termen ”Tassemarker” existerar en noanamn till ”revir”. Nästan samtliga nordeuropeiska länder äger haft identisk mening till detta stora hunddjur; wolf, wulf m fl.

Under vissa tider plats vargen upphov mot populära förnamn ; Ulf till män, samt Ylva till kvinnor.

Idag förekommer detta för att små människor helt enkelt döps mot Varg – möjligen vet ej föräldrarna betydelsen från detta gamla öknamnet?

 

Vargens ursprung

De inledande arter från varelse liksom är kapabel sägas existera hundlika uppstod beneath den amerikanska geologiska perioden Blancan på grund av 4 750 000-1 808 000 tid sedan.

denna plats återfinns Canis Priscolatrans, en litet hunddjur vilket påminde ifall våra dagars rödräv. Hunddjuren koloniserade Eurasien genom för att överkorsa den då återstående landbryggan Beringia. Utifrån dessa hunddjur utvecklades numeriskt värde nya arter: Canis Etruscus samt senare Canis Mosbachensis. Dessa primitiva hunddjur spred sig ovan Europa ifrån den tidiga pleistocena istiden mot till ungefär 500000 tid sedan.

Canis mosbachensis utvecklades för tillfället mot Canis Lupus, vår ”moderna vargs” anfader.

Den spred sig ovan världen samt bildade nya underarter, t ex vår Euroasiatiska varg Canis Lupus Lupus. Anfadern Canis Lupus existerar möjligen 150 000 tid äldre, dvs jämngammal tillsammans med människan – 195 000 tid gammalt fossil från människa (Homo Sapiens) äger återfunnits inom norra Afrika. detta kunna ej uteslutas för att människan samt vår varg Canis Lupus Lupus fann sig mot rätta inom Europa ungefär samtidigt på grund av 100 000 tid sedan.

Den biologiska ordningen nära nyetablering existerar för att mikroorganismer samt växter kommer inledningsvis, därefter växtätare samt slutligen predator (dit den tidens människa hörde).

Varg samt människa kom samtidigt mot Europa samt vandrade mot Norden efter istiden (Weichsel) på grund av mer än 12 000 kalenderår sedan. Vargen plats alltså ej på denna plats före människan.

Vargens underarter delas upp inom nästa huvudgrupper:

”Nordliga vargar” stora arter tillsammans massiv hjärna samt kraftiga käkar samt huggtänder.

Dessa nordliga vargar förekommer inom Nordamerika, norra Europa samt norra Asien. Deras intelligens, storlek samt tanduppsättning fullfölja dem mot betydligt farligare predator än sina sydeuropeiska samt arabiska släktingar.

”Sydliga vargar” förekommer vid Arabiska halvön (även södra Europa) samt södra Asien.

dem kännetecknas från vykort päls, små hjärna samt svaga rovdjurständer. dem kunna i enlighet med flera vetenskapsman utgöra ett reliktpopulation, dvs existera väldigt lika dem små ursprungsvargarna.

 

Vargens storlek, vikt samt utseende

De allra flesta vargar existerar betydligt större samt framför allt mer högbenta än hundar.

Ansiktspartiet kännetecknas från mer ljus kind- samt hakpartier.

Man uppskattar för att detta finns 300–600 vargar vid Arabiska halvön, såsom trots för att den jagas året runt förutom inom Israel, äger ett relativt stadig population såsom främst skyddas från för att den förekommer inom otillgängliga områden liksom bergen inom norr samt inom dem norra samt centrala ökenområdena.

Dessa ljusa partier når inte någonsin ovan ögonen. Medelvikten till vuxna hanar från den euroasiatiska vargen (som för tillfället lever inom Sverige) existerar 35–50 kg samt på grund av tikar 30–40 kg. Honor existerar 3-12 andel mindre inom storlek än hannar samt besitter följaktligen 20-25 andel lägre kroppsvikt.

I rapporter ifrån Ryska staten förekommer dock exemplar vid upp mot 86 kilo.

Vikter runt 70 kilo existerar vanliga. inom landet besitter bara ett därför massiv varg påträffats. Den sköts från ett jägare inom Luoktjemtjuolta den 15 januari 1937 samt gick inom bygden beneath namnet Gamlefar.

Förutom storleken existerar även svansföringen en sätt för att skilja vargar ifrån hundar. Vargar håller oftast svansen vågrätt alternativt lite ner medan hundar går tillsammans upprätt alternativt inrullad svans.

då vargen lyfter vid svansen står den rakt upp, ej ihoprullad.

Diagrammet visar storleken vid den varg såsom uppehåller sig inom landet samt dess sydeuropeiska kusiner.

 

Vargraser

Sedan Canis Lupus period besitter flera underarter utvecklats vid samtliga kontinenter. vid denna amerikanska nätplats finns bilder vid dem flesta från dem idag levande vargarterna.

Tre från världens mindre vargarter.

ifrån vänster: Etiopisk varg, Coyote samt Arabisk varg.

 

Vargens utbredning

Vargar finns inom dem flesta länder vid norra halvklotet. Ju högre upp man kommer desto större existerar vargraserna, relativt sett. Den euroasiatiska vargen, ”den Svenska”, existerar ett från dem största samt vanligaste, samt från identisk ras liksom den finska samt ryska.

Erfarenheter gällande vargarnas beteendemönster är kapabel därför många väl tas ifrån dessa länder.

Vargen riskerar, inom motsats mot vad flera tror, inte utrotning. detta finns idag minimalt 100 000 frilevande individer inom Europa samt Asien, dock vissa vetenskapsman menar för att stammen närmar sig 200 000 individer.

Däremot sker detta för att lokala populationer tynar försvunnen. en lokalt hot förmå mot modell artikel genetisk utarmning vid bas från sålunda kallad fragmentarisering. detta innebär för att detta äger uppstått isolerade ”öar” från vargar likt genom sin geografiska begränsning drabbats från inavel.

Vargens reproduktionstakt existerar starkt kopplad mot dess genetiska diversitet samt inavlade vargar blir ofta sterila.

detta existerar självklart uselt på grund av ett isolerad population, dock man måste samtidigt komma minnas för att då vargen ej existerar utrotningshotad måste den äga en särskilt lokalt värde på grund av för att ej klassas vilket skadedjur.

Vargar existerar anpassningsbara samt är kapabel leva inom både kalla samt varma klimat.

samt på grund av för att åsätta detta behövs politiska beslut till för att besluta ifall ett vargpopulation bör avvecklas helt alternativt vitaliseras genom inplantering från exemplar ifrån andra populationer.

I detta lokala fallet måste ett rad olika aspekter vägas in före en beslut. inom land levde oss mot den 17 augusti 2011 tillsammans med en politiskt beslut angående högsta 210 vargar samt 20 föryngringar.

detta beslutet existerar för tillfället upprivet samt yttrande ifrån EU inväntas angående hur vargpolitiken bör föras. på grund av närvarande ser licensjakten vid varg ut för att behärska återupptas inom januari 2014.

Observera för att ”lokalt” är kapabel innebära ett hel nation då ställning eller tillstånd till världens vargstammar beaktas från mot modell CITES (Convention of International Trade in Endangered Species) alternativt EU.

Kartan visar den euroasiatiska (”svenska”) vargens utbredningsområde ovan Norden, Baltikum, Östeuropa, Ryssland samt mellersta Asien.

Geografisk spridning samt antal, upp mot 200 000 individer, utför den (canis lupus lupus) mot världens vanligaste vargras.

 

Vargens fortplantning samt revir

Vargar kunna justera sig mot många varierande omständigheter. Storleken vid vargrevir inom Skandinavien varierar mellan 800 samt 1000 kvadratkilometer – alltså 800 miljoner mot 1 miljard kvadratmeter (800 000 000- 1000 000 000 kvadratmeter).

Däri lever enstaka familjegrupp bestående från Alfaparet, ”originalföräldrarna”, samt dess avkomma.

Det existerar endast alfahonan vilket löper samt får ungar. Brunsten sker beneath vintertid tillsammans parning inom februari–mars samt tiken existerar sedan dräktig inom ungefär 65 dygn. Lyan grävs inom regel från tiken inom ett sandig höjd alternativt en stenröse, gärna nära vattendrag.

detta sker redan tre mot fem veckor innan ungarna föds.

En normal valpkull (föryngring) existerar 4-8 ungar. Ungarna existerar personer som inte kan se samt döva nära födseln samt balanserar då ca fyra hekto.

Efter artens återintroducering finns inom Skandinavien till närvarande livskraftiga vargbestånd inom landet samt Norge.

Ögonen öppnas efter 11-15 dygn. Efter 20-25 dygn äger dem flesta de första tänderna kommit samt valparna äger börjat leka utanför lyan. nära 5 veckors ålder börjar dem förtära animalisk föda samt nära 10-11 veckors ålder besitter dem slutat dia. de första tänderna byts beneath 5:e samt 6:e levnadsmånaderna.

När ungvargarna blivit könsmogna lämnar dem flocken samt letar nya revir.

Utvandring från unga vargar ifrån uppväxtreviret sker liksom tidigast beneath den inledande levnadsvintern. dem flesta går eller reser dock ut beneath sitt andra levnadsår då dem existerar helt könsmogna, dock några, främst honor, förmå stanna kvar inom föräldraflocken ytterligare någon tidsperiod. Äldre ungdjur liksom stannat inom föräldrareviret hjälper föräldrarna nära uppfostran från dem yngre.

ett varg lever normalt 10-12 tid dock enstaka individer vid upp mot 16 kalenderår äger återfunnits.

Vargens parning sker vid vårvintern samt varenda kull innehåller oftast 4-8 valpar, vilket vid bilderna överst mot motsats till vänster samt nederst mot vänster. inom landet beräknar oss statistiskt tillsammans fyra överlevande valpar efter avdrag till sjukdom, tragedier samt jakt.

 

Spår efter varg

Varg inom Skandinavien uppvisar en klart aktivitetsmönster beneath dygnet tillsammans högst handling beneath kvällar samt morgnar samt lägst handling beneath dagarna.

Även tidpunkten på grund av dödande samt konsumtion från bytesdjur uppvisar en klart mönster ovan dygnet var dessa aktiviteter framför allt existerar förlagda mot kvällar, nätter samt tidiga morgnar. Vargar rör sig inom medelvärde ca 20–25 km per dygn, dock detta förmå variera mellan olika dygn ifrån några ett fåtal kilometer upp mot ovan 50 km.

Vargar kunna vandra många långt, mot modell innan dem förblir stationära samt etablerar egna revir.

inom Skandinavien besitter vandringar vid upp mot 1100 km dokumenterats.

Vargen äger, liksom hunden, fyra tår likt avtecknar sig inom spåren. Spårstämpeln existerar inom allmänhet 9-11 centimeter utdragen. Framfoten existerar ofta klart större än bakfoten, dock hos vissa individer förmå denna skillnad existera små.

Den nuvarande utbredningen existerar dock betydligt mindre än den ursprungliga.

ett detalj vilket skiljer fram- samt bakfotspår existerar mellanfotsdynans bakkant, likt buktar vidare inom en framfotsspår medan den buktar bakåt inom en bakfotsspår. Storlek samt utseende varierar dock enormt beroende vid bl a underlag samt snöförhållanden.

Spåren förväxlas ofta tillsammans lodjur samt hundar. Ofta behövs detta för att man följer identisk spår enstaka många utdragen sträcka till för att man bör bli trygg vid för att detta ej existerar ett tamhund.

inom trav (normal förflyttning) existerar steglängden 120-160 cm, dock vid underlag tillsammans god motstånd förmå steglängden bli ytterligare en par decimeter.

En lätt grundregel (som dock äger flera undantag) existerar för att vargspåren ofta går rakt fram (målmedvetet) medan tama hundar brukar löpa kors samt tvärs. dem betydligt mindre rävspåren uppvisar identisk drag såsom vargens.

detta existerar alltså en vilt djurs normala beteende nära vandring.

Att memorera steglängder samt gångarter existerar en utmärkt redskap för hjälp till för att behärska skilja varg-, lo- samt spår efter hund åt. titta även separat nyhet ifall spår samt spårtecken.

Vargens spårstämpel, 9-11 centimeter utdragen.

Framtassen existerar normalt större än baktassen. Spårstämpeln existerar många lik ett massiv hunds, samt detta existerar viktigt för att värdera kurera spårlöpan. Vargen rör sig likt dem flesta vilda predator mer målvedvetet än ett tamhund, ibland helt spikrakt.

 

Spillning

Vargspillningar existerar stora, 2,5–4 cm inom diameter, dock förmå inom vissa fall förväxlas tillsammans med björn- samt hundspillning (mycket stora hundar).

Spillningen läggs ofta vid vägar samt stigar. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser samt texturen varierar beroende vid vad vargen äger ätit. angående den konsumerat stora mängder animalisk föda blir spillningen lös samt mörk, nästan mörk inom egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser samt luktar många fränt.

angående köttet existerar blandat tillsammans med benbitar samt kalufs blir spillningen fastare tillsammans med synliga benbitar.

Vargar revirmarkerar genom för att krafsa samt urinera tillsammans lyft ben. Par markerar ofta vid identisk område. inom en vargrevir existerar detta endast alfaparet såsom besitter korrekt för att lyfta vid benet då dem urinerar.

dem andra flockmedlemmarna (även hanarna) hukar sig ner samt urinerar vilket hundtikar. beneath högvintern, då honan löper, förmå man hitta spår från blod inom urinmarkeringarna ifrån löpande vargtikar.

Typiska spillningsprover ifrån varg. Storlek liksom ifrån ett massiv tamhund dock mörk inom egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser från köttkonsumtion samt tillsammans med gott angående kalufs iblandat.

 

Vargens föda

Vargen äter allt ifrån älg ned mot mindre däggdjur, skogsfågel samt möss dock även en samt annat små frukter från växter.

enstaka varg är kapabel dock ej liksom djuret björn överleva vid vegetabilier – huvudfödan existerar animalisk föda. inom Skandinavien utgör älgkött mer än 95 % från födan. Rådjur existerar detta näst viktigaste bytesdjuret dock konkurrensen existerar hård ifrån lodjur samt räv. andra arter från klövdjur såsom kron- samt dovhjort, ren samt vildsvin är kapabel teoretiskt utgöra område födobas, dock hittills äger vargens utbredning ej sammanfallit tillsammans flera från dessa arter inom Skandinavien.

 

En vargflock äger flera olika strategier på grund av för att nedlägga bytesdjur inom snölandskapet.

 

Studier inom Norge samt nära svenska Grimsö (SLU) visar för att en vargpar är kapabel döda 10-20 älgar inom månaden, dvs långt mer än dem kunna förtära.

detta existerar alltså jaktinstinkten samt ej aptiten vilket styr vargens jaktverksamhet. från en fällt byte är kapabel ett varg nära en samt identisk situation förtära upp mot 11 kg animalisk föda.

Vargar finns inom dem flesta länder vid norra halvklotet.

vid enstaka älg, såsom ofta balanserar 150-500 kg utgör detta alltså ett bråkdel. Merparten från kadavret blir liggande dock utnyttjas från andra asätare samt ibland från återvändande vargar.

Genom undersökningar utförda från detta Skandinaviska vargprojektet Skandulv vet man för att vargarnas sommardiet, angående man beräknar biomassa alternativt mängd att ge liv, mot 94 andel består från älg; 51 andel kalvkött samt 43 andel övrigt animalisk föda (från vuxna).

Det innebär för att långt fler kalvar än vuxna varelse blir vargmat, eftersom kalvarna balanserar många mindre än dem vuxna djuren.

Fem mot sex kalvar dödas på grund av varenda älgtjur alternativt älgko såsom faller offer på grund av vargarna. inom andel räknat utgör alltså älgkalv 80-83% från vargens totala födointag.

 

Vargslagen älgko ifrån Stadrareviret inom Bergslagen. till den ovane förmå detta titta otäckt ut dock bör helt ej fördömas.

detta handlar angående vilda vilt såsom förser sig tillsammans föda.

 

En myndig varg äger kapacitet nog för att isolerad döda enstaka myndig älg. Kraften inom käkarna existerar även massiv nog på grund av för att krossa dem kraftigaste rörbenen, något den äger gemensamt endast tillsammans djuret björn. Stora byten dödas helst tillsammans med kraftiga bett inom strupregionen sålunda för att halspulsådern slits från, dock detta existerar inget precisionsarbete samt ofta observeras överlevande älgar kraftigt sargade inom mule samt läppar.

När enstaka flock tillsammans vargar jagar en större bytesdjur börjar vargarna förtära inom princip inom identisk ögonblick likt bytesdjuret fallit mot marken.

Samtidigt vilket den maximalt erfarna jägaren inom flocken håller fast bytet, vanligtvis inom halsen börjar dem övriga vargarna själva handlingen att äta nära djurets mjukdelar. detta existerar vanligt för att bytesdjuret lever enstaka ansenlig period efter detta för att detta väl fallit mot marken samt för att dödsorsaken ej existerar direkt kvävning utan även blodförlusten inom samband tillsammans för att köttstycken slits ifrån kroppen.

Vargdödade älgar besitter även observerats tillsammans med bett inom baklåren såsom orsakats medan dem levde.

detta talar på grund av för att vargen hugger högt, samt inom låren till för att hindra älgens framfart. Vargar förmå förfölja sina utvalda byten många tålmodigt, långa sträckor. en liknande beteende besitter iakttagits nära angrepp vid hästar samt nötkreatur.

Den ryska vargforskaren Michail Pavlov berättar inom sin lärobok ”Varg” (1982):

”Vi fann ett årsgammal älg död 500 meter ifrån vägen tillsammans båda lårmusklerna lösrivna nästan intill benpiporna; betten började nedanför svanspartiet samt gick mot haslederna.

Nedanför plats älgens ben tjocka såsom elefantben från enstaka frusen blandning från blod samt plats. Spår visade för att numeriskt värde kilometer ifrån vägen ägde numeriskt värde vargar nått enstaka älgflock dock bara klarat för att hugga ettåringen. Efter detta inledande framgångsrika bettet ägde dem bara anfallit denna. dem vuxna älgarna ägde ej försökt skydda den, bara fortsatt.

Ettåringen släpade sig efter, dömd för att vandra beneath. Vargarna rev beneath tiden loss stora muskelstycken ifrån benen. Detta fortgick beneath nästan enstaka kilometer.”

 

 

Vargangrepp

Angrepp ifrån varg inom människors att vara nära något existerar vanliga inom områden tillsammans med täta vargpopulationer samt var vilda bytesdjur ej räcker mot på grund av för att stilla vargarnas hunger samt jaktinstinkt (som existerar långt större än hungern).

detta visar studier inom USA, Kanada, land i västeuropa, Tyskland, Schweiz, land i norden, Indien samt Ryssland, samt detta finns ingen tillfälle för att bortse ifrån detta faktum.

tillsammans ökande vargpopulationer äger angrepp vid tamdjur, dock även människor, ökat lavinartat överallt var vargen återintroducerats. titta föremål eller textstycken angående detta beneath Vargangrepp.

 

Under år 1809-1812 skadade människoätande vargar inom bergstrakten Cévenne inom centrala land i västeuropa. enstaka område kyrkoherde, Thomas, beskrev skräcken såhär inom en skrivelse daterat 29 januari 1880: ”Ingen prövning äger oss orsakat lika massiv fasa inom läka landet.

vid nätterna vågade ingen vandra ut ur sitt bostad, ingen kvinna vågade vandra isolerad ute inom terrängen; beväpnade män följde barnen mot skolorna samt dem vilket ville vandra ut samt plocka kastanjer alternativt utföra något sysselsättning gick inte någonsin utan enstaka yxa, högaffel, en spjut alternativt gevär.” Bilden existerar ett rum litografi ifrån 1839.