useumta.pages.dev






De två största inriktningarna inom buddhismen

Mahayana

Mahāyāna (sanskrit till "stor vagn") existerar enstaka från numeriskt värde (eller tre, ifall vajrayana räknas liksom separat) primära inriktningar från buddhismen tillsammans dess tillhörande utövningsformer samt filosofiska idé. Den buddhistiska traditionen vajrayana klassas ibland vilket ett sektion från mahayana, medan ett sektion vetenskapsman anser för att vajrayana existerar ett helt fristående inriktning.[1]

Enligt mahayanas läror, refererar "mahayana" även mot vägen från enstaka bodhisattva såsom söker fakta till för att behärska hjälpa varenda medvetna varelser.

Därav kallas även mahayana på grund av "Bodhisattvayāna" ("Bodhisattva vagnen").[2][3]

Mahayanabuddhismen existerar den största från dem tre buddhistiska inriktningarna; 53,2 % från varenda buddhister uppskattas tillhöra mahayana, medan 35,8 % anses tillhöra theravada, samt 5,7 vajrayana.[4] ett ytterligare demografisk analys, gjord från Peter Harvey, tyder vid för att antalet mahayanautövare är kapabel artikel betydligt högre än därför.

i enlighet med hans utredning existerar andelen mahayanautövare 67 % från varenda buddhister inom världen. [5] dem primära mahayanabuddhistiska traditionerna idag är: rena land-buddhismen, zen, tendai, nichiren-buddhism, huayan, madhyamika samt yogacara.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Ursprungen på grund av mahayana existerar ej fullständigt kända.[6] dem allra första skriftliga bevisen till "mahayana" kommer ifrån sutror ifrån inledande århundradet.

Jan Nattier besitter noterat för att inom vissa från dem allra första mahayanatexterna — såsom Ugrapariprccha Sutra — används termen "mahayana", dock för att detta samtidigt ej förekommer någon doktrinskillnad mellan mahayana samt andra tidiga inriktningar, inom denna kontext. Mahayana refererade då snarare mot en utövande centrerat kring för att strikt efterlikna den väg likt Shakyamuni Buddha tog ifrån bodhisattva mot Buddha.[7]

Det finns dessutom inget bevis på grund av för att mahayana någonsin refererade mot ett separat inriktning mot buddhismen inom dess tidiga skede, utan snarare för att mahayana existerade vilket enstaka session ideal — samt senare lärdomar — till bodhisattvor.[7] Paul Williams besitter även noterat för att mahayana inte någonsin ägde alternativt försökte äga ett separat vinaya alternativt inom övrigt försöka forma enstaka separat klosterrörelse.

Därför kunde vilken buddhistisk munk alternativt nunna likt helst tillhöra mahayana samtidigt vilket dem tillhörde ett ytterligare tidig inriktning vid buddhismen. Formellt sett skulle dem då tillhöra enstaka tidig utbildning från buddhismen, medan dem samtidigt följde mahayana. Därför plats mahayana inte någonsin ett rivaliserande inriktning gentemot dem övriga buddhistiska inriktningarna inom dess tidiga skede.[8] ifrån texter skrivna från kineser såsom reste inom Indien beneath denna period, vet oss idag för att munkar samt nunnor vilket följde mahayana, ofta levde inom identisk religiös byggnad liksom munkar samt nunnor likt ej följde mahayana.[9]

Den kinesiska munken Yijing, såsom reste inom Indien beneath 600-talet, påpekar skillnaden mellan mahayana samt tidiga buddhistiska inriktningar vid nästa vis:[10]

Båda följer enstaka samt identisk vinaya, samt båda äger dem gemensamt förbudet mot dem fem grova brotten samt dem fyra ädla sanningarna.

dem liksom ärar bodhisattvorna samt läser mahayanasutrorna kallas på grund av följare från mahayana, medan dem liksom ej fullfölja detta kallas till följare från hinayana

Mycket från dem bevis liksom finns till ursprunget från mahayana kommer ifrån tidiga kinesiska översättningar från mahayanska texter. Dessa mahayanska texter blev tagna inledningsvis mot KinaavLokaksema (100-talet e.Kr) — den inledande översättaren från mahayanska sutror mot kinesiska.

[11]

Spridning samt demografi

[redigera | redigera wikitext]

Under Handynastin (206 f.Kr.

Vilka existerar dem numeriskt värde största inriktningarna inom buddhismen?

mot 220 e.Kr.) - troligtvis beneath detta inledande århundradet f.Kr. alternativt e.Kr. - kom buddhismen mot Kina.[12] Därifrån spreds den sedan mot Korea kalenderår 372, nära tid 525 ägde buddhismen börjat genomsyra läka detta koreanska samhället. Mellan kalenderår 550 samt 664 blev buddhismen Koreas statsreligion samt blev allt mer viktig, var inom vissa perioder munkarna ägde mer auktoritet än dem liksom styrde landet.

Omkring kalenderår 550 spred sig buddhismen ifrån Korea mot Japan, dock detta plats inledningsvis beneath Heianperioden vilket mer viktiga japanska sekter började utvecklas.[13] Mahayana spreds även mot Sydostasien - bland annat mot Sri Lanka samt Myanmar - dock överlevde ej där.[14]

Idag existerar mahayana den största buddhistiska traditionen inom världen[4][5] var spridningen inom Asien ser ut vid nästa vis:

Mahayana inom Asien [15]
LandAntal följareAndel från befolkning/Minoritet
 Kina (exkluderar tibetaner, mongoler, Tu-folket samt Daifolket)228 miljoner17,3%
 Japan52 miljoner41%
 Vietnam43 miljoner50%
 Sydkorea10,9 miljoner23%
 Taiwan8 miljoner35%
 Malaysia5,5 miljoner19,2%
 Nordkorea2,5 miljoner11%
 Singapore1,9 miljoner43%
 Hongkong0,7 miljoner10%
 Macao0,14 miljoner30,7%
 Indonesien4 miljonerMinoritet
 Filippinerna2,3 miljonerMinoritet
 Thailand1 miljonMinoritet
 Brunei0,03 miljonerMinoritet
 Uzbekistan (koreanska invandrare)0,055 miljonerMinoritet

Olika traditioner

[redigera | redigera wikitext]

Mahayana besitter ett många massiv bredd, inom samt tillsammans stora skillnader likt finns ifrån enstaka mahayansk tradition mot enstaka annan.[16] dem främsta inriktningarna/traditionerna inom mahayana liksom är: rena land-buddhismen, Zen, Tendai, Nichiren-buddhism, Huayan, Madhyamika samt Yogacara.

Tidiga mahayanasutror

[redigera | redigera wikitext]

Några tidiga mahayanska sutror blev översatta från munken Lokaksema, vilket kom mot Kina ifrån kungadömet Gandhara.

Mahāyāna (sanskrit till "stor vagn") existerar ett från numeriskt värde (eller tre, ifall vajrayana räknas vilket separat) primära inriktningar från buddhismen tillsammans med dess tillhörande utövningsformer samt filosofiska koncept.

Hans inledande översättningar mot kinesiska gjordes mellan tid 178 samt 189.[17] Några mahayanasutror översatta beneath 100-talet inkluderar följande[18]:

  1. Aṣṭasāhasrikā Prajñāpāramitā Sūtra
  2. Vimalakīrti Nirdeśa Sūtra
  3. Sukhāvatīvyūhaḥ-sūtra
  4. Akṣobhyatathāgatasyavyūha Sūtra
  5. Ugraparipṛccha Sūtra
  6. Mañjuśrīparipṛcchā Sūtra
  7. Drumakinnararājaparipṛcchā Sūtra
  8. Śūraṅgama Samādhi Sūtra
  9. Bhadrapāla Sūtra
  10. Ajātaśatrukaukṛtyavinodana Sūtra
  11. Kāśyapaparivarta Sūtra
  12. Lokānuvartana Sūtra

Dessa texter lägger ofta tonvikt nära för att bo inom skogen, asketiska utövningsformer samt djupa meditativa tillstånd.[19]

Lära

[redigera | redigera wikitext]

Mahayana är kapabel beskrivas vilket ett löst bunden förteckning från vilt skilda lärdomar såsom samtliga existerar tillsammans beneath mahayana.

från denna anledning, förmå många ett fåtal saker sägas ifall mahayana inom sin totalitet. [11]

Trots för att mahayanasutrorna varierar stort inom innehåll, framhäver dessa sutror idealet från för att bli ett buddha genom för att följa bodhisattvavägen. dem elementär mahayanska lärdomarna inkluderar perfektionen från visdom (prajnaparamita), provisoriska lärdomar (upayakausalya) ifrån buddhor, dem tre kropparna från ett buddha (trikaya), buddha-natur (tathagatagarbha) samt buddha-fält (även kallat "rena land"; buddhaksetra).[20]

Bodhisattva

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Bodhisattva

En bodhisattva existerar enstaka begrepp såsom används till för att förklara ett varelse såsom avser för att bli enstaka buddha.[21] Inom mahayana existerar ett bodhisattva vilken varelse likt helst likt avser för att nå buddhaskap till för att behärska rädda samtliga medvetna varelser ifrån lidandet.

Bodhicitta existerar termen likt används på grund av för att förklara denna motivation för att bli ett buddha på grund av för att rädda varenda varelser, samt utgör därmed inledande steget från bodhisattvavägen inom mahayana.

Tibetansk buddhism, lamaism, existerar ett inriktning inom buddhismen såsom äger stabilisering eller fastsättning inom samtliga dem tre buddhistiska huvudinriktningarna hinayana, mahayana samt vajrayana.

Mahayana anser dessutom för att bodhicitta finns inom varenda medvetna varelser, dock för att detta ligger gömt på grund av dem flesta.[22]

Prajnaparamita

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Prajnaparamita

Prajnaparamita (sanskrit till "perfektion från visdom") refererar inom mahayana mot enstaka nivå från medvetande likt går bortom vanlig visdom.

Ofta refererar detta mot den visdom liksom has nära — alternativt behövs på grund av — buddhaskap. detta finns flera olika tolkningar från termen, dock denna typ från visdom beskrivs ofta i enlighet med Buswell samt Lopez liksom förståelsen "som ej uppfattar subjekt, objekt alternativt handlingar vilket egentligt existerande".

Perfektionen från visdom beskrivs även ibland liksom förståelsen från sunyata.[23]

Som ett visdom associerad tillsammans buddhaskap, utgör prajnaparamita den sjätte från dem sex/tio paramita vilket övas vid bodhisattvavägen.[23]

Upayakausalya

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Upayakausalya

Upayakausalya (sanskrit till "skickliga medel" alternativt "passande lösning") existerar ett begrepp vilket används till för att förklara buddhors samt avancerade bodhisattvors många goda förmåga för att lära ut.

Detta idé beskrivs inom enstaka jämförelse angående enstaka flotta inom alagaddupamasutta, var Buddha jämför sina lärdomar tillsammans ett flotta vilket tar enstaka ovan vattendrag mot den andra sidan.

I dygn finns främst tre inriktningar inom buddhismen, tillsammans med sinsemellan såväl stora vilket små skillnader; theravada, mahayana samt vajrayana.

då utövaren äger tagit sig ovan vattendrag från återfödelse samt död (samsara), mot den andra sidan från nirvana, besitter flotten (lärdomarna) uppfyllt sitt ändamål, samt kunna därför överges. från denna anledning, anses samtliga Buddhas lärdomar existera provisoriska.[24]

Detta idé används även på grund av för att försvara tydliga motsägelser inom den buddhistiska läran.

Termen återfinns inom både mahayana samt theravada. inom theravada används dock denna begrepp på grund av för att enbart förklara Shakyamuni Buddhas färdighet inom för att lära ut. inom mahayana däremot, existerar upayakausalya enstaka från dem tio paramita bemästrade vid bodhisattvavägen. Termen äger även fått massiv innebörd inom mahayana till för att förklara Buddhas utlärning från dem tre vagnarna (mahayana, vajrayana samt dem tidiga buddhistiska skolorna, såsom theravada) likt enstaka provisorisk lära såsom plats avsedd för att leda mot vagnen från buddhaskap (ekayana).[24]

Trikaya

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Trikaya

Trikaya (sanskrit till "tre kroppar") refererar mot dem tre separata kropparna alternativt aspekterna från enstaka buddha: dharmakaya, sambhogakaya, samt nirmanakaya.[25]

Dharmakaya ("dharmakroppen" alternativt "sanningskroppen") beskrivs såsom den sanna naturen från enstaka Buddha ifrån vilken varenda andra former kommer ifrån.[26] Detta idé kom även för att utvecklas mot för att innefatta numeriskt värde aspekter.

Den inledande existerar svabhavikakaya, "naturkroppen", vilket existerar den ultimata naturen från enstaka buddhas sinne, såsom existerar fritt ifrån orenheter (āgantukamala).

Julia, Mattias samt Kristoffer ger ett kortfattad föredrag från Siddharta Gautama (Buddha) samt vad denne lärde ut, detta såsom blev buddhism.

Den andra aspekten existerar jñānakāya, alternativt "visdomskroppen", enstaka buddhas allvetande medvetande.[25]

Sambhogakaya ("belöningskroppen") beskrivs såsom ett lekamen på grund av ens personlig njutning — inom vilken buddha känner från lyckan likt kommer ifrån för att uppleva dharman egen — samt likt enstaka lekamen avsedd till andras njutning, inom vilken avancerade bodhisattvor upplever den ökande storslagenheten hos buddhor såsom dem fortsätter vid bodhisattvavägen.

Denna lekamen existerar dock bara märkbart till relativt avancerade bodhisattvor likt lever inom buddhafält. Lägre stående varelser, såsom människor, förmå bara titta den manifesterade/transformerade kroppen (nirmanakaya).[27]

Nirmanakaya ("emanationskroppen" alternativt "transformationskroppen") existerar i enlighet med mahayana den enda kroppen från ett buddha såsom är kapabel ses från vanliga varelser, vilket antyder för att den historiske buddhan, Gautama Buddha/Shakyamuni, endast plats någonting såsom fanns avsett för att motivera världen mot för att följa buddhismen.

Nirmanakayan från enstaka buddha sägs behärska inträffa inom vilken struktur vilket helst, inklusive gudar, människor, varelse samt livlösa objekt; vissa texter antyder mot samt tillsammans för att ett buddha kunna uppstå likt enstaka bro alternativt kylande vindpust.[28]

Tathagatagarbha

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tathagatagarbha

Tathagatagarbha (Sanskrit till "livmodern från buddhorna", "embryot från buddhorna", "essensen från buddhorna"; i enlighet med Buswell/Lopez betyder termen troligen "innehåller ett buddha") tolkas ofta såsom "buddha-natur".

Konceptet betydde ifrån start för att varenda varelser existerar kapabla för att bli buddhor, dock utvecklades senare mot ett mer komplex lära likt innebar för att varenda varelser förr alternativt senare skulle bli enstaka buddha.[29]

Buddhaksetra

[redigera | redigera wikitext]

'Huvudartikel: Buddhaksetra

Buddhaksetra (sanskrit på grund av "buddhafält") refererar mot ett planet från enstaka bestämd buddha.

Buddhafält finns inom varierande renhet, brett skilda mellan rena samt orena buddhafält. Orena buddhafält existerar synonymt tillsammans en världssystem likt innehåller vanliga medvetna varelser (inklusive vilt, spöken samt helvetesvarelser) vilket existerar subjekt till girighet, hat, samt villfarelse/illusion. varenda världssystem existerar domänen till enstaka bestämd buddha, likt uppnår buddhaskap inom detta världssystem samt arbetar var till för att rädda samtliga medvetna varelser.

en rent buddhafält, kunna skapas från ett buddha nära hans fakta, samt kallas ibland till en rent nation (浄土, bokstavligen "renad jord" vid kinesiska). inom varenda rent buddhafält, existerar djur-, spök- samt helvetesvärldar allmänt sett ej. numeriskt värde från dem maximalt kända rena buddhafälten existerar AmitabhasSukhavati samt AksobhyasAbhirati.

[30]

I vimalakirtinirdesa, efter för att Buddha demonstrerat en rent nation, frågar Sariputra honom varför hans (Shakyamunis) buddhafält besitter därför flera brister. Buddha säger då för att denne utför därför för att världen ser oren ut till för att motivera hans lärjungar för att söka upplysning.[30]

Skrifter

[redigera | redigera wikitext]

Mahayanabuddhismen accepterar dem tidiga buddhistiska skrifterna likt giltiga, dock äger även enstaka massiv mängd skrifter likt existerar utan sällskap på grund av mahayanabuddhismen (mahayanasutrorna).

inom mahayanabuddhismen får ofta mahayanasutrorna högre auktoritet än agamorna, dem tidiga buddhistiska skrifterna. dem inledande från dessa mahayanaspecifika skrifter skrevs någon gång mellan 100 f.Kr[31]. samt 100 e.Kr.[32]

De mahayanaspecifika sutrorna finns främst bevarade inom den kinesiska buddhismens skriftkanon samt inom tibetanska buddhismens skriftkanon.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Buddhism: Description of the Vajrayāna tradition”. Religious Tolerance.

    Ontario Consultants on Religious Tolerance. 25 April 2010. http://www.religioustolerance.org/budvaj.htm. Läst 26 november 2014. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 13 januari 2017.

    De numeriskt värde största inriktningarna inom buddhismen existerar Theravada samt Mahayana.

    https://web.archive.org/web/20170113162649/http://www.religioustolerance.org/budvaj.htm. Läst 5 femte månaden i året 2016. 

  2. ^Keown 2003, s. 38.
  3. ^Warder 1999, s. 338.
  4. ^ [ab] Johnson 2013, s. 36.
  5. ^ [ab] Harvey 2013, s. 5.
  6. ^Hirakawa 1993, s. 260.
  7. ^ [ab] Nattier 2003, s. 193-194.
  8. ^Williams 2008, s. 4-5.
  9. ^Williams 2000, s. 97.
  10. ^Williams 2008, s. 5.
  11. ^ [ab] Buswell 2003, s. 492.
  12. ^Gethin 1998, s. 257.
  13. ^Conze 2008, s. 84-85.
  14. ^Silk, Jonathan A.. ”Mahayana”.

    Encyclopædia Britannica. http://global.britannica.com/topic/Mahayana. Läst 22 april 2016. 

  15. ^Harvey 2013, s. 403.
  16. ^Taiz 2005, s. 71.
  17. ^Buswell 2003, s. 492.
  18. ^Hirakawa 1993, s. 248-251.
  19. ^Williams 2008, s. 30.
  20. ^Buswell, Lopez & 2014 uppslagsord: Mahāyāna.
  21. ^Buswell, Lopez & 2014 uppslagsord: bodhisattva.
  22. ^Buswell, Lopez & 2014 uppslagsord: bodhicitta.
  23. ^ [ab] Buswell, Lopez & 2014 uppslagsord: prajñāpāramitā.
  24. ^ [ab] Buswell, Lopez & 2014 uppslagsord: upāyakauśalya.
  25. ^ [ab] Buswell, Lopez & 2014 uppslagsord: trikāya.
  26. ^Buswell, Lopez & 2014 uppslagsord: dharmakāya.
  27. ^Buswell, Lopez & 2014 uppslagsord: saṃbhogakāya.
  28. ^Buswell, Lopez & 2014 uppslagsord: nirmāṇakāya.
  29. ^Buswell, Lopez & 2014 uppslagsord: tathāgatagarbha.
  30. ^ [ab] Buswell, Lopez & 2014 uppslagsord: buddhakṣetra.
  31. ^Hirakawa 1993, s. 252.
  32. ^Buswell 2003, s. 293.

Litteraturkällor

[redigera | redigera wikitext]

  • Warder, A.K. (1999). Indian Buddhism.

    Motilal Banarsidass 

  • Johnson, Todd M.; Grim, Brian J. (2013). The World's Religions in Figures: An Introduction to International Religious Demography. Hoboken, NJ: Wiley-Blackwell. http://media.johnwiley.com.au/product_data/excerpt/47/04706745/0470674547-196.pdf. Läst 2 september 2013 Arkiverad 20 oktober 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  • Nattier, Jan (2003). A few good men: the Bodhisattva path according to the Inquiry of Urga.

    University of Hawaii Press.

    Ickevåldsidealet samt tolerans mot oliktänkande existerar numeriskt värde buddhistiska principer vilket man äger tillämpat genom bota historien.

    ISBN 978-0-8248-3003-8 

  • Williams, Paul (2008). Mahayana Buddhism: The Doctrinal Foundations. Routledge. ISBN 978-0415356534 
  • Williams, Paul; Tribe, Anthony (2000). Buddhist Thought: A complete introduction to the Indian tradition. Routledge 
  • Buswell, Robert E. (2003). Encyclopedia of Buddhism.

    Gacl, Macmillan Publishing. ISBN 978-0028657189 

  • Hirakawa, Akira; Groner, Paul (översättning) (1993). A History of Indian Buddhism. Motilal Banarsidass 
  • Keown, Damien (2003). A Dictionary of Buddhism. Oxford University Press. ISBN 978-0198605607 
  • Buswell, Robert E.; Lopez, Donald S. (2013). The Princeton Dictionary of Buddhism.

    Princeton University Press 

  • Peter Harvey An Introduction to Buddhism: Teachings, History and Practices andra utgåvan, Cambridge University Press 2013 ISBN 978-0-521-85942-4
  • Taiz, Emily (2005). Introduction to the World's Major Religions Greenwood Publishing Group. (10)ISBN 0313336342 (13)ISBN 978-0313336348
  • Gethin, Rupert (1998).

    The Foundations of Buddhism Oxford University Press. ISBN 0-19-289223-1