Vad är ett fint ord för dum

DUM dum4, adj. -mme, -mma; -mmare. adv. -T; förr äfv., numera bl. arkaiserande inom bet. 2, DUMB dum4b.

1) (†) angående öga: fördunklad, matt, svag. Then vpfarande wättska, hwar vthaff öghonen mörkes, samt dumme giöres. Månsson krydda. 194(1628). Rydelius Sed. 8(1731).

2) (numera bl. arkaiserande) inom fråga angående talförmåga: stum. Döf samt dum, döf samt stum, döfstum.

J haffuen warit hedningar, samt gångit mot the dumba affgudha. 1Kor. 12: 2(NT 1526; Bib. 1541: stumma). Wivallius Dikt. 106(1641). dem såsom .. wore .. dumba liksom Mörten, dem hafwa idag mera Liud än Skatan. Hiärne Vatt. 1(1683). ni dem dumba fiskars gud. Karlfeldt FlPom. 105(1906; angående Neptunus). — bildl. äfv.: tyst; ”död”. därför dumt samt tyst, lijka vilket ..

uthi wilda ödemarcken. Sylvius Curtius 712(1682). Ullman FlickÄra 137(1909).

3) (†) angående ljud: dof; klanglös. VarR 22(1538). Spenner löst idhra Trummor samt träffar dumdt vppå them. Rudbeckius 4Pred. D 4 b(1634). Den nijonde sielflydningen existerar många lik u, dock låter något mörkare alternativt dummare. Hof Skrifs. 76(1753; angående u-ljudet inom t.

ex. grund). Hyltén-Cavallius Vär. 2: 77(1868).

4) (†) såsom mist sin kraft, kraftlös; angående sak. Emedan .. denne Werldennes krydda existerar dumt wordet, således dåger detta ingenstädes mehr mot. Kempe Krigzpersp. 37(1664).

5) inom fråga angående ringa grad af förnuft (l. klok mening). Anm. termen undvikes inom denna bet. inom högre stil.

a) ifall tänkande varelse, inom sht person: liksom äger l.

nära visst situation visar ringa l. klent utveckladt l. inskränkt förnuft, inskränkt, enfaldig, dåraktig, ointelligent, dum, ”korkad”, ”tjockskallig”; obegåfvad, trög(tänkt); oklok, oförståndig, hufvudlös.

ni existerar ej därför dum liksom ni ser ut. han, detta dumma nötet, begrep ej en dyft! således dum jag fanns, vilket ej tog reda vid adressen! för tillfället skall ni ej existera dum, utan låta prata tillsammans med dig. (smeksamt) ni dumma pojke, likt ingenting förstår! Schroderus Comenius 354(1641).

Hvad existerar detta på grund av dumheter!

Den, vilket intet begriper at 5 samt et fullfölja 6, kallar jag Dum. Dalin vred. 1: 193(1733, 1754). Jag fanns nog dum, samt tog den. Tranér Anakr. 85(1830, 1833). mot den, vilket man narrat april, säges: April, april, ni dumma sill, / jag är kapabel narra dig mot hvad jag önskar. JNordlander inom Landsm. V. 5: 241(1887). Fabbe, ni existerar en kräk, dock ni existerar icke dum.

Rydberg Vap. 48(1891). — särsk.

α) inom ordspr. o. jämförelser. denna existerar dum såsom enstaka fågel. Lika dum såsom Gud existerar vis. Et annat slags railleurer, dumma liksom stockar. SedolärMercur. 2: nr 24, s. 6(1731). Dum likt ett Koo. Dalin vred. 1: nr 15, s. 5(1733). Ju dumbare, ju argare. Nordberg C12 2: 384(1740). Herrn existerar dum såsom enstaka spån samt värre än en stort kålhufvud.

Almqvist TreFr. 1: 59(1842). Ordspråket: ”dum samt fet”. geolog SmSkr. 344(1855). — jfr BLOCK-,KO-,STOCK-DUMm. fl.

β) inom förb. tillsammans med af prep. kontrollerad bestämning l. inf. (Lucifer är) icke dum, at hitta plågor vid. Kolmodin QvSp. 2: 332(1750). ingen fåne finnes, således dum inom Skådespelare-konsten, för att denne icke åtminstone kunna Grina.

Thorild 3: 63(1791). han plats ej dum mot för att tumma timmer. Hülphers Ångermanl. 79(1900). Jag plats dum inom algebra. Serner Birck 244(1917).

γ) (†) inom uttr. dummer Jöns, titta DUMMER-JÖNS.

δ) (hvard.

Exempel: "Jag sa fel namn mot hon samt kände mig dum liksom enstaka åsna".

inom vissa trakter) substantiveradt inom tillropet (l. utropet) dummer! Hör han, dummer, intet raljeri! Wennerberg 2: 187(1849, 1882). Engström Glasög. 29, 156(1911).

ε) (hvard.) inom uttr. existera dum mot ngn, bygga sig taktlöst l. mindre välbetänkt mot ngn; jfr 6. Jag plats dum mot dig inom går. Numers Kuop. 112(1892).

b) angående ngns förnuft, tanke, papper, yttrande osv.: enfaldig, inskränkt, oklok, oförståndig, oförnuftig, hufvudlös.

en dumt streck l. påhitt l. tilltag. Dumt högfärd l. skräfvel. ni små frukter från växter dig dumt åt. Dumt nog lät jag honom vandra. ni utför dumt inom för att försumma tillfället. detta existerar väl dumt af mig för att ej utflykt. denne stirrade dumt vid papperet. detta existerar bara dumt prat! Effter mitt dumba förståndh.

KKD 12: 268(1705). Den uträkningen existerar icke således dum. NorrlS 49(c. 1770). Rundtomkring mig skrifvas Chrior, den en dummare än den andra. Tegnér (WB) 4: 352(1823). Dumma resultat emot mer alternativt mindre högt uppsatta personligheter. Hjärne Östanifrån 160(1905).

6) inom utvidgad anv., ifall objekt, händelser osv.: vilket vållar förtret, förtretlig, förarglig, ”tråkig”, ”ledsam”; inom förb.

tillsammans negation: dålig, oäfven. enstaka dum saga, en utslag af ungdomlig rabulism, stäckte hans yrkesliv. detta vore dumt, angående Lennart skulle komma på grund av sent. BrefNSkolH 85(1810). Tegnér (WB) 5: 167(c. 1820). Denna område existerar icke dum. Almqvist Amor. 27(1822, 1839). Kunde man bara erhålla innehåll sin mage .. samt hvila lemmarna samt ingenting annat, då vore världen ej sålunda dum.

Hallström El. 65(1906).

Ssgr (i allm. mot 5): A: DUM-BLYG. (föga br.) blyg vid en dumt sätt. Rydberg Sägn. 54(1874). —

-BOM. [bildadt ss. egennamn af Kellgren efter familjenamn vid -bom (möjl. tillsammans med tanke vid den till honom osympatiske Per Enbom) o. användt inom dikten ”Dumboms lefverne” (1791)] dum person; jfr -HUFVUD,-SKALLE,-SNUTo.

DUMMER-JAN,-JOX,-JÖNS.HJärta(1826) inom HJärtaBrefv. 1: 53 (med syftning vid Kellgrens dikt). ni tror detta existerar älskade, / ni, din dumbom. Lagerlöf Juv. 82(1893, 1896). —

-DRISTIG. [jfr d. dumdristig, t. dummdreist, dummkühn] dristig vid en dumt sätt, öfverdådigt l. obetänksamt djärf; angående papper osv.: liksom vittnar angående dumdristighet.

Owett (dvs. saknad af vett) giör dumdrijstig. Grubb 659(1665).

Synonymer.se - Sveriges största sökmotor till detta svenska språket.

Dalin vred. 1: 229(1733, 1754). ett tvetydig förhoppning må väl utföra menniskor modiga, dock icke dumdristiga. Stiernstolpe DQ 4: 325(1819). Farliga samt dumdristiga vågstycken bland dem åtgärda isflakorna. Ödman Vår- o. sommard. 1: 65(1884, 1887). —

-DRISTIGHET—00~2, äfv. ~200. VDAkt. 1665, nr 362.Rydberg Vap. 50(1891). —

-DRISTING.

(föga br.) dumdristig individ. Andersson Verldsoms. 3: 108(1854). —

-DRYG. vid en dumt sätt dryg l. högfärdig, dumhögfärdig, ”uppblåst”; ifall papper osv.: vilket vittnar angående dumdryghet. FoU 20: 373(i handl. fr. 1786). Omogna samt dumdryga hugskott. VL 1904, nr 245, s. 3. —

-DRYGHET—0~2, äfv. ~20.

Dalin(1850). —

-FÖRNÄM. förnäm vid en dumt sätt. Levin Schiller Cab. 6(1800).

2.

—

-HUFVAD. (hvard.) jfr -HUFVUD.Den dumhufvade hopens förakt. Envallsson andel. 64(1786). —

-HUFVUD. dum person; jfr -BOM.Österling Ter. 2: 159(1700; inom hvard. spr.). Begriper tu intet thet, tit dumm-hufvud?

Vi känner mot 23 synonymer mot dum.

Wadenstjerna Cavall. 86(1747). —

-HÖGFÄRDIG—020. högfärdig vid en dumt sätt, dumdryg; ifall papper osv.: såsom vittnar ifall dum högfärd. SP 1780, s. 809. Den dumhögfärdiga samt inskränkta fras, för att (osv.). Rydberg DetSköna 185(1889). —

-JOX, -JÖNS, titta B. —

(jfr 5) -KOLLER. [af t. dummkoller] veter. viss hjärnsjukdom hos hästen.

SFS 1863, nr 32, s. 14. Den vanligaste (formen af koller) benämnes döfkoller alternativt dumkoller samt kännetecknas deraf, för att djuret står tillsammans med hängande hufvud. Holmström Naturl. 3: 36(1889). —

-KVICK. vilket försöker artikel kvick utan för att verkligen artikel detta, misslyckadt kvick. Enbom Gessner 127(1794). —

-KVICKHET—0~2, äfv.

~20. —

-KÖN, adj. [jfr t. dummkühn] (†) dumdristig. HH 20: 384(c.

Sök vid Wikipedia.

1640). —

-LÖJE. [nybildadt af Rydberg] (i sht inom skriftspr.; mindre br.) (dumt) grin, fångrin; jfr -SKRATT.Han lät icke afväpna sig af dumlöjet. Rydberg inom SvTidskr. 1873, s. 528. Inbilskhetens dumlöje samt kortsynta förakt. Hjärne Östanifrån 215(1905). —

-SKALLE.

1) (tillf.) inom eg. anv.: dum skalle. Krusa ifall ett buckel sexton gånger innan den kommer at sitta korrekt vid deras dumskalle.

Envallsson andel. 5(1786; sagdt af ett hårfrisör).

2) (hvard.) dumhufvud; jfr -BOM.Serenius(1741). —

-SKRATT. (enst.) dumt skratt, fångrin; jfr -LÖJE.(En ”rolighet”) liksom ger dumskratt åt en båtsmansgille. Leopold 5: 60(1801). —

-SKRATTA. (enst.) jfr -SKRATT.Sådana putslustigheter, hvaråt tanklösheten dumskrattar af enstaka viss mekanisk retlighet.

Leopold 6: 285(1797). —

-SLUG. slug vid en dumt sätt; likt visar enstaka illa anbragt skarpsinnighet. DA 1772, nr 147, s. 2. —

-SNUT.

1) (i sht hvard.) [jfr d. dumsnude, nt. dummsnute] dum person; jfr -BOM.Dalin(1850). vandra å lägg sej, dumsnut! Engström 2bok 47(1909).

2) benämning vid den till sin omisstänksamhet bekanta tättingen Corythus enucleator Nilss., tallbit; jfr DUMMER-JÖNS 2.

Holmgren Fogl. 291(1867). —

-SNUTIG. (föga br.) Dumsnutigt bondkvicka. Fröding Eftersk. 2: 81(1897, 1910). —

-VIKTIG. (i sht hvard.) dumt anspråksfull, dum o. viktig; dumdryg. GHT 1904, nr 159 B, s. 1.

B: DUMMER-JAN, titta beneath DUMRIAN.—

-JOX. (dum- Wetterbergh) [trol. af ngn form eller gestalt af personnamnet JAKOB l.

JOHAN beneath effekt af OXE;jfr -JANo. -JÖNS] (i dialektfärgadt språk) dumbom. Wetterbergh Penning. 535(1847). Landsm. VIII. 3: 362(c. 1900; inom återgifvande af västgötskt språk). —

-JÖNS. (dum- Fröding Stänk 76(1896), Ericson)

1) (hvard.) dum människa; jfr DUM-BOM;i ä. period äfv. ss. numeriskt värde mening. Nej, kära Gosse, blif enstaka Spån, / ett Dummer Jöns, et Nöt, et Fån, / således går dig all domstol väl inom sker.

Kellgren 2: 162(1780). Dummerjönsar samt ignoranter. PedT 1904, s. 389.

2) = DUM-SNUT 2. Ericson Fågelkås. 2: 50(1907).

3) benämning vid tättingen Ampelis garrula Lin., sidensvans. Wahlström ExkFauna 31(1861; anfördt fr. Uppl.).

Afledn.: DUMHET, r. l. f.

1) (†) mot 2: stumhet. LejonkDr. 7(1689). Scherping Cober 2: 222(1737).

2) mot 5.

a) egenskap(en) för att artikel dum, inskränkthet.

Mot dumheten kämpa själfva gudarna förgäfves [efter Schiller]. denne gjorde detta af ren dumhet. CGCederhielm Vitt. 146(1739). Dumhet existerar bristande vid omdöme. Geijer inom. 5: 27(1810). tillsammans med efterföljande bestämning. Uptäcka sin dumhet inom Grundlagarne. Oelreich 945(1755). Den barnslighet alternativt dumhet at tro, detta all förtjenst inskränkes inom et Landskap.

Lagerbring 1Hist. 3: 158(1776).

b) dum papper, dumt yttrande o. d., ”dumt streck”; ofta angående oöfverlagd o. mindre välbetänkt papper o. d. utföra l. begå enstaka dumhet l. dumheter. Hvad existerar detta på grund av dumheter! detta existerar värre än en förbrytelse, detta existerar ett dumhet [efter fr. c'est pire qu'un brott, c'est une faute, en yttrande oftast tillskrifvet Fouché tillsammans anledning af hertigens af Enghien aflifvande] denne besitter nyligen igen begått enstaka dumhet.

Alla synonymer på grund av DUM - Betydelser & Liknande mening. Synonymer; Hitta synonymer, motsatsord samt betydelser från mening samt fraser.

KHisinger(1792) inom FoU 2: 258. Jag insåg för att jag sagt enstaka massiv samt oförlåtlig dumhet. Almqvist AMay 71(1838). —

DUMLING, m.||ig. (i Finl. o. vissa trakter af Sv.) mot 5: dumming. Topelius Vint. II. 1: 200(1879, 1881). JHedberg inom KalSvFolkskV 1909, s. 140.—

DUMMA, v. (i sht hvard.) mot 5; refl.: bära sig dumt åt, utföra l.

yttra enstaka dumhet, dabba sig. möjligen detta existerar ni, broder Palm, vilket varit framme samt dummat dej? Blanche Våln. 423(1847). han ser vid hon likt ett skolmästare vid enstaka god skola, vilket dummar sig vid själfva examensdagen. Lagerlöf Länk. 289(1894). —

DUMMING, m.||ig. (hvard.; inom sht smeksamt) mot 5: individ vilket visar sig dum l.

liksom man af enstaka l. ytterligare orsak önskar uppfatta ss. dum. Din dumming! Edgren Lyck. 212(1887). Hur jag älskar den var dummingen, såsom kallas min man. Dens. Kom. 46(1891). —

DUMRIAN, titta d. o.