Vad höll skinner på med

John Watson uppfann ej behaviorismen, dock han gav den dess namn, dess manifest samt marknadsförde den våldsamt.

Watsons nyhet Psychology as the beaviorist views it (1913) ägde sin upprinnelse inom den funktionalistiska psykologin liksom förskjutit psykologin ifrån tänkesätt inom riktning mot biologi. Watsons manifest markerar slutet vid enstaka diskussion inom American Psychological Association (APA) – vilket grundades 1892 – om medvetandet skulle artikel psykologins studieobjekt samt ifall man alls kunde prata angående »medvetande« vid en meningsfullt sätt.

Fokus förflyttades ifrån mentala processer mot deras resultat, dvs. beteende (Leahey, 2004).

Tonen inom Watsons manifest existerar aggressiv, samt detta existerar klart för att denne önskar formulera ett fräsch psykologi liksom bryter mot den introspektiva, »mentalistiska« traditionen:

Psychology as the behaviorist views it fryst vatten a purely objective experimental branch of natural science.

Its theroetical goal fryst vatten the prediction and control of behavior. Introspection forms no essential part of its methods, nor fryst vatten the scientific value of its uppgifter dependent upon the readiness with which they lend themselves to interpretation in terms of consciousness.

B.

The behaviorist, in his efforts to get a unitary scheme of djur response, recognizes no dividing line between man and brute. The behavior of man, with all of its refinement and complexity, forms only a part of the behaviorists’s total scheme of investigation. (Watson, 1913, s. 158)

Med sitt manifest önskar Watson utföra uppenbart för att psykologin existerar ett naturvetenskap samt ingenting annat – ej humanvetenskap, ej tänkesätt.

Inspirerad från den radikala empirismen menar Watson för att oss bara skall analysera detta vilket samtliga är kapabel observera, mäta samt kvantifiera. Introspektion faller självklart försvunnen, eftersom liknande observationer bara existerar tillgängliga till den såsom genomför introspektionen. Beteende existerar däremot observerbart från varenda, samt därför definierar Watson psykologin såsom studiet från beteende.

Naturvetenskapen brukar sägas artikel nomotetisk, dvs.

BF Skinner (1938) myntade begreppet operant betingning, detta betyder ungefär för att ändra beteende genom användning från förstärkning vilket ges efter önskad respons.

den strävar efter för att hitta de »lagar« liksom gömmer sig på baksidan dem regelbundenheter oss kunna observera inom naturen. vid identisk sätt tänkte sig Watson för att psykologins syfte fanns för att hitta lagbundna samband likt kunna förklara organismers beteende. Uttryckt vid en annat sätt: psykologins uppgift existerar prediktion samt övervakning från beteende, vid identisk sätt såsom exempelvis kemi är kapabel sägas handla ifall prediktion samt övervakning från kemiska processer.

En betydelsefull tanke till Watson fanns för att beteende existerar något universellt till varenda levande organismer, samt för att beteende handlar angående organismens konstanta anpassning mot sin miljö.

eftersom Watson, helt inom linje tillsammans med evolutionsteorin, menade för att detta ej finns någon kritisk skillnad mellan varelse samt människa, måste psykologin utgöra studiet från adaptivt beteende inom sin vidaste bemärkelse – hos varelse såväl vilket hos människor.

Några mentala processer behövs ej på grund av för att förklara beteende, menar Watson.

inom enstaka fullständigt utarbetad psykologisk vetenskap kunna man, till enstaka given respons, yttra vilket stimulus liksom orsakade denna respons. samt omvänt, på grund av en självklart stimulus kunna man förutsäga vilken respons man kommer för att ett fåtal. enstaka sådan psykologisk vetenskap förmå ett fåtal enstaka praktiskt tillämpning inom exempelvis träning, läkemedel, rättsväsen samt marknadsföring:

If psychology would follow the strategi inom suggest, the educator, the physician, the jurist and the business man could utilize our uppgifter in a practical way, as soon as we are able, experimentally, to obtain them.

(Watson, 1913, s. 168)

Just avsaknaden från praktiskt tillämpning från den samtida, introspektiva psykologin plats något liksom Watson starkt kritiserade. Samtidigt förmå man inom Watsons fokus vid användbarhet titta inflytandet ifrån pragmatismen (se William James samt funktionalismen).

Enligt Watson skulle oss behärska hitta grunden på grund av allt beteende inom organismens miljö.

detta latinska termen stimulus (retning; termen fanns enstaka benämning till en vasst redskap man använde till för att driva boskap) avser just varenda upptäckbar effekt vid enstaka organism ifrån omgivningen.

Skinner konstruerade enstaka speciell box, Skinnerboxen, tillsammans enstaka mekanism såsom försöksråttan kunde nyttja på grund av för att framkalla vissa händelser, mot modell erhålla föda genom för att trycka vid ett knapp.

Watson tänkte sig för att människan föddes tillsammans fåtal reflexer, såsom genom lärande samt kunskap utvecklades mot vuxna människors komplexa beteendemönster. Behaviorismen blev studiet från dessa kopplingar mellan stimulus samt respons, utan hänsyn mot inre mentala tillstånd.

Den starka betoningen vid miljön återspeglas inom Watsons litteratur Behaviorism (1924).

detta finns inget bevis på grund av för att personlighetsdrag existerar medfödda, debatterar Watson, samt han tvekar ej för att denne skulle behärska uppfostra en små människor mot enstaka bedragare, ett tjuv, ett mördare alternativt enstaka prostituerad. han på grund av vidare sitt argument inom ett berömd (möjligen missförstådd samt ökänd) liknelse:

Give me a dozen healthy infants, well-formed, and my own specified world to bring them up in and I’ll guarantee to take any one at random and utbildning him to become any type of expert inom might select – doctor, lawyer, artist, merchant-chief and, yes, even beggar-man and tjuv, regardless of his talents, penchants, tendencies, abilities, vocations, and race of his förfäder.

inom am going beyond my facts and inom admit it, but so have the advocates of the contrary and they have been doing it for many thousands of years. (Watson, 1924, s. 82)

Watson existerar även berömd på grund av sina experiment med »Little Albert«. Watson visade för att han kunde frammana enstaka fruktan på grund av vita råttor hos lille Albert genom för att utsätta honom till en obehagligt ljud varenda gång denne sträckte sig efter den.

Efter inlärningsfasen förknippade Albert den vita råttan tillsammans med obehag, vilket gjorde honom skrämd sålunda fort den kom inom närheten.

Pavlov samt den betingade reflexen

Watson tog intryck från Ivan Pavlovs betingningsexperiment, var hundars naturliga respons vid en naturligt stimulus (dvs. salivering nära åsynen från mat) kopplades ihop tillsammans med en neutralt stimulus (t.

ex. salivering nära ljudet från djurskötarens fotsteg). Efter denna lärande, alternativt betingning såsom Pavlov benämnde detta, kallades detta neutrala stimulit till betingat stimulus samt reaktionen till betingad respons.

Märk väl för att detta ej utan vidare är kapabel liknas nära den lärande liksom Watson gjorde tillsammans med little Albert.

Klassisk betingning, likt Pavlovs betingning kom för att kallas, handlar angående hur autonoma responser (dvs. reaktioner mot resultat från autonoma nervsystemet) förknippas tillsammans med specifika stimuli. Fobin hos lille Albert handlar angående mer än autonom respons.

Thorndike samt effektlagen

Edward Thorndike, elev mot William James, gjorde experiment var hungriga katter placerades inom ett behållare, samt till för att katten skulle hitta ut mot den väntande maten plats den tvungen för att dra inom en snöre, trycka vid enstaka knapp alternativt något liknande (Thorndike gjorde flera varianter vid labyrinten).

Thorndike skriver:

When put into the kartong, the katt would show evident signs of discomfort and impulse to escape from confinement. It tries to pressa through any opening; it claws and bites at the wire; it thrusts its paws out through any opening and claws at everything it reaches […].

Burrhus Frederic Skinner fanns ett amerikansk mentalvårdare, atferdsforsker og kulturdebattant.

It does not pay very much attention to the food outside but seems simply to strive instinctively to escape from confinement […]. The katt that fryst vatten clawing all over the låda in her impulsive struggle will probably claw the string or loop or button so as to open the door. And gradually all the other unsuccessful impulses will be stamped out and the particular impulse leading to the successful act will be stamped in bygd the resulting pleasure, until, after many trials, the katt will, when put in the låda, immediately claw the button or loop in a definite way.

(Thorndike, 1913, s. 13)

Detta formulerade Thorndike såsom effektlagen, liksom inom korthet säger för att sannolikheten på grund av en beteende för att återkomma beror vid dess konsekvenser. en beteende liksom får positiva konsekvenser tenderar för att återkomma, medan dem liksom får negativa konsekvenser ej utför detta.

Denna tanke plats förstås ej färsk. detta likt fanns nytt fanns Thorndikes sätt för att påvisa principen tillsammans hjälp från experiment samt endast observerbart beteende. Thorndike avvek även ifrån den associationistiska (och mentalistiska) tanken för att mentala element associeras tillsammans med varandra. inom stället använde han begreppet »förknippning« (connection), samt hans teori kallas därför konnektionism (connectionism).

B.

F. Skinner samt radikalbehaviorismen

John Watson grundade behaviorismen, dock dess fulländare plats Burrhus Frederic Skinner. inom Thorndikes efterföljd kom Skinner för att intressera sig på grund av lärande mot resultat från kunskap, alternativt snarare konsekvenser från detta egna beteendet. Detta kallade Skinner till operant betingning (Pavlovsk betingning kallade denne respondent betingning).

Operant betingning berör varenda beteenden såsom vid något sätt påverkar objekt samt företeelser inom organismens omgivning. Beteenden såsom leder mot för att en visst syfte uppnås tenderar för att återkomma, vilket existerar snarlikt Thorndikes effektlag. Skinner benämner dock detta förstärkning. detta liksom reducerar sannolikheten på grund av en beteenden kallar denne bestraffare.

Skinner urskiljer fyra typer från förstärkare/bestraffare:

• Positiv förstärkning innebär för att sannolikheten till en beteende ökar mot resultat från för att något tillförs, mot modell lovord samt uppskattning då barnet tar vid sig kläderna egen (vilket ökar sannolikheten på grund av för att barnet skall klä sig egen även nästa gång).
• Negativ förstärkning innebär för att sannolikheten på grund av en beteende ökar mot resultat från för att något tas bort, mot modell för att far slutar skälla då barnet säger »förlåt« (vilket ökar sannolikheten för att barnet säger förlåt nästa gång far skäller).
• Positiv bestraffning innebär för att sannolikheten på grund av en beteende minskar mot resultat från för att något tillförs, mot modell en utskällning då barnet slagit sin lillasyster (vilket reducerar sannolikheten för att barnet träffar lillasyster igen).
• Negativ bestraffning innebär för att sannolikheten på grund av en beteende minskar till resultat från för att något tas bort, mot modell utebliven uppmärksamhet då barnet tjatar angående för att erhålla sötsak inom affären (vilket reducerar sannolikheten för att barnet skall tjata nästa gång familjen existerar inom affären).

Märk väl för att detta ej finns någon värdering inom begreppen förstärkare samt bestraffare, utan detta handlar helt enkelt angående för att öka alternativt minska förekomsten från en visst beteende.

Detta beteende kunna inom sin tur artikel önskvärt alternativt icke önskvärt. detta existerar heller ej därför enkelt för att att fatta beslut eller bestämma något vad vilket egentligen existerar förstärkande respektive bestraffande. inom exemplet tillsammans med barnet likt träffar sin lillasyster är kapabel utskällningen ifrån far fungera liksom enstaka positiv förstärkare, ifall själva uppmärksamheten ifrån far existerar detta önskvärda.

Skinner konstruerade enstaka speciell box, Skinnerboxen, med enstaka mekanism såsom försöksråttan kunde nyttja till för att framkalla vissa händelser, mot modell ett fåtal föda genom för att trycka vid ett knapp.

tillsammans Skinnerboxen begränsades djurets beteenderepertoar vilket bidrog mot för att utföra beteendet kvantifierbart. detta fanns då ett Skinnerbox gått sönder liksom Skinner upptäckte för att enstaka slumpmässig lön till en beteende innebär enstaka mäktig förstärkare.

Skinner föredrog för att kalla sin psykologi till experimentell beteendeanalys, eftersom han ville utesluta varenda språkliga referenser mot mentala status.

Skinner skapade även ett tillämpad beteendeanalys, beteendemodifikation, som tillsammans med hjälp från operant betingning successivt formar (eng. shaping) ett beteende tills detta uppnår detta önskvärda beteendet. Denna beteendeterapi äger använts vid psykotiska patienter samt ungar tillsammans psykisk utvecklingsstörning, tillsammans viss succé (invändningen mot detta existerar dock för att bara till för att enstaka psykotisk patient beter sig någorlunda normalt, existerar detta ej en bevis till för att patienten ej längre existerar psykotisk).

Skinner tänkte sig en samhälle baserat vid behaviorism samt beteendemodifikation, var samtliga medborgare plats lyckliga, produktiva samt kreativa.

Detta kommer mot formulering inom hans litterära verk verk Walden Two (1948). Skinner kritiserades till för att förespråka en skrämmande samhälle likt kontrollerar samt manipulerar sina medborgare, dock han replikerade för att övervakning samt manipulation sker redan inom dygn (vad existerar uppfostran angående ej beteendemodifikation?). Den enda skillnaden existerar för att detta skulle ske vid vetenskaplig grund.

När den kognitiva psykologin blev detta ledande paradigmet ifrån 1960-talet samt vidare, förblev Skinner sin behaviorism trogen.

han medgav för att människan visst ägde inre mentala status – tankar, känslor samt sinnesupplevelser – dock menade för att dessa ej kunna utgöra grunden på grund av enstaka vetenskaplig psykologi. Mentala tillåtelse, inklusive medvetandet, existerar ingenting annat än summan från individens genetiska samt miljömässiga saga, menade Skinner – ett filosofisk ståndpunkt kallad epifenomenalism.

Behaviorismens uppgång samt fall

När John Watson 1913 publicerade sitt manifest uteblev dem starka reaktionerna.

Protesterna plats mer från detta slaget, för att psykologin ej kunna kasta ut dem introspektiva metoderna, eftersom detta existerar detta man utför inom psykologin. Detta antyder för att psykologin redan ägde förändrats inom riktning mot enstaka beteendevetenskap, tillsammans metoder lånade ifrån naturvetenskapen. detta behavioristiska paradigmet kom sedan för att dominera psykologin beneath mer än 40 år.

Att behaviorismen plats den ledande skolan betyder dock ej för att den fanns den enda skolan.

nära sidan ifall behaviorismen fanns exempelvis strukturalister, funktionalister, fenomenologer, Gestalt-psykologer samt psykoanalytiker. Man skall även minnas för att behaviorismen plats liksom starkast inom USA, var den ägde sitt ursprung.

Inom behaviorismen bildades även olika skolor, vilket drog åt lite olika håll. Detta berodde bland annat vid för att förgrundsfiguren John B.

Watson tvingades avsluta vid John Hopkins University efter för att detta uppdagats för att denne ägde ett otrohetsaffär tillsammans sin assistent, Rosalie Rayner. Watson lämnade psykologin samt ägnade sig inom stället åt reklam.

Skinner fanns den primära upphovsmannen mot den tänkesätt vilket kom för att kallas radikal behaviorism.

Därmed gick behaviorismen miste angående den samlande samt enande kraft likt Watson ägde kunnat vara.

En utbildningsinstitution inom behaviorismen, likt bland annat företräddes från Edward C. Tolman, försökte åtgärda behaviorismens bekymmer tillsammans med målinriktat beteende (om samtliga beteenden bestäms från orsaker inom miljön, existerar detta svårt för att förklara planerat, målinriktat beteende).

Tolmans svar bestod inom för att man, förutom miljön, även måste ta hänsyn mot en antal mellanliggande variabler. Behaviorismens elementär S–R (stimulus–respons) utökades mot S–O–R (stimulus–organism–respons). Detta förebådade den »kognitiva revolutionen«.

Under 1950- samt 1960-talet bröts behaviorismens dominans samt lämnade lokal på grund av den kognitiva psykologin.

detta fanns flera skäl mot detta:

• Behaviorismen ägde stora svårigheter för att förklara komplexa beteenden såsom exempelvis pianospelande samt tungomål. B. F. Skinner gjorde en försök tillsammans sin volym Verbal Behavior (1957), dock vilket blev sågad platsnamn tillsammans med fotknölarna från lingvisten Noam Chomskys berömda recension från boken (det finns dock dem vilket menar för att Chomsky missförstod Skinner samt ej orkade sätta sig in inom vilket denne egentligen skrivit, däribland Skinner själv), vilket brukar räknas liksom startskottet på grund av den »kognitiva revolutionen«.
• Behaviorismen överskattade miljöns innebörd.

  Den mesta forskningen skedde vid råttor (det finns ingen djurart likt fått sitt beteende sålunda inom detalj kartlagt vilket den vita råttan), dock råttor existerar många anpassningsbara samt flexibla varelse. varenda art äger sina egna begränsningar inom antalet tänkbara S–R-samband, samt beteende förmå därför ej studeras liksom enstaka generell kategori.

• Med sitt fokus vid observerbarhet samt kvantifierbarhet avfärdade behaviorismen människans subjektiva erfarenhetsvärld.

  Likväl gavs varenda beteende mening (eftersom detta betraktades likt enstaka respons vid en visst stimulus), dock denna fras definierades från psykologiforskaren. Försöksdeltagarens personlig perception angående sitt eget beteende, vilken fras denne tillskrev sig egen samt sitt beteende inom den specifika experimentsituationen, lämnades därhän.

  vilket människor fullfölja inom experiment samt vilken fras dem tillskriver sitt eget deltagande inom vetenskaplig aktivitet är kapabel existera något helt annat än hur människor upplever samt skapar fras inom sin vardagsrillvaro.

Referenser

Leahey, T. H. (2004). A history of psychology: Main currents in psychological thought (6:e utgåvan).

Låt oss titta vilket liksom fanns huvudnycklarna till teorin ifall B. F. Skinner.

Upper Saddle River, NJ: Prentice-Hall.

Thorndike, E.L. (1913). Educational Psychology. New York: Columbia University.

Skinner, B. F. (1948). Walden Two. Indianapolis, IN: Hacket.

Watson, J. B. (1913). Psychology as the behaviorist views it. Psychological Review, 20(2), 158–177. doi: 10.1037/h0074428

Watson, J. B. (1924). Behaviorism.

New York: People’s Institute.