Ju fler desto bättre på svenska

9.5.2023

TEXT: Niklas Ollila

Den denna plats gången tar Språktipset sig an enstaka möjligen små dock ej alldeles oviktig sektion från språket, nämligen pluralformerna från olika typer från substantiv.

Vill ni hellre lyssna vid Språktipset?

Vi provar utföra Språktipset inom diskussionsform – vid enstaka dryg kvart förmå ni lära dig mer angående pluralformer.

Jag pratar lite ifall för att ni behöver förstå flera fler mening än ni egen använder inom vardagen.***Mer råd vid min blogg: https://svenskamedkalle.wordpress.com/och m.

Översättaren Niklas Ollila och kommunikatören Mia Henriksson vid CLL diskuterar.

 

Pluralformen från svenska substantiv brukar inom dem flesta fall bildas tillsammans med någon från ändelserna -or, -ar, -er och -n eller helt utan ändelse, mot exempel: flickor, pojkar, damer, äpplen och universitet.

eftersom detta inom talspråket ibland förekommer former samt ändelser vilket ej – ännu inom varenda fall – besitter inkluderats inom detta normerade standardspråket, är kapabel man ibland existera lite osäker vid vilken ändelse såsom rekommenderas inom just standardsvenskan.

I den denna plats texten kommer även temat finlandismer för att nämnas, samt bland annat därför existerar detta vid sin lokal för att påpeka för att ingen ordform liksom talare från en tungomål använder inom sitt talspråk förmå sägas artikel felaktig alternativt rentav förbjuden inom sig.

Skriftspråksnormen existerar ständigt enstaka konstruktion, ett överenskommelse angående hur man rekommenderas nedteckna. Den normen gäller dessutom uttryckligen inom kontext var enstaka större skara människor bör ta sektion från texten samt var den därför även bör existera språkligt tillgänglig till varenda talare från språket.

Ju -satsen anger förutsättningen samt desto -satsen resultatet.

Detta innebär alltså man fortsättningsvis inom mot modell vardagliga finlandssvenska kontext gärna förmå gå vidare nyttja dem ändelser samt ordformer man ständigt besitter använt. Rekommendationer gäller alltså uttryckligen den gemensamma standardsvenskan inom både land i norden samt Sverige.

Finlandssvensken såsom älskar n-plural

När ett finlandssvensk existerar osäker vid vilken pluraländelse hen bör välja, existerar förstahandsalternativet ändelsen -n.

detta gäller framför allt en-ord (dvs. mening vilket t.ex.

Ju mer, desto bättre.

en bil) likt slutar vid någon ytterligare vokal än -a eller -e. modell vid den på denna plats typen från mening existerar bastu, fru, avokado och video. inom standardsvenskan bildas pluralformen från dessa mening tillsammans med ändelsen -r: bastur, hustrur, avokador och videor (av avokado förekommer även formen avokados, dock mer angående detta lite senare).

Även termen taxi får gärna n-ändelse inom plural inom ett finlandssvensk munhåla, dock detta rekommenderas för att pluralformen detta termen existerar taxibilar.

Också från en-ord såsom slutar vid -ande samt liksom existerar beteckningar till människor – såsom studerande samt ordförande – önskar man inom land i norden ofta forma pluralformen tillsammans med n-ändelsen.

inom standardsvenskan saknar dessa mening ändelse inom plural, samt därför bör man alltså notera flera studerande, flera ordförande (i bestämd struktur lägger man dock mot ändelsen -na: studerandena och ordförandena). inom allmänsvenska kontext förmå detta artikel utmärkt för att komma minnas för att formerna videon samt studeranden är kapabel tolkas likt bestämd form eller gestalt enskild (jfr bilen).

Lånord vilket ställer mot det

Svenskan besitter, noggrann såsom samtliga tungomål, fått in enstaka hel sektion mening ifrån andra tungomål, därför kallade lånord.

Check 'ju fler desto bättre' translations into English.

Nuförtiden kommer dem flesta lånord ifrån engelskan, dock således äger detta ej ständigt varit. Därför besitter oss ett hel upphöjd mening inom svenskan vilket äger sina rötter inom mot modell. Några modell vid liknande mening existerar ett-ord likt slutar vid -um, såsom museum, jubileum, gymnasium, diskussion och numera förstås även webbinarium (observera stavningen tillsammans numeriskt värde b:n).

dem rekommenderade pluralformerna från dessa mening bildas tillsammans pluraländelsen -er såhär: museer, jubileer, gymnasier, seminarier och webbinarier. (Värt för att notera inom sammanhanget existerar även för att dessa mening inom enskild alltså bör avsluta vid -um; detta heter mot modell ej *ett seminarie.)

Pluralformen från en annat ursprungligen latinskt mening, scenario, kunna bildas antingen tillsammans med -er eller -n (mer regelbunden böjning): scenarier eller scenarion.

Ibland finns detta alltså utrymme på grund av viss valfrihet. Överlag existerar detta utmärkt för att anlända minnas för att ett skriftspråksnorm ej existerar något oföränderligt, utan rekommendationerna ses ovan samt förmå även ändras, ifall detta visar sig för att språkbrukarna klart föredrar enstaka viss form eller gestalt.

Det inledande ledet likt inleds tillsammans med ju anger en vill­kor, detta andra ledet likt inleds tillsammans desto anger ett konse­kvens.

mot modell böjs termen tema – precis vilket mot modell trauma – liksom vilket likt helst ett-ord vilket slutar vid vokal, dvs. ett tema, flera teman (temana i bestämd form), även ifall pluralformen temata fortfarande hänger kvar inom enstaka sektion ordböcker.

Är detta förbjudet tillsammans s-plural?

I motsats mot vad enstaka sektion svensktalande möjligen tror existerar pluralformer tillsammans -s inte något nytt fenomen inom svenskan; i enlighet med Institutet till tungomål samt folkminnen inom landet äger s-plural förekommit inom språket åtminstone sedan 1700-talet.

Man kunna tänka sig för att s-plural inom enstaka sektion fall smittat från sig ifrån engelskan inom samband tillsammans med för att en engelskt mening lånats in inom svenskan. en modell vid en sådant mening existerar ett fan (till modell inom fotbollsfan), likt besitter pluralformen flera fans (fansen inom bestämd form).

You can use it to säga "the more, the more".

detta existerar knappast flera likt reagerar användningen från s-ändelsen inom ordet.

Traditionellt äger den svenska språkvården avrått ifrån användningen från s-plural från den enkla anledningen för att detta blir korrekt svårt för att böja orden inom bestämd struktur. Därför rekommenderas detta för att termen partner även inom plural heter (flera)partner.

Använder man s-plural (partners) existerar detta oklart vad man nedteckna inom bestämd struktur inom plural: *partnersen eller kanske *partnerserna? Numera säger språkvården ej kategoriskt nej mot s-plural, eftersom s-formen blivit sålunda etablerad inom samband tillsammans mening såsom kimonos, ponchos och safaris.

Däremot kvarstår problemet tillsammans den bestämda pluralformen. detta existerar enstaka fråga liksom ännu ej äger fått en svar vilket dem flesta språkbrukare kunna stå på baksidan, dock detta lär klarna efter för att oss levt tillsammans s-plural inom svenskan en tag.

Dubbelt upp samt gömd plural

Ibland kunna detta även hända för att detta blir, sålunda för att yttra, på grund av många från detta goda – vid bas från ett små feltolkning.

detta äger hänt tillsammans med böjningen från termen minut i plural. Den rekommenderade pluralformen existerar minuter, dock detta existerar ej alls ovanligt för att, inom varenda fall talspråkliga kontext, stöta vid formen *minutrar, var detta ser ut liksom för att pluralformen fått enstaka mot pluraländelse. Fenomenet existerar enkel för att förstå då man jämför böjningen från minut med böjningen från meter.

termen meter slutar alltså redan inom enskild vid -er, dock var existerar detta ej fråga angående någon pluraländelse, samt därför existerar den rekommenderade pluralformen från termen metrar (bortsett ifrån kontext var termen förekommer tillsammans tillsammans med räkneord trettio meter) – såsom inom de sista metrarna.

samt då existerar ju ej steget mot formen *minutrar egentligen ej särskilt långt.

En ytterligare typ från feltolkning gäller mening vilket redan existerar pluralformer dock vilket ibland tolkas likt singularformer, nämligen ordformerna data och fakta. Dessa numeriskt värde mening existerar ej alls ovanliga inom vetenskapliga kontext, då forskarna exempelvis redogör till sina undersökningsresultat, dock i enlighet med den nuvarande normen till standardsvenska bör man alltså notera mot modell dessa information och mina data.

Tungan bör tillsammans andra mening helst artikel korrekt inom munhåla då man böjer enstaka sektion substantiv inom plural.

Blir man osäker vid hur en visst substantiv bör böjas, finns detta mot all lycka hjälp för att ett fåtal. Man kunna vandra in vid adressen svenska.se samt slå upp termen inom Svenska Akademiens ordlista på grund av för att granska böjningen. Ordlistan finns dessutom numera även liksom app på grund av smarttelefoner.