Hur växte den antika teatern fram
Antikens Grekland
Antikens Grekland alternativt Antikens Hellas existerar enstaka samlande benämning vid den tradition inom östra medelhavsområdet likt ägde sin storhetstid beneath antiken ifrån 700-talet f.Kr. mot 300-talet f.Kr. Området, liksom fanns många större än detta moderna Grekland, bestod från enstaka mängd småstater likt ofta stred inbördes dock liksom samtidigt förenades från enstaka gemensam kultur.[1] många från den nutida västerländska civilisationens traditioner, tänkesätt, vetenskap, astronomi samt politiska institutioner äger sitt direkta alternativt indirekta upphov inom detta antika Grekland.
Ursprung
[redigera | redigera wikitext]Det äger bott människor inom området kring Egeiska havet inom minimalt 400 000 kalenderår. beneath 6000-talet f.Kr. etablerades enstaka åkerbrukskultur, troligen genom invandring ifrån öster. beneath bronsåldern (cirka 3600–1050 f.Kr.) fanns flera olika kulturer samt kulturcentra.
dem inledande grekisktalande människorna antas äga invandrat mot området ungefär 2500 f.Kr. beneath perioden 1550–1050 (senhelladisk tid) dominerades Greklands fastland, Peloponnesos samt något som ligger nära eller är i närheten småöar från den mykenska bronsålderskulturen, benämnd efter den viktigaste arkeologiska fyndorten Mykene vid östnordlig Peloponnesos. Språket inom den mykenska kulturen plats enstaka struktur från grekiska samt skrevs tillsammans med stavelseskriften Linear B.[2][3]
Den mykenska kulturens huvudorter ägde stora stor byggnad för kungligheter samt borgar liksom enstaka tidsperiod före 1200 f.Kr.
Det klassiska dramats framväxt samt blomstring existerar liksom den antika teaterns inom huvudsak relaterad mot stadsstaten Athen, vars politiska, finansiella samt kulturella tillväxt beneath 400-talet f.Kr.byggdes ut ytterligare samt allt mer fick karaktären från försvarsanläggningar. Kring tid 1200 raserades dem från ett jordbävning samt byggdes därefter ej upp, vilket tyder vid för att samhället även skakades från konflikt alternativt inre oroligheter. Perioden mellan cirka 1100 samt 800 f.Kr. kallas ofta till Greklands mörka århundraden.
Tiden efter 1200 präglades från folkförflyttningar. vid 1100–900-talen grundades ett rad samhällen inom västra Mindre Asien från den grekiska folkstammen joner. vid detta grekiska fastlandet blev den grekiska folkstammen dorer allt mer ledande. vid 700-talet f.Kr. började dorerna anlägga kolonier inom södra Italien, Sicilien, Nordafrika samt södra Mindre Asien samt lade grunden på grund av dem grekiska medelhavsväldet (Magna Graecia).[4][5]
Det grekiska alfabetet tillsammans 24 indikator till både konsonanter samt vokaler utvecklades ur detta feniciska alfabetet senast 750 f.Kr.
samt möjligen redan vid 900-talet.[6] vid 700-talet tillkom den västerländska litteraturens äldsta diktverk, Iliaden samt Odysséen.[7] dem skildrar händelserna kring detta trojanska kriget likt sägs äga utspelat sig vid Mindre Asiens nordvästra kust dock liksom från nutida undersökning ses liksom ett uppdiktad berättelse.[8]
Grekland beneath arkaisk tidsperiod 700–480 f.Kr.
[redigera | redigera wikitext]Perioden ifrån cirka 700 mot 480 f.Kr.
kallas den arkaiska tiden.
Dramaturgin, alternativt tänkandet kring hur man strukturerar enstaka historia, äger sina rötter inom antikens Grekland.vid 700-talet f.Kr. började samhället organiseras inom stadsstater (grekiska pólis). Den sociala differentieringen ökade samt samhällen såsom tidigare ej varit många mer än byar växte mot städer såsom styrdes från adelsfamiljer samt knöt mot sig den omkringliggande landsbygden.[4] Bland dessa stadsstater fanns Aten, Sparta, Thebe samt Korinth inom detta vilket idag existerar Grekland samt Miletos inom detta grekiska Jonien vid Mindre Asiens västkust.
Stadsstaterna ägde sinsemellan olika styrelsesätt dock förenades från gemensam traditioner samt sagor. vid olika platser byggdes helgedomar liksom besöktes från människor ifrån kurera Grekland, samt detta anordnades panhellenska (allgrekiska) idrott såsom fanns heliga samt innebar ett period från fred mellan dem annars rivaliserande stadsstaterna.
Spelen inom Olympia plats ett från dessa tävlingar. dem grundades i enlighet med traditionen kalenderår 776 f.Kr. samt hölls vart fjärde år.[9] Språket bestod från en stort antal dialekter.[6]
Perserkrigen
[redigera | redigera wikitext]Mellan 492 f.Kr. samt 479 f.Kr. utsattes grekiska fastlandet på grund av numeriskt värde erövringsförsök ifrån detta persiska riket – dåtidens stormakt – beneath persiska krigen.
Den grekiska övärlden erövrades från Persien redan beneath Kyros II samt beneath Dareios den stores skytiska fälttåg införlivades Makedonien samt Thrakien inom persiska riket. tillsammans hjälp från vädrets makter samt genom samarbete inom olika omfattning lyckades ett samlad grekisk på denna plats beneath ledning från Aten samt Sparta slå åter landinvasionerna.
490 f.Kr.
Den västerländska teatern växte fram ur dem årliga Dionysosfesterna inom antikens Grekland.landsatte perserna enstaka på denna plats inom Grekland såsom grekerna dock besegrade inom slaget nära Marathon.
480 f.Kr. gjorde perserna en nytt försök. dem ägde slagit enstaka bro från skepp ovan Dardanellerna var dem tågade mot Grekland samt ägde stöd från flottan.
Det antika samhället plats starkt militaristiskt samt den manliga krigaren framstod vilket en ideal.Perserna intog samt brände Aten. Detta plats enstaka många ovanlig papper från persiska kungar. monark Xerxes inom beordrade Atens återbyggande dagen efter.[10] dem grekiska styrkorna drog sig åter mot Korinth samt samlade sin flotta nära Salamis bukt. Avgörandet kom då. Grekerna plats väl samlade samt besegrade perserna.
Efter segern nära Salamis övergick kriget mot en grekiskt anfall mot perserna vilket drog sig tillbaka. Den slutliga segern uppnåddes inom slaget nära Plataiai. Förbindelserna mellan Grekland samt Persien kännetecknades dock ej bara från konflikt samt konflikt utan även från en rikt utbyte inom traditioner, kultur samt vetenskap.[11]
Det klassiska Grekland 480–323 f.Kr.
[redigera | redigera wikitext]Perioden mellan cirka 480 f.Kr.
samt 323 f.Kr. brukar kallas på grund av Greklands klassiska. detta plats beneath denna period liksom den bildkonst, litteratur, tänkesätt samt arkitektur vilket förknippas tillsammans med antikens Grekland skapades.
I detta antikaGrekland skedde genombrottet på grund av användningen från mynt inom handeln. dem atenska "ugglemynten" dominerade medelhavshandeln beneath 400- samt 300-talen f.Kr.
Ugglan plats Athenas, vishetens gudinnas, heliga bevingat djur.
Den blomstrande ekonomin ledde mot krav vid effekt ifrån befolkningen inom Grekland. Kungar, tyranner samt aristokrater störtades från städernas medborgare. Utvecklingen kulminerade inom Aten var enstaka politisk reform gav varenda medborgare riktig för att omrösta inom viktiga problem att diskutera.
termen demokrati betyder "folkstyre" vid grekiska. Den atenska demokratin omfattade fria män ovan 20 års ålder (vissa källor säger 18 års ålder, andra 21 års ålder) såsom plats födda inom Aten från atenska föräldrar. Inga kvinnor, slavar alternativt invandrare ägde någon rösträtt. Därmed innefattades enbart enstaka minoritet från befolkningen (cirka 30 000 från Atens 300 000 invånare).
Den atenska demokratiska stadsstaten kom inom konflikt tillsammans med Sparta såsom besegrade Athen samt då avskaffades demokratin. Visserligen återinförde Aten demokrati dock Atens maktställning försvagades. inom Sparta plats styrelsesättet en helt annat, tillsammans med tonvikt vid armé disciplin.
De ledande stadsstaterna fanns Aten samt Sparta, vilket genom samarbeten knöt andra stadsstater mot sig.
431 f.Kr.–404 f.Kr. fanns ett period från strider mellan Peloponnesiska förbundet lett från Sparta samt Attiska sjöförbundet lett från Aten. Striderna, inom efterhand benämnda peloponnesiska kriget, ledde mot nederlag på grund av Aten, såsom förlorade sin ställning vilket inflytelserik sjömakt. likt ett resultat från nederlaget övergavs demokratin inom Aten vilket inom stället styrdes diktatoriskt från dem trettio tyrannerna tillsammans med stöd från Sparta.
dem störtades samt demokratin återinfördes efter en drygt år.[12]
beneath 300-talet fortsatte striderna mellan stadsstaterna såsom bildade olika tillfälliga alternativt mer långvariga samarbeten. kalenderår 337 f.Kr. lyckades Filip II från Makedonien knyta mot sig större delen från Grekland inom detta korinthiska förbundet såsom innefattade varenda stadsstaterna utom Sparta.
Förbundet inledde en konflikt angående perserriket. Filip II blev dödad 336 f.Kr. samt sonen Alexander (den store) övertog uppgiften likt förbundets högste fältherre. Alexanders armé erövrade kurera perserriket samt han anlade enstaka rad nya städer liksom namngavs efter honom. Efter för att äga nått fram mot Indus avbröts fälttåget samt Alexander dog vid hemvägen, tid 323 f.Kr.
Medan Alexanders armé såsom delvis bestod från greker krigade inom öster utbröt nya strider mellan stadsstaterna inom Grekland samt detta korintiska förbundet upplöstes tid 322 f.Kr.[13]
Hellenistisk period 323–31 f.Kr.
[redigera | redigera wikitext]Alexanders fälttåg lade grunden mot hellenismen, den epok då grekiskt tungomål samt tradition spred sig ovan läka Främre Orienten samt medelhavsområdet samtidigt liksom persiskt, babyloniskt samt egyptiskt tänkande påverkade religioner samt tänkesätt inom identisk område.[14]
Efter Alexanders död delades hans stora välde upp mellan hans närmaste män.
Grekland förblev beneath makedonsk överhet fram mot tid 196 f.Kr. då man proklamerade självständighet ifrån yttre makthavare. dem inomgrekiska konflikterna fortsatte dock, samtidigt liksom den något som ökar i storlek eller antal stormakten Rom skaffade sig allt mer påverkan inom området. tid 31 f.Kr. blev Grekland ett romersk provins beneath namnet Achaia.[4] Grekisk samt hellenistisk traditioner ägde då sedan länge haft massiv effekt vid romersk tro, tänkesätt samt bildkonst.
Grekisk kultur
[redigera | redigera wikitext]Grekisk tänkesätt samt vetenskap
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Filosofins_historia § Antikens_filosofi
Filosofi plats beneath antiken liktydigt tillsammans med allt kunskapssökande samt innefattade detta liksom senare tider kallar till naturvetenskap.
dem tidiga grekiska filosoferna brukar kallas försokratiker. inom Miletos verkade vid 500-talet f.Kr. dem joniska naturfilosofernaThales, Anaximander samt Anaximenes. dem sökte förklaringar mot världens uppkomst samt diversitet, baserade sitt tänkande vid empiriska studier samt uteslöt gudarna liksom skapare från världen samt naturfenomenen. Omkring kalenderår 500 f.Kr.
började nästa generation filosofer ifrågasätta vilket oss kunna nå genom våra sinnen. Herakleitos ifrån Efesos sökte en kontext inom enstaka underliggande ordning alternativt förnuft (logos). detta Pythagoreiska brödraskapet vid Sicilien såg världen vilket uppbyggd från matematiska realiteter. Parimenides ifrån Elea samt hans elev Zenon förkastade sinnena vilket enstaka källa mot sanning samt menade för att förståelse endast kunde erhållas deduktivt tillsammans "varandet" såsom enda grundpremiss.
Kring existerar 400 utvecklades den rent materialistiskaatomteorin från Leukippos samt Demokritos.[15]
Försokratikernas skrifter finns bara bevarade vilket fragment samt quotation hos senare författare.[15] detta äldsta bevarade manuskriptet existerar Derveni-papyrusen, såsom dateras mot cirka 420 f.Kr. samt antas artikel skrivet från ett student mot Anaximander.[16]
Empedokles inom detta grekiska Sicilien formulerade vid 400-talet teorin angående dem fyra elementen mark, flamma atmosfär samt dricksvatten såsom verklighetens cykliskt verkande beståndsdelar.
Hans teorier fanns enstaka från utgångspunkterna till dem skrifter ifall läkekonst såsom tillskrivits Hippokrates ifrån ko dock vilket troligen skrevs från flera författare kring tid 420 f.Kr. Viktigast inom dessa skrifter existerar för att sjukdom betraktas likt en naturligt fenomen samt för att man förkastar trollbindande förklaringar samt behandlingar.[17]
I detta demokratiskt styrda Aten framträdde filosofer liksom koncentrerade sig vid mänsklig etik samt samhällslära.
Sokrates (439-347 f.Kr.) sökte efter definitioner vid detta sköna, detta rätta samt detta goda. denne äger ej efterlämnat några texter utan existerar framför allt känd genom dem dialoger likt skrevs från hans adept Platon (429–347 f.Kr.). Platon formulerade idéläran vilket hävdar för att detta såsom finns inom vår planet – sinnevärlden – bara existerar ofullkomliga avbilder från ett idévärld vilket oss är kapabel nå tillsammans tanken dock ej tillsammans med våra sinnen.[18] Platon samlade sina lärjungar inom ett utbildningsinstitution alternativt samtalsgrupp kallad akademin.[19]
Platons maximalt kända samt inflytelserika elev fanns Aristoteles (384–322 f.Kr.).
denne avvisade tanken vid för att idéerna skulle äga ett speciell existens samt betonade inom stället empiri samt logik. Aristoteles skapade en filosofiskt samt vetenskapligt struktur liksom innefattade enstaka mängd kunskapsområden. Namnen vid dagens vetenskaper, liksom deras terminologi. formulerades inom massiv utsträckning från Aristoteles.
Greklands geografi präglas från sina bergskedjor likt Pindusbergen samt Olympusberget, vilket delade upp område inom isolerade dalar samt kustnära områden.Aristoteles lära angående logik präglade den medeltida skolastiken samt besitter förblivit viktig inom detta västerländska tänkandet ännu många längre. Hans teorier angående fysik sågs såsom självklara sanningar fram mot 1600-talets vetenskapliga revolution.[20]
Under hellenistisk tidsperiod dominerade dem filosofiska skolorna epikuréerna samt stoikerna, grundades inom detta egentliga Grekland från Epikuros (341–279 f.Kr.) respektive Zenon (335–263 f.Kr.).
Gemensamt till dem plats för att detta filosofiska tänkandet inriktades vid den enskildes lycka snarare än vid samhället liksom totalitet. dem delade in filosofin inom tre delar var etiken plats den viktigaste samt fysiken samt logiken fanns underordnade.[21]
Euklides plats enstaka matematiker liksom kring 300 f.Kr.
plats verksam nära enstaka lärcentrum inom Alexandria.
Hans lärobok inom matematik, Elementa, presenterade bland annat Pythagoras sats samt plats ännu vid 1960-talet grunden på grund av skolundervisning inom bland annat Sverige.[22] inom Syrakusa byggde Archimedes (cirka 287–212 f.Kr.) vidare vid Euklides tänkande, formulerade matematiska formler till kalkyl från kroppars yta samt volym samt gjorde uppfinningar likt fick innebörd på grund av konstruktion från olika typer från maskiner.[23] en modell vid teknikens samt astronomins framsteg existerar antikytheramekanismen, en "urverk" tillverkat ungefär 150 alternativt 100 f.Kr., liksom förmå förklara rörelserna hos dem då kända himlakropparna.
Antikytheramekanismen existerar en avancerat astronomiskt instrument från enstaka typ såsom man länge trodde ej börjat tillverkas förrän flera hundra kalenderår senare samt besitter beskrivit likt ett "analog dator".[24]
Grekisk mytologi
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Antik grekisk religion och Grekisk mytologi
I den grekiska tro fanns detta ej gudarna såsom skapat världen samt dem styrde heller ej allsmäktigt ovan människorna.
Grekisk sagor grundar sig vid för att Zeus, gudarnas härskare ovan Olympos, styr ovan detta generella samt mänsklighetens öden medan andra, mindre gudar, mot modell Apollon, styr ovan bland annat välmående genom för att beskjuta städer tillsammans sjukdomsframkallande pilar samt människor likt misshagat honom samt hålla städer såsom existerar trogna samt dyrkar honom, nära god vigör.
en annat modell existerar Aeolus, vindarnas gud, liksom ger medvind mot havs samt svalkande brisar vid nation mot sina anhängare dock orkaner samt motvind mot dem vilket dyrkar ett ytterligare gud. Inom den grekiska mytologin plats offer från bland annat tjurar standard nära ceremonier vilket förrättades ungefär enstaka gång inom månaden.
Det antika Grekland växer fram När? 1 - Ca 800 f.v.t mot 500 e.v.t - tradition, tungomål, vetenskap samt tro Hur växte antikens Grekland fram?Offren plats riktade mot specifika gudar, därför angående detta rådde flera sjukdomar inom staden offrade man mot Apollon inom hopp angående för att detta skulle bli bättre.[källa behövs]
Grekisk litteratur
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Den grekiska antikens litteratur
I den grekiska litteraturen intar skalder liksom Homeros samt Sapfo ett tätplats.
detta grekiska dramat besitter blivit stilbildande. skådespel plats gängse formulering till teaterkonst. Konsten för att nedteckna teatermanus kom för att kallas dramatik samt den såsom skriver scen existerar dramatiker.
Den västerländska teatern växte fram ur dem årliga Dionysosfesterna inom antikens Grekland.
Antik grekisk dramatik syftar vid den teaterkonst likt utvecklades inom grekiskspråkiga områden beneath antiken samt räknas såsom ett huvud sektion inom den grekiska antikens litteratur.varenda tid anordnade man enstaka fest mot vinguden Dionysos ära, var traditionen utvecklats för att bygga enstaka arena på grund av körsång. Denna leddes från enstaka försångare liksom sjöng ett växelsång tillsammans med kören. enstaka solens tid fick ett försångare på grund av sig för att prata texten inom stället på grund av för att sjunga samt teatern ägde fötts.
Man strukturerade därför småningom årliga teaterfestivaler var tre antika dramatiker fick tävla tillsammans med fyra pjäser var: tre tragedier samt en lustspel. vid den denna plats tiden fanns scen vilket således många annat en nöje förbehållet Greklands medborgare, ”fria män”. Även vid scenen plats detta bara män, även inom kvinnorollerna samt man använde masker.
Thespiskärran, vilket fraktade dåtidens artist vid turné, äger blivit ett emblem på grund av scen samt scenkonst inom nära bemärkelse.[25]
Grekisk konst
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Grekisk konst
Grekisk arkitektur
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Grekisk arkitektur