Vilka är eus största utgiftsposter

Inkomstområden inom budgeten till budgetåret 2022[1]   BNI-baserade egna medel (68,96 %)   Momsbaserade egna medel (10,68 %)   Traditionella egna medel (tull- samt sockeravgifter) (10,33 %)   Egna medel baserade vid plastförpackningsavfall (3,48 %)   Övriga inkomster, inklusive överskott ifrån föregående kalenderår samt diverse justeringar (6,56 %)

Utgiftsområden inom budgeten till budgetåret 2022[2]   Administration (6,23 %)   Särskilda instrument (1,54 %)

Europeiska unionens budget existerar ett ekonomisk plan likt Europaparlamentet samt Europeiska unionens råd antar årligen samt såsom innehåller enstaka sammanställning från unionens planerade inkomster samt utgifter beneath detta kommande kalenderåret.

Budgeten omfattar cirka 170 miljarder euro,^[1] vilket motsvarar ungefär enstaka andel från medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI) alternativt enstaka femtiondedel från medlemsstaternas samlade nationella budgetar.

Till skillnad ifrån medlemsstaterna får unionen ej vandra tillsammans med underskott, vilket innebär för att budgetens inkomster samt utgifter måste balansera varandra.

Budgeten finansieras huvudsakligen från BNI-avgifter ifrån medlemsstaterna samt momsbaserade avgifter samt sålunda kallade gammal egna medel.

Största delen från budgeten flödar igen mot medlemsstaterna inom form eller gestalt från omfördelande bidrag samt åtgärder till för att producera tillväxt samt arbete. Strax beneath sju andel från budgeten går mot ledning.

Mer ekonomiskt utvecklade medlemsstater bidrar tillsammans med enstaka relativt sett större andel från budgetens medel, medan mindre ekonomiskt utvecklade medlemsstater erhåller ett relativt sett större andel från budgetens medel. Budgeten omfördelar därmed ifrån rikare mot fattigare medlemsstater.

Budgetsystemet

[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionens ekonomisk plan utgör enstaka från tre delar från unionens budgetsystem.

dem numeriskt värde andra existerar systemet tillsammans med egna medel samt den fleråriga budgetramen. Finansieringen från budgeten fastställs genom systemet tillsammans egna medel. Egna medel existerar dem medel likt unionen egen förfogar ovan samt förmå nyttja på grund av sin aktivitet. Detta innefattar dem avgifter liksom medlemsstaterna betalar in mot unionen.

dem egna medlen sätter taket till hur stora åtaganden samt betalningar unionen kunna äga varenda tid.

Genom den fleråriga budgetramen fastställs inom stora drag hur unionens egna medel bör användas mot dess olika verksamhetsområden. Budgetramen upprättas på grund av enstaka period från sju tid inom taget samt syftar mot för att säkerställa för att unionen äger ett regelbunden tillväxt från sina utgifter inom avgränsningar till vilket dess egna medel tillåter.

Den preciserar hur stora unionens åtaganden bör existera per utgiftskategori.

Unionens årliga ekonomisk plan existerar den tredjeplats delen från budgetsystemet samt preciserar inom detalj hur utgifterna bör fördelas beneath en kalenderår. Budgeten måste existera förenlig tillsammans dem utgiftstak likt finns fastställda inom den fleråriga budgetramen.

mot skillnad ifrån medlemsstaterna får unionen ej vandra tillsammans med underskott, vilket innebär för att budgetens inkomster samt utgifter måste balansera varandra.^[3]

Budgetförfarande

[redigera | redigera wikitext]

Den årliga budgeten antas inom enlighet tillsammans med en särskilt lagstiftningsförfarande vilket kallas på grund av budgetförfarandet.

Europaparlamentet samt Europeiska unionens råd ansvarar gemensamt till antagandet från budgeten.^[4] Budgeten måste artikel förenlig tillsammans med dem årliga utgiftsbegränsningar likt existerar satta inom den fleråriga budgetramen.^[5]

Europeiska kommissionen lägger fram en förslag mot ekonomisk plan baserat vid institutionernas prognostiserade utgifter.

2024 uppgår EU:s ekonomisk plan mot 142,6 miljarder euro.

Rådet behandlar budgeten inledningsvis samt antar sin ståndpunkt, likt översänds mot Europaparlamentet. angående Europaparlamentet inom 42 dagar godkänner rådets ståndpunkt alternativt avstår ifrån för att fatta något beslut, existerar budgeten antagen. inom annat fall bör Europaparlamentet, efter beslut tillsammans med helt majoritet, översända sin ståndpunkt mot rådet.

inom sålunda fall bör ett förlikningskommitté bestående från företrädare på grund av parlamentet samt rådet sammankallas på grund av för att nå ett överenskommelse. ifall enstaka överenskommelse ej förmå nås måste kommissionen lägga fram en nytt förslag mot ekonomisk plan. Budgetförfarandet avslutas tillsammans med för att Europaparlamentets talman redogör budgeten antagen.^[4][6]

Kontinuerliga sammanträden äger boende mellan Europaparlamentets talman samt rådets samt kommissionens ordförande kring budgetförfarandet.^[7] Genom en interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet samt kommissionen besitter institutionerna bekräftat mer detaljerade bestämmelser angående budgetdisciplin, samarbete inom budgetfrågor samt sund finansiell förvaltning.^[8]

Genomförande samt ansvarsfrihet

[redigera | redigera wikitext]

Europeiska kommissionen ansvarar tillsammans tillsammans medlemsstaterna på grund av genomförandet från budgeten.

Detta bör ske inom enlighet tillsammans med dem bestämmelser ifall budgetens uppställning samt genomförande samt ifall rapportering samt revision liksom Europaparlamentet samt rådet äger antagit genom enstaka förordning inom enlighet tillsammans med detta ordinarie lagstiftningsförfarandet.^[9] Kommissionen rapporterar årligen mot Europaparlamentet samt rådet ifall genomförandet från föregående års ekonomisk plan, inklusive ett rapportering från unionens tillgångar samt skulder.^[10]

Både Europaparlamentet samt rådet besitter mot arbetsuppgift för att undersöka kommissionens genomförande från budgeten.

Europaparlamentet godkänna därefter kommissionen ansvarsfrihet till genomförandet från budgeten vid rekommendation från rådet samt mot bakgrund från rapporter ifrån Europeiska revisionsrätten.^[11] Parlamentet äger nära numeriskt värde tillfällen nekat kommissionen ansvarsfrihet; den inledande gången fanns 1984 samt den andra gången plats 1998.

detta andra fallet ledde mot för att enstaka undersökningskommitté tillsattes på grund av för att utreda oegentligheter inom kommissionen. Kommitténs utfall ledde mot för att kommissionen Santer avgick.^[12]

Varje tid sammanställer revisionsrätten hur massiv andel från budgeten såsom betalats ut felaktigt.

Rapporten bör dessutom innehålla data ifall klimatutgifter, utgifter likt bidrar mot för att stoppa samt vända förlusten från biologisk diversitet, främjandet från jämställdhet mellan kvinnor samt män samt genomförandet från FN:s uppgift på grund av hållbar tillväxt inom samtliga relevanta EU-program.

Andelen ligger vanligtvis runt 3–5 andel, vilket existerar ovan revisionsrättens krav angående 2 andel. för att ett överföring besitter skett felaktigt behöver ej nödvändigtvis innebära för att detta rör sig angående korruption alternativt oegentligheter. inom flera fall handlar detta angående för att ett underskrift saknas alternativt för att ett offentlig upphandling ej besitter genomförts vid en precis sätt.

dem flesta felaktiga utbetalningarna sker från medlemsstaterna, såsom inom praktiken administrerar runt 80 andel från budgeten.^[13] beneath 2017 fanns andelen fel inom utbetalningarna 2,4 andel, vilket fanns enstaka rekordlåg nivå dock ännu ovan revisionsrättens krav.^[14]

Om revisionsrätten, alternativt någon ytterligare institution, misstänker oegentligheter alternativt ytterligare olaglig aktivitet kunna dem anmäla detta mot Europeiska byrån till bedrägeribekämpning (Olaf).

Generella villkorlighetsordningen på grund av skydd från unionsbudgeten

[redigera | redigera wikitext]

Sedan den 1 januari 2021 finns särskilda regler inom form eller gestalt från ett villkorlighetsmekanism på grund av för att skydda unionens ekonomisk plan nära överträdelser från relaterat till rättsstat principer inom medlemsstaterna.

Mekanismen fullfölja detta möjligt till Europeiska unionens råd för att hålla inne medel ifrån budgeten ifall ett medlemsstat anses avbryta mot relaterat till rättsstat principer.

Tack vare EU-budgeten förmå EU-länderna utföra mer tillsammans än vilket dem skulle behärska utföra vid personlig hand.

en sådant beslut saknas från rådet tillsammans med kvalificerad majoritet vid förslag från Europeiska kommissionen efter för att kommissionen besitter haft ett dialog tillsammans med den berörda medlemsstaten.^[15]

Införandet från villkorlighetsmekanismen motiverades från dem inskränkningar från relaterat till rättsstat principer likt, i enlighet med flera medlemsstater, redan ägde genomförts från regeringarna inom Polen samt Ungern.

Både den polska samt den magyariska regeringen ansåg för att införandet från den nya mekanismen stred mot unionens fördrag samt väckte därför mål ifall ogiltigförklaring nära EU-domstolen. Domstolen konstaterade dock inom enstaka dom inom månad 2022 för att villkorlighetsmekanismen existerar förenlig tillsammans med fördragen.^[16][17]

Inkomster samt utgifter

[redigera | redigera wikitext]

Den årliga budgeten finansieras genom systemet tillsammans egna medel, vilket innebär för att medlemsstaterna i enlighet med en bekräftat samt enhetligt regelverk överför avgifter likt blir unionens egna medel.

Den fleråriga budgetramen fastställer hur dem egna medlen bör användas samt hur många unionen får spendera per tid till för att säkerställa ett regelbunden tillväxt från utgifterna inom avgränsningar till vilket dem egna medlen tillåter.

eftersom unionen ej besitter tillfälle för att vandra tillsammans underskott måste inkomster samt utgifter ständigt balansera varandra.

Inkomstområden

[redigera | redigera wikitext]

Egna medel

[redigera | redigera wikitext]

Egna medel existerar dem medel liksom medlemsstaterna äger överfört mot unionen samt liksom finansierar unionens ekonomisk plan.

mot skillnad ifrån dem flesta andra internationella organisationer finansieras unionens aktivitet ej från bidrag ifrån dess medlemsstater. Istället finns en enhetligt regelverk vilket bestämmer hur många varenda medlemsstat bör erlägga in baserat vid bland annat dess bruttonationalinkomst (BNI). Unionens egna medel existerar ej objekt till något godkännande från dem nationella myndigheterna.

Medlemsstaterna kunna ej heller kräva vad deras andelar från budgeten bör vandra mot. i enlighet med universalitetsprincipen görs detta ingen skillnad vid dem inbetalda medlen, utan varenda medel omfördelas mot för att täcka varenda utgifter.

Det finns tre olika typer från egna medel: sedvänja egna medel, momsbaserade avgifter samt BNI-avgifter.

Även angående traditionell egna medel, inom struktur från tull- samt sockeravgifter, ursprungligen fanns tänkta för att täcka budgetens varenda utgifter utgör denna typ från egna medel enstaka förhållandevis små andel från läka budgeten.

Historiskt äger istället momsbaserade avgifter utgjort den största inkomstposten inom unionens ekonomisk plan.

Den momsbaserade avgiften innebär för att varenda medlemsstater betalar enstaka enhetlig betalning vid 0,3 andel från den mervärdesskatt likt dem uppbär. Den momsbaserade avgiften besitter dock beneath 1990- samt 2000-talet successiv ersatts från enstaka BNI-baserad betalning. Denna betalning täcker bota mellanskillnaden mellan unionens utgifter samt inkomsterna ifrån dem gammal medlen samt den momsbaserade avgiften.

dem egna medlen får ej överstiga enstaka viss procentsats såsom fastställs genom systemet tillsammans egna medel. Den nuvarande procentsatsen existerar 1,23 andel från unionens samlade bruttonationalinkomst.

Flera medlemsstater äger erhållit särskilda rabatter vid sina avgifter mot unionens ekonomisk plan.

Den näst största utgiftskategorin existerar ”Hållbar tillväxt: naturtillgångar”, såsom står till ungefär 40 andel från budgetens utgifter.

Storbritannien fick 1984 ett avdrag liksom reducerar dess nettobidrag mot budgeten tillsammans med 66 andel. Även land, Nederländerna, landet, Tyskland samt Österrike äger inom olika former fått rabatter till för att minska sina stora nettobidrag mot budgeten.

Medlemsstat	Traditionella egna medel			Momsbaserade avgifter samt BNI-avgifter					(9) = (3)+(7) Egna medel
	(1) Sockeravgifter, nettobelopp (80 %)	(2) Tullavgifter, slutlig (80 %)	(3) = (1)+(2) Totalt, slutlig	(4) Momsbaserade egna medel	(5) BNI-baserade egna medel	(6) Korrigering till rabatter	(7)=(4)+(5)+(6) Nationella avgifter, totalt	(8) Andel (%)
Belgien	0	2 264 600 000	2 264 600 000	619 435 500	3 141 899 836	287 980 932	4 049 316 268	3,13	6 313 916 268
Bulgarien	0	113 700 000	113 700 000	88 266 900	402 814 779	36 921 284	528 002 963	0,41	641 702 963
Cypern	0	27 100 000	27 100 000	32 934 900	142 864 529	13 094 708	188 894 137	0,15	215 994 137
Danmark	0	372 700 000	372 700 000	371 044 800	2 113 421 758	47 378 903	2 531 845 461	1,96	2 904 545 461
Estland	0	36 900 000	36 900 000	41 157 900	182 602 764	16 737 043	240 497 707	0,19	277 397 707
Finland	0	163 500 000	163 500 000	315 389 100	1 618 283 073	148 328 939	2 082 001 112	1,61	2 245 501 112
Frankrike	0	1 823 600 000	1 823 600 000	3 427 327 200	16 518 582 480	1 514 063 792	21 459 973 472	16,57	23 283 573 472
Grekland	0	193 100 000	193 100 000	229 944 000	1 284 230 869	117 710 310	1 631 885 179	1,26	1 824 985 179
Irland	0	333 400 000	333 400 000	288 273 000	1 811 923 115	166 077 639	2 266 273 754	1,75	2 599 673 754
Italien	0	1 998 200 000	1 998 200 000	2 213 768 700	11 933 722 664	1 093 823 723	15 241 315 087	11,77	17 239 515 087
Kroatien	0	41 300 000	41 300 000	82 688 850	358 686 487	32 876 563	474 251 900	0,37	515 551 900
Lettland	0	47 000 000	47 000 000	38 331 000	213 917 454	19 607 292	271 855 746	0,21	318 855 746
Litauen	0	108 500 000	108 500 000	60 340 800	314 681 173	28 843 115	403 865 088	0,31	512 365 088
Luxemburg	0	16 800 000	16 800 000	66 411 900	288 080 571	26 404 951	380 897 422	0,29	397 697 422
Malta	0	14 700 000	14 700 000	19 912 500	86 376 152	7 917 084	114 205 736	0,09	128 905 736
Nederländerna	0	2 758 500 000	2 758 500 000	515 516 250	5 402 019 857	−651 034 054	5 266 502 053	4,07	8 025 002 053
Polen	0	844 800 000	844 800 000	799 446 600	3 486 287 247	319 546 868	4 605 280 715	3,56	5 450 080 715
Portugal	0	199 900 000	199 900 000	315 889 950	1 370 262 818	125 595 845	1 811 748 613	1,40	2 011 648 613
Rumänien	0	206 000 000	206 000 000	241 473 900	1 474 514 767	135 151 392	1 851 140 059	1,43	2 057 140 059
Slovakien	0	107 700 000	107 700 000	109 022 700	650 387 374	59 613 346	819 023 420	0,63	926 723 420
Slovenien	0	90 700 000	90 700 000	70 831 200	330 322 576	30 276 778	431 430 554	0,33	522 130 554
Spanien	0	1 660 500 000	1 660 500 000	1 770 695 700	8 444 465 768	774 004 663	10 989 166 131	8,49	12 649 666 131
Storbritannien	0	3 174 500 000	3 174 500 000	3 616 100 700	16 828 602 919	−5 081 280 638	15 363 422 981	11,87	18 537 922 981
Sverige	0	538 600 000	538 600 000	315 379 950	3 180 555 360	−130 945 465	3 364 989 845	2,60	3 903 589 845
Tjeckien	0	316 800 000	316 800 000	286 364 100	1 403 875 666	128 676 738	1 818 916 504	1,40	2 135 716 504
Tyskland	0	4 257 000 000	4 257 000 000	2 265 260 250	23 928 346 533	581 541 258	26 775 148 041	20,68	31 032 148 041
Ungern	0	223 900 000	223 900 000	183 783 600	935 556 207	85 751 412	1 205 091 219	0,93	1 428 991 219
Österrike	0	222 900 000	222 900 000	560 253 300	2 688 325 810	65 335 579	3 313 914 689	2,56	3 536 814 689
Europeiska unionen	0	22 156 900 000	22 156 900 000	18 945 245 250	110 535 610 606	0	129 480 855 856	100,00	151 637 755 856

Övriga inkomster

[redigera | redigera wikitext]

Utöver dem egna medlen kommer ett mindre andel från budgetens inkomster ifrån bland annat skatter likt unionens anställda betalar, bidrag ifrån tredjeländer till diverse olika arbetsuppgift samt schema samt böter ifrån företag vilket bryter mot unionens konkurrensregler.^[19]

Utgiftsområden

[redigera | redigera wikitext]

I enlighet tillsammans med den fleråriga budgetramen fördelas budgeten ovan olika utgiftskategorier, såsom plats samt ett motsvarar en visst verksamhetsområde.

Den största andelen från budgeten satsas vid förvaltning samt tillväxt från naturtillgångar, finansiell, social samt territoriell sammanhållning samt konkurrenskraft på grund av tillväxt samt arbete. enstaka mindre andel läggs vid bland annat ledning, säkerhet samt utrikespolitik.

Smart tillväxt på grund av alla

[redigera | redigera wikitext]

Den största utgiftskategorin existerar ”Smart tillväxt till alla”, likt inom sin tur består från numeriskt värde underkategorier: ”Ekonomisk, social samt territoriell sammanhållning” samt ”Konkurrenskraft till tillväxt samt jobb”.

Denna utgiftskategori utgör närmare hälften från unionens ekonomisk plan samt omfattar bland annat stöd mot regional tillväxt samt aktivitet, undersökning, energi samt transporter.^[20]

Hållbar tillväxt: naturtillgångar

[redigera | redigera wikitext]

Den näst största utgiftskategorin existerar ”Hållbar tillväxt: naturtillgångar”, likt står på grund av ungefär 40 andel från budgetens utgifter.

Denna utgiftskategori omfattar bland annat den gemensamma jordbruks- samt fiskeripolitiken, miljöpolitiken samt landsbygdsutveckling.^[20] Historiskt äger denna utgiftskategori varit den största utgiftsposten inom unionens ekonomisk plan, dock den äger successiv minskat.

Administration

[redigera | redigera wikitext]

Utgiftskategorin ”Administration” innefattar varenda utgifter till unionens institutioner, kroppsdel samt byråer, däribland personal- samt lokalkostnader samt kostnaden på grund av översättning samt tolkning.

Dessa kostnader utgör strax beneath sju andel från budgetens utgifter. Kostnaden till för att översätta samt tolka mellan unionens officiella tungomål uppgår mot ungefär 1 andel från budgetens utgifter.

Europa inom världen

[redigera | redigera wikitext]

Utgiftskategorin ”Europa inom världen” står till runt sex andel från budgetens utgifter samt omfattar bland annat unionens utrikes- samt säkerhetspolitik, humanitärt bistånd samt stöd inom olika former mot grannländer samt kandidatländer.^[20]

Säkerhet samt medborgarskap

[redigera | redigera wikitext]

Den minsta utgiftskategorin existerar ”Säkerhet samt medborgarskap”, såsom utgör ungefär numeriskt värde andel från budgetens utgifter.

Denna utgiftskategori omfattar bland annat unionens gränsskydd, detta gemensamma asylsystemet, detta rättsliga samarbetet, tradition, folkhälsa samt konsumentskydd.^[20] Större delen från kostnaderna på grund av bland annat gränsskydd samt asylsystemet står dock medlemsstaterna på grund av, vilket redogör varför utgiftsposten utgör enstaka sålunda små andel från unionens totala utgifter.

Medlemsstaternas nettoflöde

[redigera | redigera wikitext]

Större delen från unionens ekonomisk plan återflödar mot medlemsstaterna inom struktur från olika omfördelande bidrag samt åtgärder på grund av för att producera tillväxt samt arbete. eftersom medlemsstater tillsammans med enstaka större bruttonationalinkomst betalar mer mot unionens egna medel än medlemsstater tillsammans med ett mindre bruttonationalinkomst, samtidigt vilket enstaka större sektion från unionens utgifter läggs vid mindre ekonomiskt utvecklade medlemsstater, besitter unionens ekonomisk plan ett kraftigt omfördelande påverkan.

detta innebär för att mer ekonomiskt utvecklade medlemsstater bidrar tillsammans med enstaka större andel från budgetens medel, medan mindre ekonomiskt utvecklade medlemsstater erhåller enstaka större andel från budgetens medel. Skillnaden mellan enstaka medlemsstats bidrag mot budgeten samt dess reflux inom form eller gestalt från medel ifrån unionen utgör dess nettoflöde.

Medlemsstaternas nettoflöde till budgeten 2013 presenteras nedan.

Avgifter mot unionens egna medel 2013 (miljoner euro)

Återflöde ifrån unionens ekonomisk plan 2013 (miljoner euro)

Nettoflöde ifrån unionens ekonomisk plan 2013 (miljoner euro)

Nettoflöde per capita ifrån unionens ekonomisk plan 2013 (euro)

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]