Esra kallas ibland den andre
Fjärde Esra
Fjärde Esra existerar enstaka ursprungligen judisk apokalyps vilket blivit bearbetad inom kristen anda samt finns tillsammans inom bibeln vilket apokryfisk text i enlighet med romersk-katolsk samt anglikansk tradition.
Benämningar
[redigera | redigera wikitext]Skriften Fjärde Esra besitter även flera andra namn.
Namnet Fjärde Esra kommer ifrån den katalog heliga skrifter likt Hieronymus skapade tillsammans med sin utgåva från Vulgata omkring kalenderår 400 e Kr. inom ortodoxa kyrkor - liksom inom den rysk-ortodoxa kyrkobibeln - små frukter från växter denna text titeln Tredje Esra.
Tack vare våra fantastiska läsare äger oss förslag vid korsordslösningar vid 4 tecken på grund av ledtråden Den andre moses!Benämningen tredjeplats Esra avser inom andra traditioner ett ytterligare lärobok tillsammans Esras namn. till mer data angående den text liksom Hieronymus kallade tredjeplats Esra hänvisas mot arikeln tredjeplats Esra.
Kapitel 1-2 från Fjärde Esra kallas ibland 5 Esra samt avsnitt 15-16 går även beneath namnet 6 Esra[1].
I den anglikanska kyrkotraditionen kallas Fjärde Esra Second Esdras[2] samt den kanoniska skriften tillsammans Esras namn kallas var "Book of Ezra".
Innehåll flytta mot sidofältet dölj.[3]. Beträffande andra skrivna verk tillsammans med Esras namn titta tredjeplats Esra.
Ställning inom kristna traditioner
[redigera | redigera wikitext]Hieronymus tog tillsammans skriften beneath namnet Fjärde Esra inom sin utgåva från Vulgata. flera inflytelserik kyrkomän beneath medeltiden ställde sig skeptisk mot skriften.
inom den inventering såsom upprättades nära detta Tridentinska mötet 1546 flyttades Fjärde Esraboken mot en särskilt tillägg efter Nya Testamentet samt blev tagna ej tillsammans med inom kanon.[4] inom den lutherska traditionen existerar den ett s.k. pseudoepigraf.
I den anglikanska församlings bibel existerar Fjärde Esra ett apokryfisk text.
inom några östliga ortodoxa kyrkor betraktas dess huvuddel liksom enstaka sektion från kanon[5].
Tredje Esra existerar enstaka text, skriven vid grekiska, ifrån detta inledande århundradet f.Kr.Tillkomst[6]
[redigera | redigera wikitext]Fjärde Esra består mot största delen (Kap 3-14) från den judiska apokalypsen innehållande sju syner. bota denna sektion från boken anses äga tillkommit någon gång 70-120 före vår tideräkning[7][8]Den kristna bearbetningen besitter skett inom numeriskt värde steg.
inom slutet från detta inledande århundradet skedde den inledande bearbetningen. Då tillkom dem numeriskt värde avsnitt vilket inom den latinska översättningen existerar avsnitt 1 samt 2. Knappt 100 tid senare blev skriften utökad tillsammans detta liksom inom den latinska översättningen existerar avsnitt 15-16. dem båda tilläggen existerar troligen ifrån start skrivna vid grekiska[9]
Huvuddelen från boken, kap 3-14, anses ifrån start artikel författad från ett okänd judisk rabbin antingen vid hebreiska alternativt arameiska.
Boken beskriver hur prästen Esra inom sällskap tillsammans nästan 50 000 andra judar får komma tillbaka mot Jerusalem ifrån fångenskapen inom Babylonien på grund av för att återuppbygga staden samt templet, allt vid direkt beställning från den persiske kungen Kyros II. Esra äger kallats "den andre Moses".Något sådant original finns ej, dock den översattes mot grekiska samt endast en litet fragment från den översättningen finns kvar. ifrån denna grekiska översättning gjordes översättningar mot andra tungomål såsom syrianska, armeniska, etiopiska, arabiska, koptiska samt georgiska. inom den formen finns bokens kap 3-14 bevarade. inom sin totalitet, kap 1-16, finns flera versioner vid latin.
detta existerar ett sådan vilket utgåva existerar den vilket nära Tridentinska mötet placerades likt en tillägg mot bibeln efter Nya Testamentet.
Innehåll
[redigera | redigera wikitext]I skriftens huvuddel behandlas inom kap 3:1-5:20 detta s.k.
Bibeln 1917/Esra.teodicéproblemet, inom kap 5:21-6:34 talar Esra inom enstaka ögonkontakt tillsammans enstaka ängel angående Israels folks öde, 6:35-9:25 Domen ovan syndarna samt världen, 9:38-10:59 Sions klagan, 11:1-12:51 Den messianska örnvisionen, 13:1-58 enstaka fräsch messiasvision angående mannen vilket kämpar mot detta onda, 14:1-48 Esra dikterar dem heliga skrifterna på grund av skrivare.
100 tid senare bearbetades skriften samt gavs enstaka introduktion, kap 1 - 2. Denna sektion innehåller ett straffpredikan riktad mot judarna samt ett frälsningsförkunnelse mot "mitt folk"[10]. Efter ytterligare knappt 100 kalenderår bearbetades skriften vid nytt samt fick då dem numeriskt värde avslutande kapitlen, kap 15-16.
Denna sektion innehåller domsförkunnelse mot olika människor samt uppmaningar mot "Herrens tjänare" angående existensen inom världen.
Syftet tillsammans boken
[redigera | redigera wikitext]Framställningen inom kap 3-14 besitter flera bottnar. mot detta yttre existerar den ett berättelse från sju syner likt den judiske prästen samt skriftlärde Esra besitter inom Babylon beneath folkets fördrivning ifrån Jerusalem vid 500-talet före vår tideräkning.
såsom ett parallell mot den tiden skildras detta judiska folkets situation beneath detta romerska väldet vid 100-talet före vår tideräkning. inom sina syner var Esra klagar ovan folkets öde på grund av denne, tillsammans ett ängel, en både lärorik samt lärt diskussion ifall den filosofiska frågan likt brukar kallas teodicéproblemet d.v.s.
Benämningen tredjeplats Esra avser inom andra traditioner enstaka ytterligare volym tillsammans med Esras namn.hur den rätt och jämlikhet ser ut vilket låter ondskan råda samtidigt tillsammans med för att han ser vid världen såsom ett gudomlig alster samt objekt på grund av ett gudomlig vård. Esra förmanar människor mot för att hålla sig mot Mose team vilket beneath den babyloniska fångenskapen samt manar människor mot uthållighet samt förtröstan vid Gud.
ett gång framträdde Esra likt den nye Mose liksom gav lagen åter mot människor sedan den blivit uppbränd. Denna Esras ett gång historiska bidrag skildras inom synen inom fjortonde kapitlet vilket för att inom denna ögonkontakt ges både den skriftliga lagen inom form eller gestalt från dem 94 bibliska skrifterna samt enstaka uttydning inom struktur från den esoteriska tolkningen inom synerna.
vid identisk sätts sägs Mose ej bara äga gett människor Torah utan även enstaka muntlig uttolkning. en framträdande drag inom synerna existerar profetiorna ifall ett nära förestående världsdom samt angående en messianskt rike inom anslutning mot dem gammaltestamentliga profeternas mening.
Boken beskriver hur prästen Esra inom sällskap tillsammans nästan 50 000 andra judar får komma tillbaka mot Jerusalem ifrån fångenskapen inom Babylonien till för att återuppbygga staden samt templet, allt vid direkt beställning från den persiske kungen Kyros II. Esra äger kallats "den andre Moses".Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^Artikeln Esraböckerna inom Svenskt bibliskt uppslagsverk
- ^Texten inom engelsk utgåva finns inom The New Oxford Annotated Bible with the Apocrypha Revised Standard utgåva, ed Hebert G May and Bruce M Metzger, 1977 samt även http://ebible.org/eng-rv/2ES01.htm
- ^Charlesworth, James H.
(ed.): The Old Testament Pseudepigrapha: Apocalyptic Literature and Testaments sid. 516, Darton Longman & Todd Ltd., London 1983; ISBN 0-232-51603-0
- ^Artikeln Second Esra inom The New Oxford Annotated Bible With Apocrypha, Expanded Edition, Revised Standard utgåva. Oxford 1977
- ^Marc Zvi Brettler. The canonization of the Bible inom The Jewish Study Bible, Oxford, 1999
- ^Artikeln Second Esdras inom The new Oxford annotated bible with apocrypha, expanded edition, Revised Standard Version,
- ^Charlesworth, James H.
(ed.): The Old Testament Pseudepigrapha: Apocalyptic Literature and Testaments sid. 520, Darton Longman & Todd Ltd., London 1983; ISBN 0-232-51603-0
- ^Artikeln Esraböckerna inom Svenskt bibliskt uppslagsverk, 2 upplagan, 1962
- ^Texten inom engelsk utgåva finns inom The New Oxford Annotated Bible with the Apocrypha Revised Standard utgåva, ed Hebert G May and Bruce M Metzger, 1977, inledningen mot skriftens text
- ^Artikeln Esraböckerna inom Svenskt bibliskt uppslagsverk, 2 uppl, 1962
Fördjupningslitteratur
[redigera | redigera wikitext]- Erling Hammershaimb: dem gammaltestamentlige Pseudoepigrafer, Svensk Exegetisk Årsbok, 1975, sid 18 - 35