Hur många kelvin till växtbelysning

Begrepp & begrepp inom växtbelysning

Här existerar förklaring från mikromol (µ/mol), watt (W), ljusspektrum samt mer

• Lumen
• Kelvin
• Mikromol (µ/mol)
• Watt (W)
• μmol per watt
• PPF
• PPFD (μmol/s)
• DLI
• Ljusspektrum 
• Emerson-effekten

I produktbeskrivningar samt odlingsartiklar används ofta begrepp likt mikromol (µ/mol), watt (W), μmol per watt, samt PPF, PPFD (μmol/s).

inom den på denna plats delen därför kommer oss för att vandra igenom dessa förkortningar samt förklara vilket dem betyder samt hur man beräknar ut dem olika värdena. dem olika termerna beskriver kreditkort samt gott ljusstyrka samt hur verksamma lamporna existerar till just odling.

Lumen

Lumen existerar helt enkelt ett benämning vid ljusflödet.

Alltså kvantiteten ljus liksom enstaka belysning ger ut. detta specificerar ej vilket spektrum alternativt hur effektivt ljuset existerar på grund av just odling samt därför använder oss hellre term vilket Mikromol alternativt ppfd inom odlingssammanhang.

Kelvin

Kelvin mäts inom skalan kallvitt mot varmvitt samt beskriver hur många värme vilket behövs på grund av för att ett viss färg bör uppstå.

Det mäter alltså den färgtemperatur likt olika spektrum har. Skalan utgår ifrån en fullspektrum var en varmare ljus ligger vid den lägre skalan samt äger mer rött inom sig medan en fullspektrum tillsammans med enstaka förstärkning från blått ljus ligger vid den övre skalan.

Mikromol (µ/mol)

Mikromol (µ/mol) existerar ett mått vid hur väl fotosyntesen förmå ta mot sig från ljuset. Värdet tar hänsyn mot dem olika spektrumens/ljusvågornas totala energiinnehåll samt existerar en kombinerat term till den totala kvantiteten fotoner inom varenda användbara frekvenser.

Umol samt påverkan (Watt) går grabb inom grabb då detta kommer mot odlingslampor. riktig ljusspektrum samt tillräcklig konsekvens existerar detta likt styr hur väl din odlingslampa fungerar. 

Olika växter kräver olika mängder ljus.

Förkortningen vid förpackningarna lyder K samt går ofta för att hitta mellan 2500 (varmt ljus) samt dryga 6500 (kallt ljus).

Sallad samt bladgrönt klarar sig god runt ca 200 umol, tomater behöver runt 300-400 umol samt dem mesta ljuskrävande växterna kunna ta mot sig upp mot 600 umol innan fotosynteskurvan börjar för att dala. önskar man för att plantorna effektivt bör behärska ta mot sig mer än 600 umol därför behöver man tillsätta koldioxid (CO2) samt höja temperaturen inom odlingsrummet tillsammans en par, tre grader.

De bästa odlingslamporna vid marknaden ligger vid upp mot 2,9 Umol per watt.

en värde vid 2,5 Umol samt uppåt klassas likt många utmärkt odlingslampor.

Watt

Watt beskriver hur många utfall enstaka avdelning använder upp ifrån eluttaget. till för att räkna ut hur många el enstaka belysning drar således tar man effekten x timmar per ljus x antal dagar detta existerar inom månaden således förmå ni enkel räkna ut månadskostnaden.

Formeln är:  utfall x timmar x dagar x wattpriset

Exempel:    oss äger enstaka odlingslampa likt drar 300 watt.

Lampan existerar vid 12 timmar angående dagen samt månaden besitter 30 dagar.
                     Elpriset ligger vid 1,20.- per kilowattimme.               
                     300W x 12 timmar x 30 dagar = 108.000W / 1000 = 108 kilowattimmar.

Mäts inom K, kelvin.

108 x 1,2.- per 60 minuter = 129.6 kronor per månad.

PPF 

PPF, alternativt Phostosynthetic Photon Flux/Photosyntetiskt Fotonflöde, beskriver den verkliga kvantiteten ljus likt belysning avger samt skiljer sig ifrån den teoretiska mängd ljus likt en ledchip kunna avge.
Formeln till PPF existerar mikromol per sekund.(µmol/s)

PPFD 

PPFD, alternativt Photosyntetic Photon Flux Density/Photosyntetiskt Fotonflödestäthet, mäter samt redogör kvantiteten ljus till ett kvadratmeter.
Formeln på grund av PPFD existerar mikromol per kort tid per kvadratmeter (PPF/m² alternativt umol/m²/s).

DLI 

DLI, alternativt daglig Light Integral, står till kvantiteten protoner från PAR liksom existerar aktiva inom fotosyntesen (Individuella ljuspartiklar ifrån 400-700nm) ovan enstaka bestämd yta (vanligtvis 1 kvadratmeter) beneath enstaka 24-timmarsperiod.

Alltså den kvantiteten ljus såsom plantorna aktivt förmå ta mot sig ovan enstaka kvadratmeter beneath x antal timmar likt lampan existerar igång vid enstaka 24-timmarsperiod.

Detta idé äger använts flitigt inom odlingsindustrin dem senaste år samt detta hjälper odlaren för att optimera och finjustera kvantiteten växtljus efter vad liksom faktiskt behövs till för att nå optimal tillväxt.

DLI besitter massiv inflytande vid tillväxt, plantornas tillväxt, resultat samt standard då detta hjälper odlaren för att optimera kvantiteten ljus inom dem olika tillväxtfaserna.

För för att räkna ut DLI-värdet sålunda använder ni formeln:    DLI (umol/m²/s) /1000000) x 60s/min x 60 min/h x ljustimmar

Exempel:   Vi besitter ett belysning liksom ger 720 umol ovan enstaka yta vid 100x100cm (1m²) samt oss kör lampan 12 timmar per dag.
                    Formeln blir då:  720/1m²/s /1000000) x 60s/min x 60 min/h x 12 timmar = 31,10
                    oss får då en DLI vid 31,10 vilket existerar en många utmärkt värde.

Vad liksom existerar en lämpligt DLI beror vid vad ni odlar.

på denna plats kommer ett register vid vilket en godkänt DLI bör ligga ner vid beroende vid vilket ni odlar:

Växthus:

• Vegetativ tillväxt (tex bladgrönt, sallad, örter): minimalt 12-15 mol/m²/dag
• Blommande/fruktbildande växter (tex paprika/tomat/blommor): 20-40 mol/m²/dag

Inomhus:

• Mikrogrönt: 6-12 mol/m²/dag
• Vegetativ tillväxt (tex bladgrönt, sallad, örter); 14-18mol/m²/dag
• Blommande/fruktbildande växter (tex paprika/tomat/blommor); 25-40 mol/m²/dag

Ljusspektrum

Ljusspektrum beskrivs bäst tillsammans för att olika färger från ljus besitter olika frekvenser (nm).

Våglängderna till odling sträcker sig ifrån 280-1000nm dock detta maximalt essentiella ljusspektrumet på grund av odling ligger vid mellan 440-700 nm.

Upptäck hur ni väljer riktig växtbelysning på grund av din odling.

Ljusspektrumet beskriver fördelningen från ljusvåglängder likt ett ljuskälla avger. 

Nedan följer enstaka inventering vid färgerna samt dess våglängder. 

Spektrum	Våglängd (nm)
UVB	280 - 315 nm
UVA	315 - 400 nm
Blått	440 - 481 nm
Cyan	481 - 500 nm
Grön	500 - 565 nm
Gul	565 - 590 nm
Orange	590 - 625 nm
Röd	625 - 700 nm
Infrarött	700 - 1000 nm

 

Olika frekvenser fyller år olika funktioner beroende vid inom vilken växtfas ni existerar i.

Kombinerar man samtliga dem synliga ljusspektrumen (440-700nm) således uppfattas ljuset likt vitt samt detta existerar detta oss kallar på grund av fullspektrum. Tillsätter oss ett högre mängd blått ljus därför kallar oss detta på grund av kallvitt. 

Kallvitt ljus existerar bäst lämpad mot ren livsprocess tillväxt då den större kvantiteten blått ljus ger mindre buskigare plantor tillsammans större ark samt tätare mellan internoder samt grenpar.

Tillsätter oss istället mer rött ljus därför kallas detta på grund av varmvitt. 

Varmvitt ljus existerar den bästa kombinationen till blommande/fruktbildande växter var detta röda ljuset fungerar likt ett blom- samt fruktbooster vilket resulterar inom större frukter/blommor samt inom sin tur högre avkastning. 

En väl avvägd fullspektrum LED-växtbelysning fungerar ifrån plantdel mot skörd samt detta existerar enstaka från dem stora skillnaderna mellan LED samt Hps/Mh då ni tillsammans med Hps/Mh kör olika typer från belysning beroende vid inom vilket stadie växten existerar inom.

tillsammans med Hps således kör ni alltså MH (Metallhalogenlampor) inom livsprocess tillväxt samt Hps (högtrycksnatrium) inom blom. 

Med LED därför får ni lika utmärkt vegetiv tillväxt tillsammans med ett fullspektrumlampa tillsammans förstärkning från detta röda ljuset.

Alla professionella odlingslampor kommer idag vilket fullspektrum samt existerar väl avvägda till för att främja blomning samt ge större frukter samt avkastning.

Emerson-effekten

Under 1950-talet upptäckte forskaren Robert Emerson att ifall man kombinerar olika ljusspektrum tillsammans med varandra sålunda blir fotosynteshastigheten många högre än ifall man bara kör en spektrum inom taget.

Detta fenomen visade för att detta fanns enstaka korrelation mellan dem olika ljusspektrumen, Emerson-effekten.

När Emerson exponerade växter till olika frekvenser från ljus således märkte han för att nära frekvenser ovan 680nm minskade fotosyntesens effektivitet abrupt trots för att detta existerar ett sektion från spektrumet var klorofyll ännu absorberar ljus.

Klorofyllet absorberar främst dem azurblå samt röda våglängderna från ljuset.

När växterna exponerades på grund av frekvenser ovan 660nm därför minskade effektiviteten.

Växtlampor existerar ljuskällor skapade på grund av för att ge optimalt ljus mot växter vilket växer inomhus.

Emerson exponerade sedan växterna tillsammans ett kombination från korta samt långa frekvenser (blått samt rött) vilket resulterade inom ett kraftig ökning från fotosyntesen. Emerson drog då slutsatsen för att detta måste finnas numeriskt värde olika fotosystem involverade inom fotosyntesen, kortvågsljus (PS1) och långvågsljus (PS2).

Genom för att sammanföra dessa tillsammans varandra sålunda förbättrar man effektiviteten samt ljusenergin omvandlas mot enstaka mer upptaglig form eller gestalt såsom enklare är kapabel tas upp eller sugs in från växterna.

Emersons undersökning äger varit betydande inom utvecklandet från dagens LED-odlingslampor samt detta existerar därför likt dagens professionella odlingslampor ständigt existerar fullspektrum tillsammans med enstaka förstärkning från antingen blått alternativt rött.