useumta.pages.dev









Vad har ett intrinsikalt värde

Värdeteori

Denna produkt behandlar detta filosofiska ämnet värdeteori. till detta ekonomiska ämnet, titta Värdeteori (ekonomi).

Värdeteori existerar detta filosofiska studiet från värderingar samt deras grundval.[1] Man studera värdeomdömen ur logisk, semantisk, metafysisk samt kunskapsteoretisk synvinkel.[2] Bland dem semantiska frågorna återfinns exempelvis: "Vad existerar värdeomdömen?" samt "Kan värdeomdömen existera sanna?" Inom den ontologiska (metafysiska) delen studeras problem att diskutera som: "Finns detta objektivt befintlig värden?" Man studera även vilka möjligheter detta finns för att erhålla förståelse inom dessa samt andra närbesläktade ämnen.

Även angående detta inom teorin går för att sammanföra dem olika delarna ganska fritt besitter filosofer tenderat för att förbättra heltäckande teorier; teorier likt uttalar sig angående vårt moraliska tungomål, ifall ett eventuell moralisk verklighet samt angående våra möjligheter för att erhålla insikt ifall detta.

Huvudartiklar: Intrinsikalt värde samt Extrinsikalt värde.

Värdeteori inbegriper värderingar inom olika fält var detta maximalt framträdande existerar moralens. Moralisk värdeteori brukar även kallas till metaetik. Moral existerar dock ej detta enda området var värdeteoretiska studier förekommer. Även inom exempelvis dem filosofiska studierna från skönhetslära, teknik samt rättsväsen samt inom vetenskapsteori studera man värderingar.

Ibland sägs detta för att värdeteori förhåller sig mot normativ etik vid identisk sätt likt vetenskapsteorin förhåller sig mot vetenskapen.[3]

Värdeteori ingår inom vad liksom bredare äger kallats värdefilosofi.

Så beräknar ni ut ett tillgångs sanna värde.

Värdeteorin skiljer sig ifrån andra delar från värdefilosofin på det sättet för att den ej sysslar tillsammans med problem att diskutera angående hur saker samt domstol bör existera, vilket existerar studie till den normativa etiken, utan snarare analyserar detta "bör". Gränsen mellan dessa numeriskt värde delar från värdefilosofin existerar stundtals oklar, samt teorier inom detta en området implicerar ofta bestämda förhållanden vid detta andra.

Värdefilosofin skiljer sig inom sin tur ifrån empirisk undersökning från värderingar, likt exempelvis kunna inbegripa studier från värderingar hos olika folkgrupper samt individer. Lars Bergström uttryckte inom Grundbok inom värdeteori (1990) skillnaden mellan dem empiriska vetenskaperna samt värdefilosofin vid nästa vis: "Inom empiriska vetenskaper existerar man intresserad från vilka värderingar människor faktiskt har.

Inom värdefilosofin intresserar man sig på grund av vilket värderingar är, samt på grund av vilka värderingar liksom existerar riktiga." Värt för att notera existerar för att Bergströms "är" samt "riktiga" ungefär motsvarar distinktionen mellan värdeteori samt normativ etik.

Metaetik

[redigera | redigera wikitext]

Det inom särklass maximalt viktiga värdeteoretiska ämne existerar etiken.

Studiet från moraliska värden, moralomdömen samt insikt inom moralfrågor benämns ofta metaetik.

Skillnaden mellan inneboende samt instrumentellt värde existerar ett från dem maximalt primär samt viktigaste inom moralteorin.

Intrinsikala samt extrinsikala värden

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Intrinsikalt värde samt Extrinsikalt värde

Begreppet intrinsikalt värde används inom filosofin till för att beteckna för att enstaka entitet (ett domstol, ett egenskap, en förhållande, etc.) äger en värde inom sig. andra begrepp vilket ofta används liksom synonymer existerar "som sådant" samt "för sig självt".

Motsatsen mot intrinsikala värden existerar extrinsikala värden.

Enligt den brittiske filosofen G.E. Moore (1873-1958) kunna man utföra en tankeexperiment, en "isolationstest", på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något vilket såsom existerar intrinsikalt värdefullt. Tankeexperimentet består från för att man tänker sig för att detta liksom bör undersökas befinner sig inom en tomt universum, inom total ensamhet.

Intrinsic Value existerar en verktyg vilket investerare använder till för att värdera angående ett ingång existerar över- alternativt underskattad.

angående oss skulle anse för att existensen från detta liksom bör undersökas existerar gott inom en sådant universum sålunda existerar detta intrinsikalt värdefullt. Filosofen Roderick Chisholm (1916–1999) äger modifierat Moores isolationstest samt beskrivit intrinsikal godhet samt dålighet liksom någonting såsom utgör allt gott samt dålighet vilket finns inom universum.

Immanuel Kant föreslår en lite annorlunda test på grund av intrinsikalt värde; man bör tänka sig en domstol samt placera detta inom relation mot varenda tänkbara andra domstol, samt fråga sig ifall tinget förblir gott oavsett vilka andra domstol detta står inom relation mot. angående därför existerar fallet, existerar tinget ifråga intrinsikalt gott.

tillsammans detta test anser sig Kant äga upptäckt för att detta enda inom sig goda domstol vilket finns existerar den goda viljan.

[3] en intrinsikalt värde existerar detta värde något äger enbart inom kraft från sina inre attribut, sin personlig natur, samt alltså oberoende från sina konsekvenser samt andra yttre omständigheter.

Frågan angående vilket liksom faktiskt är intrinsikalt värdefullt besitter traditionellt överordnats frågan angående vad intrinsikalitet existerar [4]. ett vanlig teori angående vad liksom existerar intrinsikalt värdefullt existerar hedonismen, likt hävdar för att njutning existerar intrinsikalt gott samt smärta intrinsikalt ont.

Extrinsikalt värde existerar ett filosofisk begrepp liksom betecknar entiteter vilket ej existerar intrinsikalt värdefulla.

tillsammans andra mening existerar någonting liksom existerar extrinsikalt värdefullt ej värdefullt i sig utan endast inom förhållande mot någonting annat. Vissa filosofer äger velat likställa extrinsikalitet tillsammans instrumentalitet, andra besitter dock motsatt sig detta.

Värde samt motivation

[redigera | redigera wikitext]

Internalism existerar den moralfilosofiska teorin ifall likt innebär för att värden per definition existerar sammankopplade tillsammans motivation.

Man menar för att detta finns ett intern förbindelse mellan övertygelsen "x existerar gott" samt motivationen för att utföra x.

Inneboende värde, inom samband tillsammans med köp samt investeringar, hänvisar mot detta underliggande värdet alternativt detta verkliga värdet från enstaka tillgång.

Man förkastar alltså chansen för att ett individ å en sidan värderar enstaka papper samt existerar fullt kapabel för att utföra den samt å andra sidan ej bryr sig angående för att utföra den.

Externalism existerar den moralfilosofiska teorin vilket innebär för att detta ej finns någon viktig koppling mellan värde samt motivation.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Filosofiskt lexikon (1983), svenska upplagan ifrån 1988 tillsammans med översättning från Jan Hartman, beneath "värdeteori".
  2. ^Värdeteori ifrån Nationalencyklopedins Internettjänst.

    Hämtat 17 september 2007.

  3. ^Bergström (2004), s.

    Företeelser likt ej besitter inneboende värde förmå äga en instrumentellt värde.

    13

  4. ^Intrinsic vs. Extrinsic value ifrån Stanford Encyclopedia of Philosophy. titta avdelningen "What Has Intrinsic Value?" Hämtat 5 juli 2007.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Bergström, Lars, Grundbok inom värdeteori (1990), 2 uppl. 2004, ISBN 91-7235-045-8
  • McNaughton, David, Moral Vision (1988), tryckt 1996, ISBN 0-631-15945-2
  • Artikelserien Metaethics ifrån Encyclopædia Britannica (Britannica Online, Academic Edition).

    Hämtad 17 september 2007.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]