Vad är ligament i handen

År 2016 opererades fler än 16 000 patienter vid handkir­urgiska kliniker inom landet mot resultat från skada alternativt sjukdom inom finger, grabb samt handled. Trots för att prevalensen på grund av flertalet status existerar högre bland kvinnor, plats 52 andel bland dem opererade patienterna från manligt kön i enlighet med årsrapporten ifrån Handkirurgiskt kvalitetsregister (HAKIR) 2016 [1].

Denna ABC-artikel beskriver aktuellt kunskapsläge på grund av några vanliga handkirurgiska diagnoser samt existerar ett fortsättning mot »ABC ifall Vanliga tillåtelse inom grabb samt handled, sektion 1 – karpaltunnelsyndrom, morbus dem Quervain samt tumbasartros« liksom publicerades inom Läkartidningen nr 15. 

Triggerfinger 

Epidemiologi

Triggerfinger existerar 6 gånger vanligare bland kvinnor.

Prevalensen besitter uppskattats mot 2 andel, tillsammans med enstaka incidens vid 28 per 100 000 personer.

Triggerfinger existerar vanligt förekommande hos patienter tillsammans med diabetes mellitus, reumatisk artrit samt hypotyreos, dock förekommer även hos personer tillsammans Dupuytrens kontraktur, morbus dem Quervain samt karpaltunnelsyndrom [2].  

Etiologi samt patogenes

Fingrarnas flexorsenor löper igenom flexorsenskidorna, vilka stabiliseras från en ligamentsystem (pulley-systemet), bestående från annulära samt korsformade (kruciforma) ligament (A1–A5 respektive C1–C3 på grund av vardera finger).

Triggerfinger uppkommer vilket resultat från hypertrofi, alternativt inflammation inom senskidorna, vilket orsakar förträngning från senskida (tendovaginitis stenosans) och/eller uppdrivning från flexorsena (tenosynovitis nodosa). nära fingerflexion rör sig nodulit inom den smala senskidan, vilket begränsar flexionen samt förmå orsaka upphakningar samt låsningar vid proximala kanten mot A1-ligamentet.

mot resultat från exponerad position på grund av tryck samt tryck existerar detta oftast tummens A1-ligament likt engageras nära triggerfinger, dock förmå även inträffa inom övriga fingrar [3].

Symtom 

Triggerfinger kännetecknas från smärta inom handflatan nära basen från en finger, stelhetskänsla nära flexion/extension från fingret och/eller smärtsamma upphakningar, knäppningar samt låsningsfenomen nära fingerflexion/extension. Ofta uppges morgonstelhet inom fingret samt för att fingret ibland noteras låst inom flexion vid morgonen.

tillsammans med tiden uppstår rörelseinskränkning (flexions- samt extensionsdefekter) samt funktionella besvär tillsammans med reducerad handstyrka samt oförmåga mot handgrepp, exempelvis för att lyfta ett bärkasse.

Utredning

• Palpera ovan inledande annularligamentet (A1) samt flexorsenan volart distalt inom handflata på grund av aktuellt finger, samt observera eventuell ömhet alternativt smärta.

  angående noduli föreligger är kapabel den palperas volart nära A1-ligamentet samt rör sig nära passiv rörelse från fingret, ofta tillsammans med knäppningar samt samtidig smärta.  

• Undersök ifall rörelseinskränkning föreligger nära flexion samt extension samt notera ifall detta utlöser knäppningar alternativt upphakningar nära energisk samt passiv rörelse [4].

Differentialdiagnoser 

Hos patienter vilket ej uppvisar klassiska symtom alternativt statusfynd vid triggerfinger bör tillåtelse såsom Dupuytrens noduli (relativt hård ytlig resistens) samt senskideganglion (djup fluktuerande resistens) uteslutas.

Dessa åkommor följer ej senan nära passiv rörelse från fingret.  

Behandling 

Initial behandling innefattar oftast enstaka kortisoninjektion inom avsikt för att minska svullnad samt inflammation. Remiss mot arbetsterapeut på grund av rörelseträning bör övervägas hos patienter tillsammans reducerad rörlighet inom fingerflexion/-extension.

nära terapisvikt tillsammans med icke-operativ behandling samt hos patienter tillsammans tydlig rörelseinskränkning alternativt frekventa upphakningar bör remiss skickas mot handkirurg/ortoped på grund av beslut mot operation [5].

Triggerfinger kunna såsom tidigare nämnts artikel manifest likt tendovaginitis stenosans och/eller tenosynovitis nodosa, vilket därmed påverkar omröstning från behandling.

Prognos 

Majoriteten från patienter tillsammans triggerfinger förbättras inom symtom avseende smärta, stelhet samt låsningar både efter kortison- samt operativ behandling. Kortisoninjektion efter en behandlingstillfälle besitter demonstrerat sig existera kurativ inom 57 andel från fallen medan numeriskt värde behandlingstillfällen existerar kurativt inom 86 andel från fallen.

Öppen operativ behandling existerar kurativ inom 99 andel från fallen tillsammans med triggerfinger [6]. 

Sjukskrivning

Bland yrkesgrupper var arbetsuppgifterna innefattar upphöjd tryck från sker samt fingrar förmå arbetsförmågan artikel reducerad inom upp mot 3–4 veckor efter operativ behandling [7].  

Dupuytrens kontraktur

Epidemiologi

Dupuytrens kontraktur, ibland kallad vikingasjukan, drabbar ofta medelålders individer samt existerar cirka 5–7 gånger vanligare bland män.

Prevalensen besitter beräknats mot cirka 1 andel, tillsammans med incidens vid 138 respektive 49 per 100 000 personer bland män samt kvinnor [8].

Dupuytrens kontraktur existerar vanligare nära diabetes mellitus samt hos personer tillsammans nordeuropeiskt ursprung [9].

Etiologi samt patogenes

Etiologin existerar ej klarlagd, dock ärftlighet existerar sedan tidigare ett känd riskfaktor [9]. Dupuytrens kontraktur drabbar oftast ring- alternativt lillfinger samt uppkommer vid bas från ökad kollagenproduktion samt bildning från noduli tillsammans med fibrotisering från palmarfascian.

likt resultat omvandlas dessa noduli mot tjocka kollagensträngar vilket bidrar mot enstaka successivt ökande extensionsdefekt från metakarpofalangeal (MCP)- och/eller proximal interfalangeal (PIP)-led samt ibland inom distal interfalangeal (DIP)-led. PIP-leden, vars kollateralligament existerar avslappnade inom flekterat läge, förmå tillsammans med tiden drabbas från enstaka ledkontraktur inom flekterat läge då kollateralligamenten förkortas/stramas åt samt sedan ej tillåter full extension [10].

Symtom 

Symtomen utvecklas oftast ovan period samt är kapabel övergå mot för att bli permanenta.

Patienten beskriver ofta oförmåga mot fingerextension samt något som är svårt att hantera eller övervinna tillsammans med bland annat handgrepp, fingerspretning samt för att föra ner handen inom byxfickan.

Värk samt smärta existerar sällan en stort bekymmer dock förmå finnas inom stadiet då noduli bildas.  

Utredning

• Inspektera angående noduli, indragningar inom huden, kollagenband alternativt kontraktur från fingrar föreligger. Graden från ledkontraktur inom PIP-leden är kapabel bedömas genom för att passivt maxi­malflektera MCP-leden, samt inom detta läget testa ifall detta går för att öka extensionen inom PIP-leden.

  detta existerar viktigt för att eventuell kollagensträng inom handflatan ej misstas på grund av fingrarnas flexorsenor. inom ett sektion fall är kapabel samtidig kollagenförtjockning ses plantart inom foten (Ledderhoses sjukdom) och/eller penis (Peyronies sjukdom).  

• Palpera eventuella nybildade noduli inom handflatan, vilka ofta upplevs ömmande.
• Undersök ifall extensionsdefekt inom MCP-, PIP- samt DIP-led föreligger.
• Mät vinkeln inom lederna vilket stöd inom bedömningen från rörelseomfånget. 

Differentialdiagnoser

Vid förekomst från resistenser inom handflatan, samt finger bör jättecellstumör inom senskida, senskideganglion samt triggerfinger uteslutas. 

Behandling 

Vid Dupuytrens kontraktur är kapabel patientens funktionsnedsättning inom handen att fatta beslut eller bestämma något nödvändigheten från remiss mot ortoped/handkirurg.

ifall kollagenassträng föreligger utan extensionsdefekt brukar åtgärder inom normalfallet ej vidtagas då behandling inom detta tidiga skedet snarare accelererar sjukdomsprocessen. Nålfasciotomi alternativt spruta från bakteriesläkte histolyticum-kollagenas existerar indicerat hos patienter tillsammans med klar funktionsnedsättning vid bas från extensionsdefekten tillsammans med samtidigt tydliga kollagensträngar [11, 12].

Behandling tillsammans med spruta från kollagenas besitter ej demonstrerat några fördelar inom förhållande mot nålfasciotomi [13, 14]. nära sofistikerad samt progressiv sjukdom samt påtagligt begränsad subjektiv handfunktion förmå öppen kir­urgisk behandling övervägas [9]. 

Prognos

Befintlig behandling existerar inom nuläget ej kurativ, samt studier visar ingen skillnad inom rapporterade resultat nära behandling tillsammans med nålfasciotomi respektive kollagenasinjektion [13, 14].

nära ettårsuppföljning från öppen kirurgisk behandling besitter den visats artikel lyckad inom 99 andel från fallen [6]. 

Sjukskrivning

Sjukskrivning beror vid detta operativa ingreppets art: ifrån ingen sjukskrivning alls nära nålfasciotomi mot flera veckors sjukskrivning efter operation [7].  

Ganglion

Epidemiologi

Ganglion existerar den vanligaste benigna resistensen inom handen samt existerar upp mot 3 gånger vanligare bland kvinnor.

Prevalensen besitter beräknats mot 19 andel tillsammans med incidens vid 25 respektive 43 per 100 000 personer bland män samt kvinnor [15]. dem vanligast förekommande ganglion innefattar dorsalt samt volart handledsganglion, senskideganglion samt mukoidcysta (dorsalt vid DIP-led). Handleds- samt senskideganglion uppträder oftast hos kvinnor inom åldern 20–40 tid, dock kunna även ses efter trauma samt överbelastning från senor alternativt handled.

Mukoidcysta existerar vanliga hos äldre individer, ofta tillsammans samtidig artros inom DIP-led. 

Etiologi samt patogenes

Ett ganglion existerar ett vätskefylld utbuktning, likt ett ballong vid ett stjälk, vilken förmå utgå ifrån ledkapsel, sena alternativt senskida. Uppkomstmekanismen existerar okänd, dock detta äger bland annat föreslagits för att ledvätska, såsom resultat från ledskada, ansamlas samt omvandlas mot enstaka ganglioncysta [16].

Symtom 

Patognomont på grund av ganglion existerar fluktuering inom vätskemängd tillsammans ibland förminskning inom vila respektive förstoring nära handling.

Patienter nämner ibland för att dem noterat enstaka nytillkommen utbuktning, dock för att dem inom övrigt existerar symtomfria. Handledsganglion är kapabel mot resultat från sin lokalisation orsaka mekaniskt betingade rörelseinskränkningar samt smärta nära flexions samt extensionsrörelse inom handleden. 

Undersökning

• Inspektera handens volar- samt dorsalsida.

  Ganglion kunna vanligen inspekteras dorsalt ovan området på grund av skafolunära ligamentet (dorsalt handledsganglion), volart–radiellt nära radiokarpalleden (volart handledsganglion), ovan DIP-leden (mukoidcysta) samt inom anslutning mot flexorsenskidorna (senskideganglion). 

• Palpera gangliet samt notera angående ömhet alternativt smärta föreligger. 
• Undersök angående detta föreligger kliniska fynd inom angränsande led, mot modell instabilitet inom detta skafolunära ligamentet nära dorsalt/volart handledsganglion. 

Differentialdiagnoser

En vanlig orsak mot dorsalt handledsganglion existerar skafolunär ligamentskada, vilken kännetecknas från belastningssmärta samt funktionella besvär inom handled inom samband tillsammans exempelvis tunga lyft samt armhävningar.

nära anklagelse ifall senskideganglion bör jättecellstumör (med ursprung ifrån flexorsenskida) uteslutas [17]. Jättecellstumören existerar strängare samt mer oregelbunden nära palpation. Osäkerhet kring differential­diagnostik bör föranleda remiss mot handkirurg.  

Behandling 

Information samt lugnande besked ifall gangliets godartade karaktär förmå äga innebörd till den enskilde patienten.

Behandlingsvalet nära mukoidcystor beror vid aktuella symtom.

Senskideganglion liksom orsakar smärta, tryck samt funktionella besvär bör remitteras mot ortoped/handkirurg på grund av beslut mot aspiration tillsammans alternativt utan kortisoninjektion alternativt kirurgisk excision [18]. nära handledsganglion existerar remiss mot ortoped/handkirurg indicerat nära rörelseinskränkningar, belastnings- samt rörelsesmärta.

Operativ behandling innefattar öppen alternativt artroskopisk exstirpation från gangliet [19]. Hos patienter tillsammans inga alternativt ringa besvär existerar exspektans nära senskide- samt handledsganglion lämplig. 

Prognos 

I ett sektion fall försvinner gangliet spontant inom loppet från några månader. nära aspiration tillsammans med, alternativt utan kortison besitter recidivrisken beräknats mot 59 andel jämfört tillsammans artroskopisk exstirpation vid 6 andel, re­spektive 21 andel nära öppen kirurgi [18].

Sjukskrivning

Då detta ej finns riktlinjer ifrån Socialstyrelsen relaterat mot sjukskrivning nära ganglion bör arbetsförmågan bedömas utifrån jobb samt vilken typ från gang­lion såsom föreligger. Sjukskrivningen efter operation behöver vanligtvis ej sträcka sig längre än 2–4 veckor. 

Potentiella bindningar alternativt jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Konsensus

De flesta existerar ense ifall att

• patienter tillsammans svåra symtom nära triggerfinger bör skyndsamt remitteras mot ortoped/handkirurg
• aktiv exspektans inom solens tid existerar indicerad hos patienter tillsammans lindrig Dupuytrens kontraktur samt ganglion.

Åsikterna går isär vad gäller

• huruvida nålfasciotomi alternativt kollagenasbehandling nära Dupuytrens kontraktur existerar en lämpligt behandlings­alternativ nära lindriga/måttliga besvär.