Längsta svenska ordet ej sammansatt
Sammansättning (lingvistik)
Sammansättning existerar en sammansatt lexem, detta önskar yttra ett betydelseenhet likt existerar sammansatt från flera självständiga mening. detta existerar den vanligaste formen från ordbildning inom svenska språket. Drygt 90 000 mening från dem cirka 125 000 orden inom SAOL (2015) existerar kombinationer.
Sammansättning handlar ifall ordets innebörd samt existerar ej detta identisk vilket sammanskrivning, liksom handlar angående skriftens utformning. Mellanrum mellan mening började användas inom Europa inledningsvis omkring 800 e.Kr., innan detta fanns samtliga mening sammanskrivna.[källa behövs]
Trots för att flera kombinationer är kapabel existera långa samt komplexa, består enstaka sammansättning från numeriskt värde delar, ett förled (A) samt enstaka efterled (B), vilket sammanfogas mot enstaka sammansättning (AB).
Exempel[1]:
- (konst + läder) → konstläder
- (hand + väska) → handväska
- (konstläder + handväska) → konstläderhandväska
Förleden inom ett sammansättning existerar inom normalfallet den profilerande leden, dvs. den likt små frukter från växter upp huvudbetydelsen. Exempelvis beskriver sammansättningen husbåt ett typ från båt, medan båthus beskriver enstaka typ från bostad.
Efterleden existerar alltså huvudled samt dess ordklass existerar även sammansättningens ordklass.
Ett enkelt mening såsom ingår inom ett sammansättning förmå äga helt andra betydelser inom andra kombinationer detta ingår inom, såsom termen mål inom mellanmål, målbrott, målformulering, måltavla samt självmål.
Ibland besitter ett sammansättning identisk innebörd liksom enstaka uttryck vilket består från identisk enskilda mening, såsom nyutgåva samt ny utgåva.
Dock framgår enstaka skillnad mellan sammansättning samt uttryck nära böjning: nyutgåvor respektive nya utgåvor. Vanligast existerar dock för att kombinationer äger ett ytterligare innebörd än enstaka uttryck tillsammans med identisk mening.
Exempelvis betyder senvinter ”senare delen från vintern”, medan sen vinter avser ett ”vinter såsom kommit sent”.
Vid bildandet från kombinationer utifrån meningar faller oftast olika formord försvunnen, t.ex. ’för’, ’som’, ’och’, samt ’är’. vid sålunda sätt blir sammansättning ofta en sätt för att komprimera enstaka skrivelse samt utföra den mindre ”utspädd”.
Exempel:
- En konstverk liksom gjordes från Coghetti → Coghettimålning
Men ibland kunna enstaka sammansättning kännas långt mera komplicerad än ett förklarande fras.
SAOL (Svenska Akademiens ordlista ovan svenska språket) existerar ett ordlista såsom visar hur svenska mening stavas samt används.Exempel:
- Avgiften likt blir betald på grund av för att man bör försäkra sig angående en skydd ifall man blir arbetslös → arbetslöshetsförsäkringsskyddsavgift
Ibland infogas ett stavelse, liksom kallas fogemorfem alternativt interfix, mellan förled samt efterled inom enstaka sammansättning. Exempel: kung–a–makt, familj-e-far, möd-o-sam, honung-s-melon samt gat-u-bild.
nära kombinationer var förleden existerar ett sammansättning byts, från asymmetriskäl, interfixen -o- samt -u- ut mot -s- alternativt -e. Exempel: gat-u-korsning → storgat-s-korsning samt sag-o-bok → godnattsag-e-bok.
Ibland stryks slutvokalen inom förleden nära sammansättning, exempelvis e:et inom termen arbetare: arbetar/klass, samt a:et inom termen docka: dock/vagn.
Oftast får sammansättningen identisk böjningsmönster såsom efterleden. Exempel: blå/jeans/en samt livs/pussl/et. dock detta finns några undantag, exempelvis: smör/gås/ar (ej såsom ”en gås” – ”flera gäss”) samt ögon/blick/et (ej vilket ”en blick” – ”den blicken”). Ibland finns båda alternativen. Exempel: enstaka ko/fot (= brytverktyg) – flera ko/fot/ar alternativt ko/fötter.
I fallet svart hål bildas ej en sammanskrivet mening dock däremot en fast formulering liksom betyder något annat än en svartfärgat hål. Resultatet existerar inom båda fallen en lexem liksom innehåller numeriskt värde rotmorfem liksom kallas förled samt efterled. för att sätta samman en mening tillsammans en affix vilket ej förekommer självständigt existerar ett ytterligare process vilket kallas avledning angående ordklassen förändras, annars existerar detta ett grammatisk böjning.
Exempel: Affixet -are ger en substantiv (ex. målare), -ig en adjektiv (ex. nervig) samt -era en verb (ex. motionera).
Låt oss titta vid några från dem.Adjektivet vresig är kapabel böjas vresigare samt vresigast.
Sandhi
[redigera | redigera wikitext]Vid sammansättning inom svenskan sker enstaka sektion olika förändringar. Förutom dem semantiska (betydelsemässiga) förändringarna, sker oftast även fonologiska samt grammatiska förändringar samt ibland vissa fogefenomen.
Den tonala strukturen inom centralsvenskan (alltså detta regionala riksspråk likt talas inom östra Svealand) kunna enkelt, på grund av enskilda n-ord, sammanfattas likt inom exemplet: ❶a p a].
Ibland förenas rotmeorfemen tillsammans en interfix (i svenskan ofta foge-s), mot modell statsapparat. Detta existerar speciellt vanligt då tre alternativt fler rotmorfem sätts samman, mot modell blir järnväg samt bro mot järnvägsbro, högskola samt student mot högskolestudent. vid svenska skrivs inte någonsin tre likadana tecken efter varandra, sålunda ägg samt gula fogas mot äggula.
Efter stavningsreformen 1996 började tyska skolor tillåta stavning tillsammans med tre konsonanter inom rad, mot modell Schifffahrt samt Schwimmmeister.[2] Detta gäller även isländska, mot modell slikkkaramella samt gulllitaður.[3] eftersom ck används inom stället på grund av dubbelteckning från k inom svenska, behålls stavningen nära sammansättning, vilket inom krockkudde samt backkrön.
Indelning inom enlighet tillsammans med äldre sanskritgrammatikor
[redigera | redigera wikitext]En ordsammansättning äger ibland även kallats kompositum (pl. komposita, från latinets compositum), samt då framför allt till sammansättningstyper såsom följer den indelning likt gjordes beneath 1800-talet från sanskritforskare.
dem indelningar likt tidigare använts mer alternativt mindre från svenska språkforskare existerar Dvandva-komposita, Bahuvrihi-komposita, Karmadharaya-komposita samt Tatpurusha-komposita, vilka presenteras vykort nedan.[4]
- Dvandva-komposita (द्वंद्व, var dvandva existerar sanskrit till ”par” alternativt ”tvåfald”) avser kombinationer var en ”och”-förhållande råder mellan förleden samt efterleden, t.ex.Om kombinationer ej existerar egna mening således existerar dem ej längre än sin längsta komponent, samt angående kombinationer existerar en enda mening sålunda finns inget enda ”svenskans längsta ord”, utan oändligt flera oändligt långa ord.
sötsur.
- Bahuvrīhi-komposita (बहुव्रीहि, bahuvrihi existerar sanskrit till ”som äger många ris”, samt kommer från för att uttrycket ”en mycketris” användes vilket beteckning på grund av enstaka man vilket ägde många ris) betecknar kombinationer från substantiv samt adjektiv, t.ex. trefot (något likt besitter tre fötter).
- Karmadhāraya-komposita (कर्मधारय, var karma existerar sanskrit på grund av ”handling” + dharaya = ”som håller”) betecknar kombinationer (AB) från typen ”en B likt existerar A”, t.ex.
barnskådespelare (skådespelare såsom existerar en barn) samt storskogen (skogen liksom existerar stor).
- Tatpurusha-komposita (तत्पुरुष, var tat existerar sanskrit på grund av ”den som” + purusha = ”tjänare”) betecknar kombinationer (AB) från typen ”A existerar objekt till B”, t.ex. gudaoffer (offer mot gudarna) samt stolsben (stolens ben).
Indelning tillsammans avseende vid syntax
[redigera | redigera wikitext]Praktiskt taget samtliga ordklasser är kapabel ingå inom kombinationer.
Dock existerar exempelvis kombinationer tillsammans med substantiv liksom slutled den tydligt vanligaste formen, medan exempelvis kombinationer tillsammans verb såsom slutled existerar mera ovanligt.[5]
Under dem nästa rubrikerna nedan ges några modell vid binära sammansättningar:[6]
Sammansättningar tillsammans med substantiv likt slutled
[redigera | redigera wikitext]- (substantiv + substantiv): barn/bok, pris/fråga, streck/kod
- (egennamn + substantiv): Zorn/tavla, Odell/platta
- (adjektiv + substantiv): blek/nos, snabb/mat, varm/panna
- (verb + substantiv): frys/box, hopp/borg, stryk/järn
- (adverb + substantiv): hemma/kväll, inne/pryl, då/tid, sällanköps/vara
- (pronomen + substantiv): all/rum, du/reform, vi/känsla
- (räkneord + substantiv): fyr/tal, miljon/stad, två/samhet
- (preposition + substantiv): efter/namn, in/spark, på/annons, mellan/år
- (konjunktion + substantiv): som-/bisats
- (interjektion + substantiv): ja-/sägare, nej-/röst
- (ordgrupp + substantiv): turochretur/biljett, ingenmans/land, undervattens/kamera, åretrunt/bostad
Sammansättningar tillsammans egennamn liksom slutled
[redigera | redigera wikitext]- (substantiv + egennamn): Saxofon-/Olle
- (egennamn + egennamn): Anna-/Lisa
- (adjektiv + egennamn): Stor-/Sven
Sammansättningar tillsammans med adjektiv liksom slutled
[redigera | redigera wikitext]- (substantiv + adjektiv): hjärt/lös, kapital/intensiv, karl/tokig
- (egennamn + adjektiv): Moskva/trogen
- (adjektiv + adjektiv): blek/gul, mörk/blå, söt/sur
- (verb + adjektiv): köp/trogen, sitt/riktig, skriv/trött
- (adverb + adjektiv): bort/vänd, hemma/blind, väl/känd
- (pronomen + adjektiv): jag/centrerad, du/reformerad
- (räkneord + adjektiv): fyr/kantig, tre/dubbel, fem/stjärnig
- (preposition + adjektiv): från/skild, mot/villig
- (ordgrupp + adjektiv): iögon/fallande, uppochned/vänd
Sammansättningar tillsammans verb likt slutled
[redigera | redigera wikitext]- (substantiv + verb): hals/hugga, poäng/besegra, sol/torka
- (adjektiv + verb): fin/slipa, hård/banta, blå/neka, våt/torka
- (verb + verb): frys/torka, kryp/köra, sim/hoppa
- (adverb + verb): in/andas, ute/stänga, uppe/hålla
- (pronomen + verb): själv/deklarera
- (räkneord + verb): tre/dubbla, tio/dubbla
- (preposition + verb): av/resa, till/sätta, ut/föra
- (ordgrupp + verb): tillfreds/ställa, omhänder/ta, vidmakt/håll, igång/sätta
Sammansättningar tillsammans adverb såsom slutled
[redigera | redigera wikitext]- (verb + adverb): kryp/in, sväng/om, titt/ut
Sammansättningar tillsammans particip liksom slutled
[redigera | redigera wikitext]- (egennamn + particip): Sverige/frälst
- (adjektiv + particip): röd/glödande
- (adverb + particip): illa/varslande, ovan/stående, bakåt/lutad
- (pronomen + particip): själv/döende
- (preposition + particip): mellan/liggande, över/gående
Närliggande begrepp
[redigera | redigera wikitext]Fast förbindelse
[redigera | redigera wikitext]Fasta förbindelser består från ett verbpartikel samt ett verbrot, inom den ordningen.
modell vid fasta förbindelser existerar igenkänna,insjukna samt understryka.
Motsatsen mot enstaka fast förbindelse existerar ett lös förbindelse vilket består från en verb samt enstaka fristående partikel. modell vid åtgärda förbindelser existerar känna igen, sjukna in samt stryka under. detta sistnämnda exemplet, understryka vs.
stryka beneath, illustrerar hur betydelsen kunna ändras beroende vid angående orden sammansatts inom ett fast förbindelse, alternativt står plats på grund av sig inom enstaka lös förbindelse.
Ordgruppssammansättning
[redigera | redigera wikitext]Ordgruppssammansättningar existerar sammanskrivningar liksom närmar sig fasta kombinationer.
Vissa mening skrivs ihop utan för att artikel kombinationer, såsom allteftersom, femdagarsvecka, framförallt, förstamajdemonstration, förvisso, mellanösternkonflikt, nuförtiden samt överhuvudtaget. Vissa sammanskrivna ordgrupper förekommer både inom ett sammanskriven struktur samt enstaka särskriven form eller gestalt, exempelvis imorgon/i morgon, herregud/Herre Gud samt varsågod/var sålunda god.
angående förleden inom ett sammansättning består från fler än numeriskt värde mening är kapabel man även till tydlighetens skull nyttja bindestreck mellan dem olika delarna, t.ex. gör-det-själv-handbok samt tur-och-retur-biljett.[7]
Långa sammansättningar
[redigera | redigera wikitext]I svenskan förmå skapas många långa kombinationer.
Sammansättning existerar en sammansatt lexem, detta önskar yttra enstaka betydelseenhet likt existerar sammansatt från flera självständiga ord.inom vissa fall förmå ändå många långa kombinationer kännas funktionella, såsom till orden: källarbelysningsknappen (23 bokstäver) samt kulturutskottsordförandeval (27 bokstäver).
Däremot blir kombinationer, tydlig konstruerade, till för att producera långa mening oftast till många från detta goda. Exempel: nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljningssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten (130 bokstäver).
Kemiska ämnen kunna även innehålla flera tecken, t.ex. magnesiumaluminiumsilikatkolloid (32 bokstäver).[8]
Alla heltal är kapabel även tecknas ut vilket en mening inom svenskan, exempelvis: femhundrasextionio (18 bokstäver) samt åttamiljonerfemhundraåttiosjutusensexhundrafyrtiosju (52 bokstäver). vid motsvarande sätt är kapabel respektive ordningstal tecknas som: femhundrasextionionde (21 bokstäver).
Sammansättning inom andra språk
[redigera | redigera wikitext]Olika tungomål skiljer sig många åt inom sammansättningsbruket. chansen för att utföra komplext sammansatta mening förekommer förutom inom svenskan bland annat inom tyskan (Donaudampfschiffartsgesellschaftskapitänsmûtze = Donauångbåtsfärdsbolagskaptensmössa) samt finskan (lentokonesuihkuturbiinimoottoriapumekaanikkoaliupseerioppilas = flygplansjetmotorhjälpmekanikunderordonanstudent).
Guinness rekordnotering inom vilket vilket existerar Sveriges längsta mening existerar en sammansatt mening vilket består från följande: “väster-sjö-kust-artilleri-flyg-spanings-simulator-anläggnings-materiel-underhålls-uppföljnings-system-diskussions-inläggs-förberedelse-arbeten“.Någon form eller gestalt från kombinationer förekommer dessutom inom albanska, arameiska, bosniska/kroatiska/serbiska, kinesiska, kurdiska, persiska, somaliska samt turkiska. inom spanskan samt rumänskan förekommer sparsamt tillsammans med sammansättningar.[9]
I andra tungomål tillgrips vanligen andra medel. Sammansatta, dock särskrivna lexem existerar exempelvis vanliga inom engelskan, t.ex.
stone house.
I slaviska tungomål, såsom ryska, polska samt tjeckiska, används oftast ordfogningar från redan lexikaliserade kombinationer, alternativt sålunda görs förleden mot en adjektiv, såsom polska kamienny dom, bokstavligen "stenigt hus".
De romanska tungomål bildar fasta formulering tillsammans huvudordet ursprunglig, därefter ett preposition samt avslutar tillsammans med enstaka bestämning, såsom inom franskans maison enstaka pierre, bokstavligen "hus från sten".
Arabiska samt romani använder nästan inga kombinationer alls.[10]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Gyllenbok (2023, s. 90)
- ^Språktidningen, månad 2009, s.Sveriges längsta sammansatta mening i enlighet med Svenska Akademien ordlista existerar Realisationsvinstbeskattning liksom består från 28 bokstäver.
31
- ^Rudholm, Susanne. ”Isländska vid nätet, Alfabetet”. Arkiverad ifrån originalet den 2 månad 2013. https://web.archive.org/web/20131202221402/http://medlem.spray.se/sprakon/alfabet.htm. Läst 25 augusti 2011.
- ^Stenzler, Adolf Friedrich. (2003). Elementarbuch der Sanskrit-Sprache. New York: dem Gruyter.
- ^http://spraakdata.gu.se/ordat/pdf/ORDAT20_07_Kapitel_5.pdf
- ^Flera från sammansättningarna hämtade från: https://docplayer.se/32740527-Vasa-universitet-filosofiska-fakulteten.html samt Teleman m.fl.
(1999). Svenska Akademiens Grammatik, Vol. 2 mening. Stockholm: Norstedts.
- ^https://svenska.se/SAG_Volym_2.pdf
- ^http://lakemedel.blogspot.com/2011/10/stioxyl-gel-10.html[död länk]
- ^Enligt Källström (2012), s. 175.
- ^Källström (2012, s.. 176).
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Dahlgren, Marianne samt Birgitta Melander.
(1996). Sammansatta ord. Solna: Ekelund.
- Gyllenbok, Jan. (2023). Ordbildning samt ordförrådsförändring inom detta svenska språket.
Lund.
- Josefsson, Gunlög. (1998). Minimal Words in a Minimal Syntax. Word Formation in Swedish. Amsterdam: John Benjamins Publ.
- Kolaczek, Natalia. (2015). Sammansättningar inom Språkrådets nyordlistor: produktivitet samt förståelighet. Poznan: Adam Mickiewicz Universitetet.
- Skagerborg, Christina. (2007). Sammansatta ord: tematisk övningsbok. Lund: Folkuniversitetets förlag.
- Wirsén, Carin.
(2010). Skafferoben: sammansatta ord. Stockholm: Bonnier Utbildning.