useumta.pages.dev









Vad heter kroppens starkaste muskel

Det finns tre sorters muskulatur i kroppen: skelettmuskulatur, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur.

Olika typer från muskler

I människokroppen finns detta tre typer från muskler, såsom besitter olika funktion samt finns vid olika ställen inom kroppen. dem skiljer sig åt vid flera sätt, t.ex. angående dem är kapabel kontraheras volontärt alternativt ej, dess form/utseende, samt dess lokalisation (t.ex.

inom extremiteter, kroppsdel alternativt kärl).

De tre muskeltyperna är:

  • Skelettmuskulatur
  • Hjärtmuskulatur
  • Glatt muskulatur

Skelettmuskulatur

Skelettmuskulaturen existerar detta vilket brukar menas tillsammans med begreppet ”muskler”.

Det finns flera muskler liksom förmå anses artikel den starkaste muskeln inom kroppen.

dem utgör majoriteten från den muskulatur vilket finns inom kroppen samt är kapabel kontrolleras viljemässigt.

De flesta skelettmusklerna fäster vid ben, ligament, brosk alternativt ett kombination från detta. Vissa muskler är kapabel även fästa mot kroppsdel liksom ögat alternativt huden.

Musklerna finns till för att producera den omfattande rörelsen från kroppen, till för att producera ett statisk stabilitet, skapa kroppen samt bidra tillsammans med värme.

Musklerna kunna kontraheras snabbt samt tillsammans med enorma krafter, dock dem tröttas även ut samt behöver då vila till för att återhämta sig.

Skelettmusklerna får ofta sitt namn efter sin struktur (t.ex. rhomboideus minor), funktion (m.

flexor carpi ulnaris), fäste (m. coccygeus), position (m. palmaris longus) alternativt muskelfiberriktning (m. obliquus externus abdominis).

Hjärtmuskulatur

Hjärtmuskulaturen finns inom hjärtat var den utgör hjärtats väggar, samt inom vissa flaska intill hjärtat. mot skillnad mot skelettmuskulaturen förmå ej hjärtmuskulaturen kontrolleras viljemässigt.

Publicerad den 03.03.22.

Hjärtmuskulaturen existerar ej lika mäktig likt skelettmuskulaturen, dock existerar å andra sidan mer uthållig då hjärtat konstant behöver artikel aktivt.

Glatt muskulatur

Den glatta muskulaturen finns främst inom områden vilket väggarna inom hålorganen samt inom delar från väggarna inom blodkärlen samt luftvägarna. noggrann likt tillsammans hjärtmuskulaturen är kapabel ej den glatta muskulaturen direkt kontrolleras viljemässigt.

Den glatta muskulaturen möjliggör bland annat för att innehåll är kapabel pressas genom hålorganen.

Muskelns kraftutveckling

För för att muskeln är kapabel behärska bidra tillsammans med rörelse måste detta ske en kraftutveckling inom muskeln. Denna kraftutveckling uppstår genom för att muskler kontraheras.

Skapa rörelse samt styra kroppen.

nära ett kontraktion är kapabel muskeln förkortas, vilket bidrar mot enstaka rörelse, detta kallas på grund av ett koncentrisk muskelkontraktion. detta finns även statisk muskelkontraktion samt då spänns muskeln inom en samt identisk läge. ett tredjeplats typ från kontraktion existerar den excentriska kontraktionen, vilket innebär för att detta sker en muskelarbete beneath förlängning från muskeln.

För för att ett kraftutveckling bör ske behövs olika signaler vilket ser olika ut beroende vid vilken typ från muskel detta gäller.

enstaka skelettmuskel styrs från detta somatiska nervsystemet vilket betyder för att oss kunna granska muskeln tillsammans viljan. Glatta musklernas kontraktion styrs från både detta autonoma samt endokrina systemet samt existerar mer komplicerad existerar skelettmusklernas kontraktion. Hjärtmuskulaturens kontraktion påverkas från detta autonoma nervsystemet samt från hormoner.

Hjärtats pulserande handling beror vid för att hjärtat egen är kapabel forma aktionspotentialer liksom sprider sig ut inom hjärtat.

Skelettmuskelns uppbyggnad

En skelettmuskel består från flera olika strukturer, huvudsakligen skelettmuskelfibrer, dock även nerver, blodkärl samt bindväv. varenda skelettmuskel utgörs inom sin tur från en antal muskelbuntar-/fasciklar.

Muskelfasciklarna består från en stort antal muskelfibrer/-celler, vilka existerar muskelns cellulära enheter. inom varenda muskelfiber finns detta sedan myofibriller, vilka utgör ca 80 andel från muskelfiberns massa.

Signalen fullfölja för att muskeln dras ihop.

inom myofibrillerna finns sålunda kallade sarkomerer, liksom utgör en parti inom ett myofibrill. Sarkomerer existerar muskelns kontraktila grupp samt utgörs från myofilament såsom består från kontraktila proteiner.

Myofilamenten finns inom numeriskt värde typer, en tjockt filament från myosin, samt en tunt filament från aktin. detta existerar rörelsen från dessa filament liksom möjliggör för att enstaka skelettmuskel kunna kontraheras.

Skelettmuskelns uppbyggnad: muskel > muskelfascikel > muskelfiber > myofibrill > sarkomer > myofilament (aktin samt myosin).

I ett skelettmuskel existerar dem olika delarna omgivna från bindväv.

detta finns tre lager från bindväv inom enstaka muskel.

  • Epimysium. Epimysium existerar detta yttersta lagret bindväv såsom omger muskeln samt ser mot för att muskeln hålls vid lokal nära kontraktion samt reducerar friktionen mot intilliggande vävnad.
  • Perimysium.

    Perimysium existerar detta bindvävslager likt omger varenda muskelbunt/-fascikel.

  • Endomysium. Endomysium existerar detta innersta lagret bindväv liksom omger varenda individuell muskelfiber.

Musklernas uppgifter

Musklerna besitter flera olika viktiga information. Bland annat för att producera samt styra kroppens rörelser, för att stödja samt skydda samt för att reglera blodflödet.

Skapa rörelse samt styra kroppen

Muskler besitter senor såsom existerar fästa mot skelettet.

detta existerar genom dessa senor liksom musklerna förmå styra skelettet. då muskeln drar ihop sig drar senorna inom skelettet således för att benen rör sig. eftersom senorna ofta finns vid fanns sin blad angående ett led utför detta för att ett rörelse sker inom just den leden. Skelettet finns på grund av för att hålla upp kroppen. dock på grund av för att skelettet bör behärska hålla upp kroppen måste detta finns muskler likt är kapabel göra stabil samt justera ledrörelserna.

Stödja samt skydda

Skelettmuskler likt finns inom bukväggen fungerar såsom skydd samt stöd till inre organ.

Reglera blodflöde

Hjärtmuskulaturen kontrollerar samt pumpar ut blod ut mot kroppen var detta behövs, och glatt muskulatur liksom finns inom kärlväggarna hjälper mot för att fördela blodet mot dem olika organen.

Samspel mellan muskler och skelett

Muskelkraften överförs likt sagt mot benen genom dem senor likt löper från muskeln samt fäster mot skelettet.

Skelettet fungerar vilket hävstänger vilket vrids kring lederna. då ett muskel drar ihop sig närmar sig dem numeriskt värde senfästena således att bendelarna rör sig. Ofta existerar detta muskelns ursprung vilket rör sig minimalt, muskelfästet rör sig således oftast mest.

Muskler likt verkar ovan enstaka led delas ofta in inom två grupper:

  1. Muskler liksom äger identisk funktion.
  2. Muskler liksom besitter motsatt funktion.

Musklerna vilket äger identisk funktion kallas på grund av agonister, medan muskler tillsammans med motsatt funktion kallas antagonister.

Gluteus Maximus anatomi – Kroppens största muskel.

mot modell existerar biceps brachii enstaka antagonist mot triceps brachii eftersom dem besitter motsatt funktion. modell vid agonister existerar mot modell gastrocnemius samt hamstrings.

Olika typer från muskelfibrer

Det finns olika typer från muskelfibrer samt dem olika typerna äger olika attribut.

detta finns tre typer man brukar prata om:

  1. Långsamma muskelfibrer, Typ 1 (röda) – små motorneuron
  2. Snabba muskelfibrer, Typ 2a (vita) – mellanstora motorneuron
  3. Snabba muskelfibrer, Typ 2x (vita) – stora motorneuron

Se tabellen denna plats nedan till lite mer info angående dem olika fibrerna.

Egenskap
Långsamma fibrer (typ 1)Snabba fibrer (typ 2a)Snabba fibrer (typ 2x)
Den motoriska enhetens storlekLitenMedelStor
KontraktionshastighetLågHögHög
UthållighetStorMedelLiten
Antal mitokondrierMångaMånga
Antal kapillärerMångaMånga
FiberdiameterMinstNågot störreStörst
FärgRödNågot mer ljus rödLjusröd
Typiska uppgifterUpprätthålla kroppsställningenGå, springaHoppa, kasta