Stimulerande miljö för 1-2 år på förskola

I ett stimulerande läsmiljö är kapabel även flerspråkiga ungar uppmuntras mot för att förbättra både detta svenska språket samt sitt modersmål.

Barnet erövrar successiv språket inom samspel tillsammans sin omgivning. Denna erövring kallas vid engelska emergent literacy.

tillsammans med detta menas för att barnet, via sina möten tillsammans med olika texter inom olika kontext, inom förlängningen kommer för att förbättra sin läs- samt skrivförmåga.

fysisk miljö visar för att dem förskolor liksom äger god resurs mot teckningar, affischer, bilder alternativt ord vid väggarna ses likt ett utveckling miljö.

i enlighet med forskaren Carina Fast existerar en tidigt steg inom barnens skriftspråkliga tillväxt för att dem kunna uppleva igen bilder samt symboler likt dem mot modell möter inom bilderböcker. Vidare lär sig barnen nya mening samt språkets uppbyggnad då dem lyssnar mot berättelser.

Barns språkutveckling gynnas från skrivna verk inom närmiljön

Barns språkutveckling underlättas angående dem får möta högläsning inom sin närmiljö samt får tillfälle för att samtala ifall böckernas innehåll tillsammans vuxna (se t.ex.

Brice Heath 1983). undersökning angående läsning inom hemmet äger nämligen demonstrerat för att detta finns en klart samband mellan barns läsförmåga samt ingång mot skrivna verk inom hemmet. Därtill agerar vuxnas erfarenheter från samt attityder mot läsning massiv roll (se t.ex. robert et al. 2005).

Alla små människor växer dock ej upp tillsammans med skrivna verk inom sin hemmiljö alternativt tillsammans med vuxna likt läsande förebilder.

eftersom ungar tillsammans små vana från för att studera hemma även tenderar för att välja försvunnen läsning mot förmån till andra aktiviteter vid förskolan, finns risken för att deras skriftspråkliga tillväxt går långsammare än på grund av andra unge (se t.ex. Svensson 2009). Förskolans pedagoger bör därför utforma sin aktivitet såsom en komplement mot dem bostad var läsning sällan förekommer, samt uppväcka samt fånga upp varenda barns nyfikenhet samt nyfikenhet till skriftspråket, på grund av för att förbereda dem inför skolans krav vid skriftspråkliga förmågor.

Förskolors jobb tillsammans litteratur

I flera förskolor arbetar man hängivet tillsammans litteratur likt bas.

inom ett sammanfattning ifrån Skolinspektionen ifrån 2012 beskrivs högläsning likt ett vanligt förekommande handling vid förskolor samt likt enstaka primär sektion inom förskolornas sysselsättning. Däremot är kapabel syftet tillsammans med aktiviteten variera. detta existerar ej ovanligt för att högläsning används liksom en tidsfördriv.

I enstaka utredning från Ulla Damber, Jan Nilsson samt Camilla Ohlsson ifrån 2013 framgår detta för att läsning oftast förekommer såsom ett sektion från temaarbete alternativt vilket läsvila.

Enbart nära temaarbeten följs högläsningen upp från pedagogiskt planerade aktiviteter vilket syftar mot för att ge barnen insikt ifall omvärlden samt språket. Läsvilan däremot existerar enstaka rutinaktivitet liksom ofta initieras från pedagogerna inom disciplinerande avsikt, exempelvis på grund av för att barnen bör varva ned samt vila, alternativt till för att pedagoger bör behärska frigöras mot andra arbetsuppgifter, menar forskarna.

Att uppväcka barns engagemang samt nyfikenhet till läsning

Pedagoger förmå tillsammans relativt enkla medel främja barns nyfikenhet till läsning anser den brittiske forskaren Michael Lockwood.

detta handlar ifall för att medvetet producera ett läsmiljö vilket signalerar för att läs- samt skrivhandlingar existerar värdefulla. Linda Gambrell vilket forskar angående läsning samt motivation menar för att detta viktigaste existerar för att ungar ges möjligheter mot för att existera delaktiga inom dialog samt samspel angående texten.

Det kunna bidra mot barns motivation vid flera sätt: kommentarer ifall detta lästa förmå uppväcka nya funderingar samt producera nyfikenhet hos barnet, barnet är kapabel lära sig från andra barns språkliga framsteg samt sina egna, samt härigenom stärka självförtroendet.

för att läsningen sker inom samling ger effekter likt vid en naturligt sätt ökar barns engagemang samt nyfikenhet till läsning.

Forskarna Ulla Damber samt Jan Nilsson (2015) äger noterat för att små människor ofta önskar producera egna aktiviteter samt kreativa lekar inom anslutning mot högläsningen, samt anser för att förskolans pedagoger förmå utföra mer på grund av för att främja dessa.

ett förutsättning existerar för att detta finns enstaka given läsplats samt god ingång mot intressant läsmaterial likt existerar placerat inom räckhåll till barnen.

Miljön är kapabel organiseras samt utformas därför för att den existerar stimulerande samt förmå förändras samt anpassas utifrån elevgruppens samt verksamhetens behov.

Lika viktigt existerar dem vuxnas engagemang. ifall högläsning görs mot en populärt inslag inom vardagen liksom kopplas mot varierade läs- samt skrivutforskande konversation, lekar samt språkövningar, är kapabel barns läsupplevelser bli mer lustfyllda samt lärorika.

En stimulerande läsmiljö – kännetecken samt möjligheter

Frances Hultgren samt Monica Johansson äger sammanfattat några kriterier likt i enlighet med undersökning inom området kännetecknar ett stimulerande läsmiljö.

Dessa kriterier existerar för att läsmiljön bör existera textrik, språkrik, kunskapsrik, kommunikativ, samt samverkansstark. tillsammans med textrik samt språkrik menas för att detta existerar ett miljö var ord finns tillgänglig samt värderas högt från samtliga, samt var små människor uppmuntras mot interaktion samt konversation angående texter från olika slag.

Med kunskapsrik samt kommunikativ menas för att barns informationsutbyte samt egna kunskapssökande nyfikenhet vid omvärlden stimuleras inom miljön, exempelvis via lek, teaterpjäs samt andra kroppsliga samt skapande aktiviteter.

1) Hur ser förskollärare vid sin roll inom utformningen från utbildning miljön?

tillsammans med ett samverkansstark miljö avses samverkan tillsammans bostad samt bokhus. Förskolans samverkan tillsammans med hemmet existerar betydande på grund av för att all den språkliga miljön likt omger barnet bör stöttas. Förskolan är kapabel exempelvis uppmuntra föräldrarna för att fånga upp samt förbättra barnens nyfikenhet till skriftspråket inom hemmet.

Föräldrar samt bror/syster är kapabel även agera läsande förebilder.

I utvecklingen från ett stimulerande läsmiljö bör förskolans pedagoger tänka vid för att detta finns en starkt samband mellan tungomål samt identitet. i enlighet med Jim Cummins såsom forskar angående mångspråkighet bör barns olika erfarenheter samt intressen artikel utgångspunkt till utformningen från läsmiljön samt valet från undervisningsstrategier.

Dessa bör syfta mot för att stärka barns identiteter samt synliggöra deras kulturella bakgrunder.

Flerspråkiga barns modersmål förmå inkluderas inom läsmiljön genom för att böckerna finns vid olika tungomål, samt genom för att alfabet, mening samt fraser vid olika tungomål görs synliga samt används inom dem vardagliga samtalen från både unge samt pedagoger.

Barnen bör även uppmuntras mot för att återberätta sagor samt berättelser vilket dem hört vid sitt modersmål (Håland Anveden 2017). Genom för att barns olika tungomål lyfts fram inom dem kommunikativa möten samt aktiviteter likt sker inom förskolans läsmiljö förstärks självkänslan hos dem deltagande barnen. dem flerspråkiga barnen ges på det sättet chans för att förbättra både sitt modersmål samt detta svenska språket i enlighet med förskolans strävansmål.

Läsmaterialet bör varieras samt väljas medvetet

För för att uppväcka barns nyfikenhet till skriftspråket måste läsmiljön liksom erbjuds inom förskolan bestå från enstaka bred samt rik resurs mot läsmaterial.

inom enstaka kunskapsöversikt från Kerstin Rydsjö samt AnnaCarin Elf konstateras för att litteraturutbudet vid svenska förskolor länge äger varit relativt likriktat. i enlighet med Lena Kåreland såsom forskar ifall barnlitteratur existerar böckerna angående Alfons, Pippi, Pettson samt Findus, Nicke Nyfiken samt Pricken mycket vanligt förekommande vid förskolorna, medan samtida barnböcker samt skrivna verk såsom skildrar ett bredare kulturell diversitet ej verkar äga fått lika massiv spridning inom förskolorna.

Det existerar pedagogernas ansvar för att titta mot för att litteraturen liksom väljs samt används intresserar både barngruppen samt individuella unge menar forskaren Barbro Westlund.

eftersom ungar äger enstaka trend för att vilja välja detta dem redan känner mot existerar detta även pedagogernas arbetsuppgift för att ibland även utmana barnen samt tillhandahålla berättelser tillsammans med annat innehåll samt struktur. på grund av för att utföra läsning mot enstaka attraktiv handling på grund av samtliga små människor, oavsett social bakgrund, tradition, kön alternativt ålder, behövs passage mot varierade texter samt enstaka medveten tanke ifrån dem vuxnas sida.

Samverkan mellan förskolor samt bokhus existerar viktigt på grund av för att stärka läsmiljön vid förskolan.

Barnbibliotekarier kunna hjälpa förskolans pedagoger för att välja ut skrivna verk liksom kunna engagera samt utmana barnen. i enlighet med enstaka redovisning ifrån Statens kulturråd ifrån 2014 finns samarbeten mellan förskolor samt något som ligger nära eller är i närheten bokhus vid flera ställen inom land, dock hur detta samarbete ser ut varierar stort beroende vid ekonomiska förutsättningar.

Skollagen ställer inga krav vid för att detta bör finnas bokhus vid förskolor.

Med kunskapsrik samt kommunikativ menas för att barns överföring samt egna kunskapssökande nyfikenhet vid omvärlden stimuleras inom miljön, exempelvis via lek, skådespel samt andra kroppsliga samt skapande aktiviteter.

Därför existerar ej resurser mot bokhus garanterad på grund av förskolan vid identisk sätt såsom den existerar till skolan.

I vissa kommuner besitter samverkan mynnat ut inom förskolebibliotek, kapprumsbibliotek, samt bokpåsar tillsammans med skrivna verk liksom är kapabel användas inom förskolans temaverksamhet alternativt lånas bostad från föräldrar.

på grund av flerspråkiga ungar finns ibland tillfälle för att låna bostad bokpåsar vid andra tungomål än svenska (se t.ex. Heimer 2016). Statens kulturråd besitter utifrån en nationellt handlingsprogram till läsfrämjande initierat Bokstart, en samverkansprojekt mellan förskolor, folkbibliotek samt barnhälsovård liksom pågår just för tillfället, samt såsom framförallt syftar mot för att främja små barns språkutveckling inom hemmiljön: (http://www.kulturradet.se/bokstart).

Slutligen bör nämnas för att arbetet tillsammans med läsning inom förskolan handlar ifall mer än för att studera.

detta innehåll vilket exempelvis ett barnbok förmå förmedla, samt den gemenskap såsom skapas kring boken nära enstaka högläsningsstund, blir ett kulturell samt social mötesplats. var får barnen även förbättra sin förmåga för att förstå samt leva sig in inom andras villkor samt livssituationer.

Text: Katarina Kärnebro

Källor:

Cummins, J.

(2017) Flerspråkiga studenter. produktiv utbildning inom ett utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.

Damber, U. & Nilsson, J. (2015).

Förskolorna kunde äga inspirerande miljöer, fulla från ämne samt möjligheter, dock ändå syntes inga små människor såsom lekte samt plats kreativa.

Högläsning tillsammans förskolebarn - disciplinerande alternativt frigörande”. Ingår inom Tengberg, M. & Olin-Scheller, C. (red.) Svensk undersökning ifall läsning samt läsundervisning. Malmö: Gleerups.

Damber, U., Nilsson, J. & Ohlsson, C. (2013). Litteraturläsning inom förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Fast, C (2008) Literacy: inom släkt, förskola samt skola.

Lund: Studentlitteratur.

Gambrell, L. B. (2011). sju rules of engagement: what’s most important to know about motivation to read. The Reading Teacher, 65, s. 72-178.

Heath, S. B. (1983). Ways with worlds.

Nedan är kapabel oss titta en modell vid hur flera läroplansmål är kapabel vävas in inom en tema, vilket sedan synliggörs inom lärmiljön.

Language, life, and work in community and classrooms. Cambridge: Cambridge University Press.

Heimer, M. (2016). Högläsning inom förskolan - vägledning mot litteraturen. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Håland Anveden, P. 2017. Den inkluderande förskolan – enstaka handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren studieförlag AB.

Läsmiljö samt läsande förebilder inom förskolan.

Hållbara lärmiljöer inom förskolan handlar mot största sektion ifall inre kroppslig miljö, således likt rumsutformning samt inredning, dock berör även lärorik samt social miljö.

Ur Läslyftet. Länk mot ytterligare webbplats.

Kåreland, L. (2013). Barnboken inom samhället. Lund: Studentlitteratur.

Lockwood, M.J. (2008). Promoting reading for pleasure in the primary school. London: Sage Publications.

Lpfö 98, Läroplan till förskolan, reviderad 2010. (2010). Stockholm: Skolverket.

Roberts, J., Jergens, J., Burchinal, M.

(2005). The Role of Home Literacy Practices in Preschool Children’s Language and framträdande Literacy Skills. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, Vol. 48, 345-359.

Rydsjö, K. & Elf, A-C. (2007) Studier från barn- samt ungdomsbibliotek. ett kunskapsöversikt.

Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.

Skolinspektionens granskningsrapport Förskola, före utbildning - utbildning samt bärande. Länk mot ytterligare webbplats.

Statens kulturråd (2014). Handlingsprogram på grund av läsfrämjande: delrapport femte månaden i året 2014. Stockholm: Statens kulturråd.

Om Bokstart, ifrån Kulturrådet.

Länk mot ytterligare webbplats.

Svensson, A. K. (2009). Barnet, språket samt miljön. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, B. (2014). Att undervisa inom läsförståelse. Lässtrategier samt studieteknik. andra utgåvan. Stockholm: Natur samt kultur.