Hur mycket en giraff väger

För stjärnbilden, titta Giraffen.

Giraff (Giraffa camelopardalis) existerar en afrikansktdäggdjur vilket kunna bli ovan fem meter högt samt existerar därmed detta högsta nutida landlevande djuret inom världen. Giraffen äger ett utdragen hals samt utdragen tunga.^[2] Den livnär sig vid för att beta löv ifrån träd samt buskar.

Giraffen ingår inom däggdjursgruppen idisslande, vilket inom sig existerar sektion från ordningenpartåiga hovdjur. vid bas från ett kraftig minskning från giraffpopulationen tillsammans upp mot 40% dem senaste 30 år kategoriserade IUCN tid 2016 arten liksom känslig (VU).

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Mankhöjden till båda kön varierar mellan 2,4 samt 3,7 meter.^[2][3] Därtill kommer ett upp mot 2,4 meter utdragen hals.^[4] Hanar når ett genomsnittlig höjd vid 5,3 meter samt balanserar mellan 1 100 samt 1 900 kg.^[2] Den största höjden till ett individ vilket fanns känd 1999 fanns 5,88 meter.^[2] Honorna existerar cirka 4,3 meter höga samt tillsammans med enstaka vikt vid 700 mot 1 200 kg lite lättare.^[4] nära födseln existerar giraffkalvarna omkring 180 centimeter höga samt balanserar 45–70 kilo.^[4] Giraffen äger, såsom nästan samtliga andra däggdjur, undantaget manater samt sengångare, sju halskotor.

Hos giraffen existerar dock dessa många förlängda. till för att behärska pumpa blod mot samt ifrån hjärnan genom den långa halsen äger giraffen en många kraftigt hjärta. detta är kapabel pumpa upp mot 60 liter blod genom kroppen per 60 sekunder, balanserar cirka 12 enhet för massa samt skapar en blodtryck upp mot tre gånger högre än hos människan.^[5] Giraffens blåsvarta tunga existerar utdragen samt muskulös, förmå bli 45 centimeter utdragen samt används till för att gripa föremål.^[6] tillsammans med tungan kunna den mot modell nå ark utan för att skadas alltför många från grenarnas taggar.

Giraffer går antingen långsamma inom passgång^[7] alternativt inom en slags galopp på grund av höga hastigheter. nära galoppen ändrar bostadsort dem båda bakben förbi frambenen innan dem senare flyttas framåt.^[8] Arten förmå nå ett många upphöjd hastighet samt existerar vid korta distanser snabbare än enstaka tävlingshäst.

Giraffens hjärta.

vid långa sträckor når den runt 15 km/h, samt den högsta uppmätta hastigheten vid kreditkort distans registrerades mot 56 km/h.^[6] Giraffen besitter däremot svårt för att vandra vid våtmark. dem undviker därför dessa områden samt besitter ingen chans för att ta sig ovan floder.^[2]

Giraffen äger mörka fläckar vid den ljusbruna pälsen.

Beroende vid underart varierar struktur samt färg hos dessa fläckar. Djurets undersida existerar ljus samt små frukter från växter inga fläckar. vid huvudet hos bägge könen sitter numeriskt värde tappformiga horn såsom består från hudtäckta ben samt vilket existerar cirka 13 cm långa.^[4] inom sällsynta fall växer ytterligare en hornpar på baksidan dessa horn.

Några giraffer besitter ett knöl mellan ögonen vilket existerar uppbyggd vid identisk sätt liksom hornen. Äldre hannar förmå lagra kalcium inom dem främre benplattorna från skallen liksom ger ytterligare skydd mot sår då dem strider mot andra hannar.^[4]

Morfologiska skillnader hos underarterna

[redigera | redigera wikitext]

Underarten G.

c. rothschildi äger stora mörkt bruna, olika alternativt fyrkantiga fläckar tillsammans med otydliga, krämfärgade linjer. Fläckarna hos G. c. tippelskirchi existerar små, mörka samt nästan stjärnformiga. Fläckarna hos G. c. reticulata existerar unika inom därför mån för att dem existerar mörka samt mångkantiga samt åtskilda från smala vita grupp, således för att djuret ser ut för att artikel övertäckt från en nät.

G. c. tippelskirchi besitter mörkbruna, taggiga stänk liksom liknar vinblad. G.

c. reticulata känns igen vid dem stora fläckarna tillsammans med flera hörn omgivna från en nät tillsammans vita linjer. även inom förmodat identisk underart förekommer ibland olika illustration, vilket är kapabel utföra detta svårt för att föra ett individ mot ett viss underart enbart vid bas från utseendet.

Utbredningsområde samt systematik

[redigera | redigera wikitext]

Giraffen förekommer vid afrikanskasavanner söder angående Sahara.

Ibland vistas den inom öppna skogar.^[4] inom andra områden blev djuret tidigt utrotat.

Giraffens anatomi.

Bestånden anses idag ej hotade dock några underarter existerar ganska sällsynta. inom Nildalen försvann girafferna redan inom antiken samt inom Marockos samt Algeriets kustområden fanns nära slutet från 700-talet inga giraffer kvar. inom flera andra områden äger girafferna försvunnit beneath 1900-talet.

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

Enligt flera auktoriteter skiljs mellan upp nio underarter likt äger olika färg samt mönster vid pälsen samt lever inom skilda områden.^{[1][9][10][11]} Dessa är:

• Nubisk giraff (G.

  c. camelopardalis) existerar artens nominatform. Den förekommer inom östra Sydsudan samt sydvästra Etiopien.^[12] i enlighet med uppskattningar finns bara 250 vilda individer kvar dock underarten existerar ej god känd samt möjligen besitter bedömningen brister.^[13] Den hölls många sällan inom djurparker.

  Honorna existerar cirka 4,3 meter höga samt tillsammans enstaka vikt vid 700 mot 1 200 kg lite lättare.

  Bekräftad existerar inom varenda fall enstaka samling tillsammans med 14 individer (året 2003) inom Al Ain zoo inom Förenade Arabemiraten.^[14][15]

• Kordofangiraff (G. c. antiquorum) - förekommer inom västra Sudan samt inom Centralafrikanska republiken.
• Sydafrikansk giraff (G. c. giraffa) - förekommer inom Sydafrika, Zimbabwe samt Moçambique.
• Thornicrofts giraff (G.

  c. thornicrofti) - förekommer inom Zambia. Dess ställning eller tillstånd existerar omstridd.

• Rothschildgiraff (G. c. rothschildi) - förekommer nära Baringosjön samt Nakurusjön inom Kenya samt inom Uganda.
• Angolansk giraff (G. c. angolensis) - förekommer inom Namibia samt Botswana.
• Massaigiraff (G.

  c. tippelskirchi) - den vanligaste giraffen inom vilt status samt förekommer inom centrala samt södra Kenya samt Tanzania.

• Nigeriansk giraff (G. c. peralta) - förekom tidigare inom kurera Västafrika, dock idag bara inom Tchad.
• Nätgiraff (G. c.
  Giraff (Giraffa camelopardalis) existerar en afrikanskt däggdjur såsom förmå bli ovan fem meter högt samt existerar därmed detta högsta nutida landlevande djuret inom världen.

  reticulata) - förekommer inom Somalia, Etiopien samt nordost Kenya.

Ursprungligen kategoriserades flera från dessa taxon liksom egna arter dock idag existerar detta uppenbart för att dem varenda tillhör identisk art. Inom vetenskapen råder dock ännu oenighet kring avgränsningen mellan dem olika underarterna.

Förutom dem idag levande underarterna fanns andra såsom utrotades redan beneath antiken.

vid egyptiska avbildningar besitter man hittat giraffer liksom plats enfärgade, samt detta äger därför spekulerats för att detta fanns ett ofläckad underart var.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Med hjälp från sin långa hals förmå giraffen beta löv bland akacior, Combretum samt flera andra träd alternativt buskar.^[4] enstaka myndig giraff äter ungefär 30 kilo bladmassa varenda solens tid beneath 16 mot 20 från dygnets timmar.

inom sällsynta fall äter dem upp mot 134 kg per dag.^[4] Giraffens vätskebehov täcks huvudsakligen från födan, samt dem behöver därför ej dryck vid flera veckor. angående dem passerar enstaka vattenkälla dricker dem varannan alternativt fanns tredjeplats dag.^[4] då dem dricker måste dem sätta benen brett isär således för att dem är kapabel sänka ned huvudet.

beneath svåra omständigheter hämtar dem även att födas ifrån marken vid liknande sätt.

Giraffer lever inom regel inom mindre grupper, tillsammans ofta ganska stora avstånd mellan medlemmarna. Flockens sammansättning ändras ständig samt den vistas vanligen inom en 5 mot 650 km² stort territorium. Reviret överlappar tillsammans med territoriet från andra grupper samt försvaras inte.^[4] dem kommunicerar ofta inom en till människor ohörbart frekvensavsnitt liksom ligger runt alternativt beneath 20 frekvens, den därför kallade infraljudzonen.^[16] Deras sociala beteende skiljer sig mellan könen.

Honor söker sig mot grupper tillsammans 4 mot 32 individer liksom består från vilt från olika åldrar. Unga hannar bildar små grupper, dock lever utan sällskap då dem blivit könsmogna. Hannar från varenda åldrar strider mot varandra samt beneath parningstiden blir fejden intensivare. dem står då bredvid varandra samt stöter halsarna mot varandra.

Hej hejsan, jag äger skrivit ett dikt ifall Giraffen inom skolan.

Striderna är kapabel ibland bli sålunda häftiga för att vilt förlorar medvetandet.^[4]

Honor kunna para sig bota året dock oftast infaller parningstiden beneath regnperioden. Dräktigheten varar inom 14 mot 15 månader.^[4] då ett giraffhona bör att ge liv, går denna vanligen mot identisk ställe såsom denna egen föddes.^[17] Giraffen får sin inledande unge vanligen beneath fjärde levnadsåret^[4] samt föder sedan inom normalfall vartannat tid.

Oftast föds enstaka enda unge per kull. beneath födelsen står honan därför för att ungdjuret faller mot marken ifrån numeriskt värde meters höjd.^[4] Efter cirka 20 minuter förmå ungen stå, samt följer sedan modern inom ungefär 22 månader.^[4] Modern återansluter sig mot sin flock, tillsammans tillsammans med sin kalv, tidigast 2 mot 3 veckor efter födelsen.

Digivningen avslutas oftast nära slutet från inledande levnadsåret.^[4] Ungarna blir könsmogna nära fyra års ålder samt når full storlek efter sex kalenderår. Den inledande lyckade parningen sker till hannar vanligen sju tid efter födelsen.^[4]

I naturen blir giraffer 25 tid gamla ifall dem lyckas undvika angrepp från lejon alternativt inom sällsynta fall från leoparder, vildhundar samt krokodiler.

mot modell dödades inom Kruger nationalpark ungefär 675 giraffer från större predatorer beneath loppet från 25 tid (före 1969) samt inom 99,7% från tillfällen fälldes giraffen från lejon.^[10] Bara 25 mot 50 andel från ungdjuren lever mot könsmogen ålder. inom fångenskap är kapabel giraffer bli 35 tid gamla. dem försvarar sig mot predator tillsammans med stöt från sin främre hov.

Därför sker detta sällan för att vuxna vilt blir angripna från fiender.

Savannens andra hovdjur såsom zebror samt gnuer håller sig ofta nära giraffer då giraffen ifrån sin höga utpost upptäcker risker tidigare.^[4]

Precis såsom dem flesta andra däggdjur förmå giraffer simma.^[18]

Giraffen samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Giraffen jagades ibland från ursprungsbefolkningar tillsammans fällor samt repslingor på grund av köttets samt vissa kroppsdelars skull.^[2] inom Afrikas centrala delar blev giraffer huvudsakligen offer till fällor.

Senorna användes vilket bågsträngar alternativt mot strängade musikinstrument.^[4] Köttet existerar segt dock ätbart.

De jaktmetoder liksom användes från ursprungsbefolkningar utgjorde ingen fara till beståndet. Efter ankomst från vita jägare jagades giraffer på grund av nöjes skull. Storviltjägare gjorde sig berömda tillsammans med antalet dödade giraffer samt djuret blev snabbt mer sällsynt.

Efter för att jakten vid flera håll reglerats återhämtade sig beståndet, exempelvis inom Östafrika, samt Serengeti nationalpark. enstaka granskning från populationen från IUCN ifrån 2016 visar dock ett kraftig minskning tillsammans upp mot 40% dem senaste 30 år. mot dem största hoten räknas habitatförluster, inbördeskrig samt andra oroligheter, samt illegal jakt.

vid bas från detta bedöms den globala populationen från giraff artikel hotad samt IUCN den därför likt känslig (VU),^[1] Utöver detta existerar några från underarterna extra utrotningshotade, särskilt tre, exempelvis förekommer underarten G.

c. angolensis ej längre inom landet liksom gav den dess namn, Angola.^[1]

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Romarna, liksom tidigt inom historien började jaga giraff, kallades den camelopardalis till för att dess utseende påminner ifall både kamel samt leopard.^[19] Beteckningen ingick senare inom detta vetenskapliga namnet.

Namnet giraff härstammar ifrån arabiskanszarāfa (زرافة) likt inom sin tur troligen kommer ifrån en från afrikanska språken.^[20]

I kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Giraffens päls plats hos flera afrikanska folkslag enstaka statussymbol. Giraffens svans användes hos vissa grupper liksom flugsmälla alternativt en amulett eller föremål som anses ge lycka eller skydd samt svansens kalufs nyttjades liksom sytråd.^[4] Hos sanfolket inom södra Afrika utför medicinmannen speciella danser vilket existerar uppkallade efter olika varelse, giraffdansen bör bota huvudvärk.^[21]

Den vid norra halvklotet förekommande stjärnbildenGiraffen existerar enstaka sentida emblem samt besitter ingen västeuropeisk mytologisk bakgrund.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, Giraffe, 24 femte månaden i året 2006.

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, 18 månad 2012.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Ronald M. Nowak: Walker’s Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Katalogdata ​​​​​ • EoL: 308378​ • GBIF: 2441205​​​ • Inaturalist: 42157​ • ITIS: 625036​ • IUCN: 9194​ • NCBI: 9894​ • Fossilworks: 133600​​​ • MSW: 14200476​​​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Species+: 98186​​​​​​​