Vad är speciellt med jiddisch
Jiddisch
Jiddisch (ייִדיש/yidish alternativt אידיש/idish, bokstavligen 'judiskt'), tidigare kallat judetyska, existerar en germanskt tungomål likt talas vilket modersmål från omkring &#;[1]judar inom bota världen.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Språket uppstod beneath talet inom detta enhet såsom sedermera blev Tyskland.
Jiddisch existerar spåret likt äger talats från dem ashkenaziska judarna ifrån Central- samt Östeuropa sedan medeltiden samt kallas till język żydowski vid polska, židovske vid tjeckiska samt jüdische Sprache inom Österrike (bokstavligen “judiska språket”).Strax före andra världskriget talades detta internationellt från cirka 11 miljoner (2/3 från samtliga judar), dock Förintelsen innebar enstaka minskning mot cirka 5 miljoner talare. Därefter besitter kvantiteten talare från språket fortsatt för att minska, bland annat vid bas från migration mot Israel, var efterföljande generationer inom inledande grabb kommit för att prata hebreiska.[1] Förutom dem modersmålstalande bedöms ytterligare cirka tre miljoner människor behärska prata språket.
Jiddisch existerar en från flera judiska tungomål samt en från dem minsta&#;nationella minoritetsspråken inom land. Namnet jiddisch betyder judiska. andra judiska tungomål existerar hebreiska,&#;ladino&#;och arameiska.
I land började jiddisch för att användas vid –talet dock ursprunglig inom slutet från –talet uppstod enstaka mer kontinuerlig användning.
Före andra världskriget ägde länder likt Polen, Ukraina, Ryssland, Belarus, Litauen, Lettland, Moldavien samt Rumänien ett upphöjd andel jiddischtalande. Genom emigration besitter jiddisch brett ut sig mot USA, Argentina samt Sydafrika.[2]
Språket
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch existerar enstaka förening mellan numeriskt värde främmande&#;språkfamiljer.
Språket finns inom flera dialekter samt skrivs tillsammans med det&#;hebreiska alfabetet.&#;Idag talas jiddisch från fyra miljoner människor samt inom städer likt New York, Jerusalem, Antwerpen samt Montreal existerar jiddisch en vardagsspråk.
I jiddisch ingår dels dem gammal judiska språken hebreiska samt arameiska, dock även grekiska samt judiska dialekter.[3]
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Vokaler
[redigera | redigera wikitext]| Främre | Mitten | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | ɪ | ʊ | |
| Mellanöppen | ɛ | ɜ | ɔ |
| Öppen | a |
Källa:[4]
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Källa:[4]
Språkets namn samt skrift
[redigera | redigera wikitext]Språkets ursprungliga namn plats lashon-ashkenaz (לשון-אַשכּנז = "ashkenaz-språk"), ifrån detta dåtida judiska namnet till detta plats, samt benämndes även taytsh (טײַטש), ett variant från tiutsch, beteckningen vid språket såsom på grund av övrigt talades inom den område (nutidens Deutsch, tyska).
inom dagligt anförande kallades språket till מאַמע-לשון (mame-loshn = "modersmål") till för att särskilja detta ifrån לשון הקודש (Loshn-hakodesh = "det heliga språket") hebreiska samt arameiska. Benämningen jiddisch används inom litterära kontext dock kom inom bruk ursprunglig beneath talet. inom likhet tillsammans andra judiska tungomål liksom saknar släktskap tillsammans med hebreiska, vilket ladino (judeo-spanska) samt dzhidi (judeo-persiska), skrivs jiddisch tillsammans ett personlig variant från detta hebreiska alfabetet.
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Eftersom jiddisch samt högtyska äger en gemensamt ursprung liknar dem båda språken varandra inom språklig uppbyggnad. mot modell använder jiddisch en något förenklat fyrkasussystem samt verbböjningen liknar även tyskans. Däremot avviker jiddisch syntax markant ifrån högtyska då ordföljden tämligen strikt följer mönstret subjekt-objekt-verb.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch existerar baserat vid medelhögtyska, framför allt då medelrhenländska, dock innehöll redan ifrån start en klart inslag från mening ifrån hebreiskan samt arameiskan. Allteftersom språkområdet spreds österut absorberades även väsentliga mängder slaviska språkelement.
Detta ledde tillsammans start beneath talet mot ett dialektal delning mellan västjiddisch samt östjiddisch.
Jiddisch (ייִדיש/yidish alternativt אידיש/idish, bokstavligen 'judiskt'), tidigare kallat judetyska, existerar en germanskt tungomål liksom talas liksom modersmål från omkring [1] judar inom all världen.Den senare delades därefter vidare inom nord-, central-, samt sydöstjiddisch.[5]
Tidigt beneath talet inleddes försök mot för att standardisera jiddisch rättstavning. Detta ledde mot enstaka modern standardjiddisch, såsom mot största sektion baserades vid den nordöstliga dialekten likt talades inom Litauen — Litvish. Detta accepterades sålunda småningom inom pedagogiska kontext, dock ägde ingen märkbar inverkan vid den dialektala variationen inom vare sig dagligt anförande alternativt litterära kontext förutom för att sätta igång ett argumentation likt alltjämt pågår[6] ifall om någon form eller gestalt från standardisering plats behövlig samt hur den inom sålunda fall bör utformas.
detta största antalet jiddischtalare tillhör den centrala dialektgruppen, Poylish, följt från den sydöstra Ukrainish. Västjiddisch betraktas idag likt utdött.[7]
När flera östeuropeiska städer beneath samt talet utvecklades mot centra till judiskt liv, blev jiddisch detta ledande språket på grund av ett massiv sektion från Östeuropas judar.
detta betraktades liksom en vardagsspråk, mot skillnad ifrån hebreiskan liksom förblev språket till religiösa studier. Därför kom den sekulära judiska traditioner såsom uppstod för att nyttja sig från jiddisch. beneath talet började detta utvecklas mot för att omfatta enstaka litteratur liksom inom samtliga avseenden kunde jämföras tillsammans med den såsom skrevs vid mer allmänt erkända "kulturspråk".
mot dem "tre stora" klassiska jiddischförfattarna räknades Schalom Jakob Abramovitj, Sholem Aleichem samt Isaac Leib Peretz.[8] ett ytterligare nödvändig författare ifrån mellankrigstiden existerar Sholem aska, liksom fortsatte för att publicera vid jiddisch efter andra världskriget.
Från sent anförande spreds jiddisch mot USA likt en konsekvens från judisk migration samt inom New York utvecklades enstaka jiddischspråkig dagspress tillsammans ett grundlig tryckning (som existerar ännu idag fast tillsammans den dagliga utgivningen numera reducerad mot veckovis).
Inom den sionistiska rörelsen debatterades livligt angående jiddisch alternativt den nyskapade moderna hebreiskan skulle bli detta officiella språket.
Antalet jiddischtalande ökade fram mot andra världskriget samt uppskattades språket talas från omkring 10,7 miljoner människor världen ovan, varav ovan 63 andel fanns inom östra Europa,[9] främst Litauen, Polen, Ukrainska SSR samt Vitryska SSR.
inom Ukrainska SSR, Vitryska SSR samt Judiska autonoma länet inom Sovjetunionen fanns jiddisch dessutom officiellt tungomål.
Eftersom den tyska ockupationen från Polen samt västra Sovjetunionen omfattade dem områden var jiddisch fanns likt livskraftigast, innebar förintelsen från Östeuropas judar – för att läka den sammanhängande jiddisch-världen även utplånades, således då liksom vid mindre ortodoxa grupper samt invandrarsamhällen utanför Europa.[10]
Jiddisch betraktas oftast liksom en tungomål vid väg för att dö ut, tillsammans med upphöjd medelålder bland primärtalarna.
detta fortlever dock bland vissa ortodoxa grupper inom USA samt Israel (som ej använder hebreiska inom vardagliga sammanhang). Även angående dessa existerar relativt begränsade mot antalet, håller dem vid för att växa genom enstaka upphöjd nativitet. en nyfikenhet på grund av för att skydda jiddischkulturen äger även gjort för att allt fler lär sig jiddisch till för att återuppta den egna språktraditionen, respektive vilket en främmande tungomål.
Språket fick förnyad uppmärksamhet då den jiddisch-språkige författaren Isaac Bashevis Singer tilldelades Nobelpriset inom litteratur Den israeliska sångerskan Chava Alberstein äger spelat in en flertal folksånger vid jiddisch. Bland filmer vid språket kunna nämnas Menashe.
Status vilket språk
[redigera | redigera wikitext]Finland
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch, mer särskilt dess nordost dialekt, fanns vid talet modersmål till nästan varenda judar inom land i norden.
Jiddisch äger enstaka ungefär tusenårig historia.Tyskan ägde massiv effekt vid jiddisch såsom användes inom land i norden. Användningen från jiddisch inom land i norden minskade vid talet, ända mot kalenderår sade bara sju andel från judarna inom land i norden för att dem använde jiddisch likt talspråk. Jiddisch ägde fått enstaka nedsänkt ställning eller tillstånd såväl bland judarna såsom bland dem övriga finländarna.
Numera används jiddisch ej längre inom land i norden, även ifall 24 andel från finländska judar tid sade för att dem är kapabel samt 40 andel för att dem förstår jiddisch.
jiddisch (av tyska jüdisch ’judisk’), yiddish, ashkenaziska, germanskt tungomål, en från huvudspråken på grund av judar inom förskingringen, nära sidan från bland annat ladino, hebreiska samt arabiska, en från dem nationella minoritetsspråken inom Sverige.Judiska autonoma länet
[redigera | redigera wikitext]Judiska autonoma länet etablerades inom dåvarande Sovjetunionen tillsammans med jiddisch likt officiellt tungomål.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch existerar sedan en från Sveriges officiella minoritetsspråk. Den svenska minoritetspråkskommittén rekommenderade inom sitt betänkande för att jiddisch ej skulle erhålla ställning eller tillstånd vilket minoritetsspråk (SOU ).
Regeringen valde dock för att vandra emot kommitténs förslag, vilket även fick stöd från riksdagen. Därmed blev jiddisch erkänt liksom en extraterritoriellt minoritetsspråk inom landet, vilket betyder för att språkets brukare mot skillnad ifrån mot modell tornedalsfinskans ej är kapabel knytas mot något avgränsat geografiskt zon.
liksom en utfall från jiddischs ställning likt minoritetsspråk besitter Lunds högskola fått regeringens uppgift för att bedriva utbildning samt undersökning inom språket.[11]
Uppskattningen från antalet talare varierar mellan 2 samt 6 personer i enlighet med dem olika sammanställningar samt enkäter liksom gjorts inom landet.
Bland dessa ingår personer likt ej existerar modersmålstalare samt vars kunskaper inom jiddisch kunna variera mellan "bra alternativt många bra" samt för att bara behärska enstaka mening. Modersmålstalare från jiddisch inom landet anses artikel nästan uteslutande äldre individer, flera från dem invandrare beneath efterkrigstiden fram mot talet. Utifrån enkäter angående språkkunskaper inom jiddisch inom svenska judiska församlingar, antalet invandrade judar samt andelen jiddischtalande inom judiska befolkningar inom andra länder besitter lingvisten Mikael Parkvall uppskattat antalet modersmålstalare från jiddisch inom landet mot – talare.[12]
Ukrainska folkrepubliken
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch fanns officiellt tungomål inom Ukrainska folkrepubliken (–).[13]
USA
[redigera | redigera wikitext]Den judiska migrationen mot USA bestod mot ett start från judar tillsammans med sefardisk bakgrund, vilka ej ägde jiddisch såsom modersmål.
detta fanns ej förrän nära mitten från talet liksom jiddischtalande började emigrera mot USA, samt likt jiddisch etablerades såsom en minoritetsspråk. Framför allt utgjordes den jiddischtalande minoriteten från ashkenaziska judar ifrån Central- samt Östeuropa. Vidare äger den jiddischtalande språkminoriteten beneath talet fortsatt för att växa inom antalet talare, vilket möjliggjorts från enstaka energisk isolationsprocess inom olika ortodoxt judiska grupperingar.[15]
Under talet äger flera olika jiddischtalande bosättningar planta fram inom USA var jiddisch utgjort majoritetsspråket.
Framför allt äger framväxten från judiska bosättningar uppkommit inom New York.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] ”jiddisch - Uppslagsverk - ”. . %C3%A5ng/jiddisch. Läst 22 november &#;
- ^Jiddisch inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )
- ^”Jiddisch - ifall språket”. .
Läst 22 november
&#; - ^ [ab] Kleine, Ane (). ”Standard Yiddish” (på engelska). Journal of the International Phonetic Association (International Phonetic Association) 33 (2): sid.&#;–&#;
- ^"Om Jiddisch," rad 6 femte månaden i året hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^”Yiddish Duolingo Dialect Question a Subject of Great Interest”.
Jewish daglig Forward. Läst 29 januari
&#; - ^ Minigrammatik till jiddisch från Susanne Sznajderman-Rytz, läst
- ^Weinreich (), ss.
- ^Weinreich (), s.
- ^”Yiddish alphabet, pronunciation and language”. .På Isof arbetar oss tillsammans med språkrevitalisering samt språkvård från jiddisch.
Läst 23 juni
&#; - ^Jiddisch blir Lunds ansvar inom färsk språkuppdelningLunds universitet, 6 månad
- ^Mikael Parkvall, Sveriges tungomål. Vem talar vilket samt var?. RAPPLING 1. Rapporter ifrån avdelningen på grund av lingvistik nära Stockholms högskola. [1], s.
- ^Yekelchyk, Serhy () (på engelska). Ukraine: Birth of a Modern Nation.Jiddisch talades från cirka 12 miljoner människor före andra världskrigets eruption Även ifall jiddisch såsom tungomål samt tradition mot massiv sektion utsläcktes inom samband tillsammans Förintelsen inom mitten från tjugonde århundradet, använder vissa grupper än idag jiddisch såsom sitt huvudsakliga språk.
OUP USA. ISBN ?id=yZLtAAAAMAAJ&redir_esc=y. Läst 29 januari
&#; - ^”Data Center Results”. . 23 september Arkiverad ifrån originalet den 23 september ://%26state_id%3D36%26place_id%3D Läst 29 januari &#;
- ^Papadakis, Aristeides Moses () (på engelska). Why Didn't the Press Shout?: American & International Journalism During the Holocaust.
KTAV Publishing House, Inc. ISBN ?id=I3lItIwOzCkC&pg=PA18&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 29 januari
&#;
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Kerbel, Lennart; David Peter (). Jiddisch-svensk-jiddisch ordbok. Bromma: Megilla-förlaget. Libris ISBN (inb.)&#;
- Weinreich, Uriel () (på engelska). College Yiddish: an introduction to the Yiddish language and to Jewish life and culture (5., rev.I vår kunskapsbank är kapabel ni lära dig mer ifall språket jiddisch samt jiddischkultur.
ed.). New York: YIVO Inst. for Jewish Research. Libris
&#; - Zuckerman, Marvin S.; Herbst Marion, Kerbel Lennart, David Peter, Waltman Manja (). Jiddisch lärobok på grund av alla (2., omarb. uppl.). Bromma: Megilla-förlaget. Libris ISBN &#;