Varför har jag svårt att få känslor

Det räcker ej för att prata ifall känslor. Terapeuten måste känna till hur hen aktivt är kapabel jobba tillsammans känslor på grund av för att åstadkomma emotionella förändringar. nära Emotionsfokuserad behandling uppnås förändring genom för att klienten lär sig för att känna igen, uppleva samt producera fras från sina emotioner.

Metoden får idag ett allt större spridning, skriver psykologerna Vegard Hanken samt Daniel Sykes.

Kunskap ifall känslor besitter fått ett allt större område inom förståelsen från psykiska bekymmer samt oss vet alltmer ifall känslors innebörd nära behandling från psykiska svårigheter [1,2]. Inom Emotionsfokuserad behandling (EFT) utgår man ifrån för att våra känslor existerar kritisk på grund av hur oss mår samt för att dem ger oss resultat angående våra elementär behov samt uppgift.

Metoden existerar utvecklad från psykologiprofessor Leslie Greenberg samt kollegor. Effekten från EFT existerar väldokumenterad inom flera RCT-studier, dock detta existerar genom sin undersökning vid terapiprocesser liksom den lämnat sitt maximalt viktiga bidrag mot psykoterapifältet [3,4]. EFT tillsammans med sin tyngdpunkt inom just förståelsen från känslomässig förändring besitter blivit enstaka alltmer populär behandlingsmetod världen över.

Känslor fungerar vilket en inre navigationssystem liksom kunna styra oss inom den riktning oss behöver.

då enstaka tår dyker upp inom klientens synorgan frågar därför den emotionsfokuserade terapeuten ”Vad säger dina tårar just nu?”. Terapeuten följer dem känslor vilket tycks existera mot hjälp samt försöker förändra dem likt ej tycks artikel detta. på grund av då våra känslor slutar fungera liksom hjälpsamma signaler således förlorar oss chansen för att tillgodose våra behov.

detta existerar inom dessa situationer likt psykiska bekymmer är kapabel uppstå [5].

Primära samt sekundära känslor

På liknande sätt likt för att samtliga reflektioner ej existerar konstruktiva sålunda existerar heller ej samtliga känslor hjälpsamma. inom EFT skiljer man därför mellan olika typer från känsloreaktioner såsom kräver olika interventioner ifrån terapeuten.

huvudsakliga känslor existerar personens elementär samt spontana reaktioner vid enstaka situation, mot modell för att bli sorgsen då man tappat bort eller missat någon. Sekundära känslor existerar reaktioner vid huvudsakliga känslor samt därmed ej direkt kopplade mot situationen, exempelvis för att bli vred då man känner sig sårad alternativt uppleva lån ovan sin personlig vrede.

detta existerar vanligtvis dem sekundära känslorna liksom visar sig såsom symptom samt får klienten för att söka terapi.

EFT skiljer även vid huvudsakliga känslor liksom existerar adaptiva samt mot hjälp på grund av klienten respektive maladaptiva samt likt behöver förändras. dem maladaptiva känslorna existerar invanda känslomönster vilket följer tillsammans enstaka individ genom existensen samt liksom upprepar sig inom olika kontext.

detta förmå handla angående känslan från för att existera otillräcklig, uppleva sig utanför alternativt otrygg.

Vår relaterade till känslor inlärningshistoria

”Vad håller ni vid med? bälte dig!”.

Har ni ett bristande förmåga för att reglera känslor samt impulser existerar detta svårare för att härbärgera känslan.

för att plötsligt bli tillrättavisad skapar enstaka kaskad från inre reaktioner. Hjärtat börjar banka, detta knyter sig inom buk, blicken vänds ner inom marken samt tankarna rusar. ”Vad dum jag är” alternativt ”De ser ner vid mig”, samt impulsen för att gömma sig alternativt för att flyga eller fly undan dyker upp.

Betydelsefulla erfarenheter såsom äger aktiverat känslor lagras vilket emotionella minnen.

Dessa innehåller en sammanhängande nätverk från emotioner, motivation, kognition, bilder, kroppsliga minnen samt handlingsimpulser [6]. oss små frukter från växter vid därför vis tillsammans oss vår emotionella inlärningshistoria samt våra minnen organiseras inom emotionella scheman. Dessa bidrar mot produktiv lärande samt förbereder oss vid för att hantera liknande erfarenheter inom framtiden.

Tyvärr förmå dem ibland felaktigt aktiveras samt larma angående hot inom situationer liksom egentligen existerar trygga. mot modell kunna dem förbereda oss vid fara till bedömning inom situationer då detta ej existerar aktuellt. ”Det knyter sig inom buk, jag får palpitationer samt känner mig bedömande granskad då chefen kommer in”.

En huvud mål inom EFT existerar för att producera primär förändringar inom dem maladaptiva emotionella scheman vilket bildar grunden mot klientens svårigheter samt symptom.

inom EFT används begreppet kärnschema angående emotionella scheman såsom skapats kring viktiga utvecklingsteman. Dessa existerar oftast relaterade mot numeriskt värde områden: anknytning ”Är jag trygg? Finns ni var till mig?” samt identitet ”Är jag tillräckligt bra? kunna ni acceptera mig liksom jag är? Hur blir jag uppfattad inom andras ögon?”

Principer på grund av känslomässig förändring

EFT bygger vid för att förändring sker genom för att klienten lär sig för att känna igen, uppleva, acceptera, utforska, producera fras från samt flexibelt hantera sina emotioner [6].

till för att åstadkomma kritisk emotionella förändringar måste terapeuten därför känna till hur man aktivt arbetar tillsammans med känslor. detta räcker ej för att bara prata angående känslor.

För för att förändring från relaterade till känslor svårigheter bör ske behöver känslorna dessutom artikel aktiverade. Flera studier äger demonstrerat för att känslomässig aktivering beneath behandling förbättrar utfallet [7,8].

dock för att sätta igång känslorna existerar ej tillräckligt till för att ett förändring bör anlända mot stånd, dem behöver även upplevas. Förmågan för att uppleva sina känslor vid en medvetet samt närvarande sätt äger demonstrerat sig verkningsfullt både inom EFT [9,10,11,12,13] samt inom andra terapimetoder [14,15].

Att benämna samt uttrycka sina känslor existerar nästa steg då detta gäller för att övervinna en känslomässigt undvikande samt inom för att tydliggöra egna behov.

detta finns starkt forskningsstöd på grund av effekten från för att exponera sig på grund av känslor vilket tidigare undvikits [16]. enstaka forskning visade exempelvis för att exponeringsterapi nära ormfobi blev mer produktiv angående klienten fick sätta mening vid sina känslor beneath exponeringen [17]. då oss uttrycker våra känslor verbalt får oss även enklare för att tänka ovan vilket oss känner, producera fräsch fras samt dela detta tillsammans med andra.

inom EFT används mot modell tom stol-dialog på grund av för att hjälpa klienten för att uttrycka sina känslor; klienten uttrycker sina känslor mot ett betydande ytterligare individ alternativt sektion från sig egen genom för att föreställa sig denne sittande inom enstaka sittmöbel. Denna teknik bidrar effektivt mot för att öka den emotionella aktiveringen samt fullfölja för att känslorna framstår tydligare.

detta existerar ett massiv upplevelsemässig skillnad mellan för att prata angående ett emotion respektive för att uttrycka den direkt. för att yttra ”Jag saknar dig pappa” känns starkare än för att yttra ”Jag känner saknad efter min far”.

Känslor behöver ges mening

Att känna igen samt sätta mening vid känslor ger tillfälle till vidare reflektion samt djupare självförståelse.

Den fras oss ger våra erfarenheter fullfölja oss mot dem oss existerar [18]. inom EFT får klienten chans för att mot modell inse hur den egna självkritiska rösten leder mot känslor från skam samt nedstämdhet. Detta hjälper klienten för att förstå sig egen samt hur man existerar tillsammans med samt skapar sina problematiska intryck.

”Det går upp på grund av mig hur skrämd jag existerar på grund av för att utföra försvunnen mig samt hur hård jag existerar mot mig själv”. Reflektion ovan dem egna relaterade till känslor upplevelserna ger klienten ett mer komplex kognitiv arrangemang samt en mer sammanhängande beskrivning från sitt liv.

Ofta behöver klienter hjälp för att utföra känslorna mer tillgängliga.

då dem däremot blir överväldigande behövs stöd inom för att tolerera samt hantera dem. flera gånger handlar detta då ifall sekundära känslor från hopplöshet alternativt maladaptiva huvudsakliga känslor likt skam alternativt ångest kopplad mot ett primär osäkerhet samt panik [18]. Klienter likt enkel blir överväldigade äger nytta från validering samt färdigheter inom känsloreglering.

Färdigheter liksom fungerar reglerande inom EFT förmå artikel för att känna igen samt förklara sina känslor, etablera en visst avstånd mot dem, öka positiva känslor, minska sårbarhet till negativa känslor, andas riktig, distrahera sig alternativt olika former från självomsorg [19].

Ny känslomässig inlärning

Att omvandla enstaka emotion tillsammans hjälp från ett ytterligare emotion existerar sannolikt detta viktigaste sättet för att erhålla mot stånd emotionell förändring inom psykoterapi [20].

idéer ändras lättast tillsammans med hjälp från nya funderingar, medan känslor bäst förändras genom andra känslor. Maladaptiv vrede förmå lösning upp från sorg. Fastlåst sorg är kapabel påverkas från lycka. samt problematisk skam kunna ändras genom för att erhålla ingång mot självhävdande vrede samt självmedkänsla.

Genom upprepad aktivering från adaptiva känslor, sidled tillsammans med alternativt inom respons mot maladaptiva känslor, sker succesivt enstaka emotionell förändring [20].

då maladaptiva scheman aktiveras existerar dem även tänkbara för att förändra, något likt sannolikt sker genom enstaka process känd vilket minnesrekonsolidering [21].

I EFT arbetar terapeuten tillsammans med för att hjälpa klienten för att röra sig ifrån sekundära känslor ”Jag känner mig orolig vid jobbet samt inom sociala sammanhang” mot den huvudsakliga maladaptiva känslan ”Jag skäms samt känner mig dum samt ful”.

då klienten besitter kommit inom förbindelse tillsammans med detta smärtsamma maladaptiva schemat existerar nästa steg för att känna igen detta behov liksom finns underförstått inom den plågsamma upplevelsen. ”Jag besitter korrekt för att bli bemött tillsammans respekt samt önskar uppleva mig älskad”. Detta inom sin tur aktiverar adaptiva känslor från sorg, självhävdande vrede samt medkänsla för sig själv.

Denna process möjliggör enstaka färsk relationell upplevelse, ett färsk känslomässig lärande samt ett elementär förändring från emotionella scheman.

Terapeutiska principer

EFT erbjuder enstaka rad olika tekniker. Interventionerna tar sin utgångspunkt inom empatisk närvaro samt enstaka medvetande från den terapeutiska alliansen eftersom detta finns en klart samband mellan terapeutens empatiska förmåga samt utfallet inom terapin [22,23].

Ett kännetecken inom EFT existerar användningen från processdiagnoser, sålunda kallade markörer [24].

undersökning besitter demonstrerat för att skilda relaterade till känslor tillåtelse vilket människor förmå befinna sig inom markerar specifika underliggande affektiva bekymmer, var detta existerar lämpligt för att nyttja olika interventioner till för att förändra [25]. Dessa markörer fungerar vilket riktlinjer liksom hjälper terapeuten för att känna till då man bör utföra vad.

Några modell vid dessa markörer är:
Otydlig perception från inre signaler kommer mot formulering då klienten besitter svårt för att förstå sin personlig upplevelse.

”Jag mår ej god dock jag vet ej vilket detta handlar om”. för att ett fåtal tag vid samt producera fras från våra kroppsliga förnimmelser existerar helt primär på grund av vår emotionella kompetens. Tekniken likt denna plats används kallas fokusering [26]. Terapeuten guidar klienten mot för att nyfiket fokusera inåt vid dem kroppsliga delarna från sin upplevelse samt för att förtydliga samt sätta mening vid den.

inom boken därför skapas känslor från Lisa Feldman-Barret betonar denna betydelsen från för att behärska särskilja sina negativa känslor vid en nyanserat sätt [27]. ett otydlig perception från inre signaler äger demonstrerat sig bidra mot olika psykiska problem.

Självkritisk splittring existerar markören likt visar för att klienten aktiverat en skambaserat maladaptivt schema.

Klienten existerar väsentlig alternativt bedömning mot sig egen. ”Jag får inte någonsin mot något. Jag känner mig misslyckad”.

Oavsett hur oss hanterar våra känslor, därför äger samtliga människor känslor.

Denna signal indikerar chansen för att jobba tillsammans således kallad tvåstolsdialog var terapeuten hjälper klienten för att erhålla förbindelse tillsammans olika sidor från den egna självupplevelsen (den kritiska samt den kritiserade). reflektioner, känslor samt behov hos båda sidor undersöks samt kommuniceras inom enstaka direkt dialog.

Målet existerar uppmjukning från den självkritiska rösten, integrering från dem antagonistiska sidorna samt ökad självacceptans.

Ouppklarade förhållanden innebär för att klienten uttrycker enstaka fastlåst emotion likt sitter kvar samt påverkar relationen mot enstaka viktig individ. en modell kunna existera ”Min far äger inte någonsin funnits var till mig, detta besitter jag svårt för att förlåta honom för”.

Denna signal indikerar chansen för att jobba tillsammans tom stol-dialog på grund av för att att nå ett mål eller resultat enstaka försoning mellan sig egen samt den andre alternativt ge avkall vid behov vilket inte någonsin kommer för att mötas.

Tydlig modell på grund av förändring

EFT existerar enstaka evidensbaserad korttidsterapeutisk teknik tillsammans med en integrativt ideal samt transdiagnostiskt förhållningsätt.

Metoden äger sin bas inom den humanistiska psykologin, vilket borde ge den enstaka område inom området mellan PDT samt KBT inom landet.

Det vilket existerar viktigt existerar för att lämna dörrarna öppna, oss förmå prata då ni önskar, ifall ni vill.

EFT erbjuder ett klar modell till förändring från relaterade till känslor tillåtelse samt ger terapeuten konkreta samt processbaserade interventioner på grund av för att åstadkomma detta.

Metoden existerar ett ovärderlig tillgång på grund av den vilket arbetar tillsammans med känslor inom terapirummet eftersom EFT visar hur man går ifrån för att prata angående känslor mot för att aktivt jobba tillsammans dem.

Den existerar även ackrediterad såsom fördjupningskurs inom tre specialiteter inom specialistutbildningen inom Psykologförbundets specialistordning (klinisk vuxenpsykologi, psykologisk behandling/psykoterapi samt klinisk barn- samt ungdomspsykologi).

Vegard Hanken
mentalvårdare, expert inom klinisk psykologi. Initiativtagare samt chef till Svenska Institutet på grund av Emotionsfokuserad Terapi.

 

 

Daniel Sykes
mentalvårdare, expert inom klinisk psykologi samt psykoterapeut.

 

 

 

 

Referenser (fullständig referenslista)

1.

Barlow D H, Allen L B & Choate M L (2004). Toward a unified treatment for emotional disorders. Behavior Therapy, 35(2), 205–30.
2. Castonguay L G & Hill C E (2012). Transformation in psychotherapy: Corrective experiences across cognitive behavioral, humanistic, and psychodynamic approaches (pp. xiii, 390). Washington, DC: American Psychological Association; US.
3.

Varför behöver oss känslor?

Elliott R (2010). Psychotherapy change process research: Realizing the promise. Psychotherapy Research, 20(2), 123–35.
4. Watson J C & McMullen E J (2016). Change process research in psychotherapy. I: Olson K, ung R & Schultz inom (Eds.), Handbook of Qualitative Health Research for Evidence-Based Practice. New York: Springer.
5. Whelton W J (2004).

Emotional Processes in Psychotherapy: bevis Across Therapeutic Modalities. Clinical Psychology & Psychotherapy, 11(1), 58–71.
6. Greenberg L S (2011). Emotion‐focused therapy. Washington, DC: American Psychological Association; US.
7. Missirlian T M, Toukmanian S G, Warwar S H, et al. (2005). Emotional arousal, client perceptual processing, and the working alliance in erfarenhetsbaserad psychotherapy for nedstämdhet.

Journal of Consulting and Clinical Psychology, 73(5), 861-71.
8. Pos A, Paolone D, Smith C, et al. (2017). How does client expressed emotional arousal relate to outcome in erfarenhetsbaserad therapy for depression? Person-Centered and erfarenhetsbaserad Psychotherapies, 16(2), 173–90.
9. Elliott R K, Greenberg, L S & Lietaer G (2004).

Att behärska (och våga) prata ifall sina känslor existerar viktigt till välmåendet samt på grund av för att anlända vidare inom livet.

Research on erfarenhetsbaserad psychotherapies. I: M. J. (Lambert Ed.), Bergin and Garfield’s Handbook of Psychotherapy and Behavior Change (pp. 493–539). Oxford: Wiley
10. Goldman R N, Greenberg L. S & Pos A E (2005). Depth of emotional experience and outcome. Psychotherapy Research, 15(3), 248–60.
11. Pascual-Leone A & Yeryomenko N (2016).

The client “experiencing” scale as a predictor of treatment outcomes: A meta-analysis on psychotherapy process. Psychotherapy Research, 27(6) 1–13.
12. Pos A E, Greenberg L S, Goldman R N, et al. (2003). Emotional processing during erfarenhetsbaserad treatment of nedstämdhet. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 71(6), 1007–16.
13.

När ni ej kunna uttrycka vad ni känner, kunna detta leda mot missförstånd samt konflikter inom dina relationer.

Pos A E, Greenberg L S & Warwar S H (2009). Testing a model of change in the erfarenhetsbaserad treatment of nedstämdhet. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 77(6), 1055–66.
14. Castonguay L G, Goldfried M R, Wiser S, et al. (1996). Predicting the effect of cognitive therapy for depression: A study of unique and common factors. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 64(3), 497.
15.

Silberschatz G, Fretter P B & Curtis J T (1986). How do interpretations influence the process of psychotherapy? Journal of Consulting and Clinical Psychology, 54(5), 646.
16. Foa E B & Kozak M J (1986). Emotional processing of fear: Exposure to corrective kunskap. Psychological Bulletin, 99(1), 20–35.
17. Kircanski K, Lieberman M D & Craske M G (2012).

Feelings Into Words: Contributions of Language to Exposure Therapy. Psychological Science 23(10), 1086-91.
18. Greenberg L S (2015). Emotion-focused therapy: Coaching clients to work through their feelings (2nd ed.). Washington, DC, US: American Psychological Association.
19. Linehan M (1993). Cognitive-behavioral treatment of borderline personality disorder.

New York: Guilford Press.
20. Pascual-Leone A (2017).

För för att åstadkomma kritisk emotionella förändringar måste terapeuten därför känna till hur man aktivt arbetar tillsammans med känslor.

How clients “change emotion with emotion”: A programme of research on emotional processing. Psychotherapy Research, 28(2) 165-82.
21. Nader K, Schafe G E & LeDoux J E (2000) Fear memories require protein synthesis in the amygdala for reconsolidation after retrieval. natur, 406, 722-26.
22. Watson J C, Steckley P L & McMullen E J (2014). The role of empathy in promoting change.

Psychotherapy Research, 24(3), 286–98.
23. Elliott R, Bohart A C, Watson J C, et al. (2011). Empathy. Psychotherapy, 48(1), 43-9.
24. Stiegler J R (2016). Emotionsfokuserad behandling – för att förstå samt förändra känslor. Stockholm: Studentlitteratur.
25. Greenberg L S (2017). Emotion-focused therapy of nedstämdhet. Person-Centered and erfarenhetsbaserad Psychotherapies, 16(2), 106–17.
26.

Gendlin E T (1962). Experiencing and the creation of meaning: A philosophical and psychological approach to the subjective. Oxford: Free Press.
27. Feldman Barret L (2018). således skapas känslor. Hjärnans hemliga liv. Stockholm: Natur & Kultur.