Är den mjölkiga saften av växter giftig
Giftiga växter alternativt inte
Input mot följande funderingar besitter jag fått genom dem viktiga samt intressanta diskussioner angående växters ”giftighet” samt farlighet vilket pågår inom olika grupper på Facebook vilket intresserar sig för växter ur olika aspekter.
Giftiga växter finns detta gott angående inom den svenska naturen - dock hur flera besitter ni egentligen koll på?för tillfället när växtsäsongen ännu pågår kvarstår denna typ från frågor. eftersom detta möjligen finns en nyfikenhet även utanför dessa grupper lägger jag ut texten även här:
Den blomstertid idag kommer – tillsammans med olust samt okunskap stor?
Varje vår samt sommar inom landet samt Europa – samt tillsammans enstaka förutsägbar regelbundenhet inom resten från världen – förekommer frågor, undringar, spekulationer, tankar eller överväganden om något samt omdömen angående ”giftiga” växter samt eventuella risker tillsammans med dem, både inom traditionell press samt på internet liksom inom sociala medier såsom Facebook.
Den spekulativ delen från dessa eftertankar är dessvärre onödig samt skulle behärska ersättas från vetenskapliga uppgifter vilket sedan lång tidsperiod ansamlats genom empirisk klinisk kunskap på vårdinrättning samt frågor mot giftinformationscentraler inom olika länder.
Det finns sedan hundratals år igen enstaka väl utvecklad metodik utarbetad från tusentals botanister för för att känna igen enskilda växter – både inom land samt inom övriga världen – samt detta finns även enstaka god insikt ifall vilka växter såsom förmå artikel skadliga för att förtära alternativt äga hudkontakt med.
Men detta verkar finnas enstaka historielöshet idag inom den digitala tidsåldern när tilltron mot internet möjligen är osunt massiv, samt när man önskar få fram väsentlig data på några sekunder.
dock för att lära känna naturen är enstaka långsam – ofta livslång – dock belönande process. för att leva existensen beneath övervakning samt studium från existensen själv inom varenda dess former samt från den levande omvärlden inom både teori samt erfarenhet skänker säkerhet, samt reducerar osäkerhet samt bekymmer inför potenziell risker inom naturen.
Allt inom naturen är livsfarligt – alternativt ofarligt!
Uppfattningen angående giftiga växter går brett isär samt omfattar å en sidan både överdrifter grundade inom rädsla samt bekymmer för inom praktiken ofarliga växter, samt arrogant nonchalans och/eller okunskap angående växter liksom verkligen förmå artikel farliga.
I detta första fallet kunna man urskilja en beteende likt liknar den definition vilket kännetecknar enstaka fobi: En rädsla liksom ej står inom rimlig proportion mot den verkliga faran.
Mycket ofta är detta föräldrar vilket upptäckt alternativt misstänker för att unge stoppat inom sig delar från någon växt såsom dem tror förmå existera farlig.
inom detta fall är detta okunskap inom kombination tillsammans med ett naturlig vård ifall barnen vilket utlöser oron samt rädslan. ej sällan får media tag på sådana data inom en tidigt etapp samt publicerar larmartiklar ifall epidemiska förgiftningar.
Milkweeds existerar uppkallade efter den mjölkaktiga saften likt finns inom stjälkar samt blad.en små människor är ett information, två är en scoop samt tio är enstaka naturkatastrof. Lika notabelt är för att tidningarna normalt inte någonsin följer upp dessa händelser. dem skulle då upptäcka för att barnen oftast efter illamående samt kräkning får återvända bostad efter några timmars alternativt något dygns odramatisk övervakning på vårdinrättning – tillsammans alternativt utan medicinsk symtombehandling, beroende på den ansvarige läkarens bedömning samt erfarenhet.
Det bekräftas också från den statistik likt inhämtas på giftinformationscentraler världen runt.
Många förfrågningar gäller ofarliga växter, samt detta är blotta oron alternativt rädslan liksom utlöst telefonsamtalet. från nyfikenhet inom sammanhanget är också för att detta ofta handlar ifall växter såsom föräldrarna medvetet inköpt likt krukväxter alternativt planterat inom sin trädgård, alternativt såsom planterats inom offentliga miljöer – detta senare undviks dock inom ökande omfattning idag.
Kollektiv bestraffning utplånar detta kollektiva minnet
Insatt inom en större kontext är detta hushållskemikalier liksom orsakar dem flesta förgiftningsfallen hos små människor.
för att vägtrafiken – bortsett från mikroorganismer – är enstaka från världens största dråpare från både små människor samt vuxna tillsammans med sina drygt 1 miljon årliga dödsfall (ett dödsfall plats e sekund) bortses också från inom dem flesta kontext. dock människan äger ständigt haft enstaka trend för att skylla sin tragedi på naturen samt hitta ”syndabockar” utanför sig själv, samt för att tillämpa ”kollektiv bestraffning” genom utrotningskampanjer mot vissa växter (och djur) istället för för att inse sin personlig okunskap samt göra något åt den.
samt ifall man bevarar dem farliga växterna (och djuren) inom rimlig omfattning samt visar dem för ungar, samt lär barnen för att känna igen dem samt respektera dem uppnår man enstaka mer långvarig utfall än för att försöka utplåna dem denkbar farorna från jordens yta. små människor besitter enstaka massiv inlärningsförmåga samt detta är så människan lärt sig skilja nyttiga samt skadliga växter samt vilt åt beneath sin period på jorden.
Allt likt smakar gott samt milt är ofarligt
I detta andra fallet är detta ej sällan personer såsom känner mot växtens farlighet samt vilket medvetet förtärt delar från den.
inom flera fall handlar detta ifall personer såsom velat begå självmord (eller inom undantagsfall mord) alternativt drogliberala personer vilket sökt nya sätt för att få kickar dock liksom ej mot fullkomligt förstått riskerna utan överdoserat.
Giftiga växter inom Sverige.inom bägge fallen äger dödsfall inträffat, dock flera äger också kunnat räddas mot existensen genom intensivvård. detta äger också inträffat förgiftningsfall tillsammans dödlig utgång hos personer likt övat sig inom ”överlevnadsteknik” – alternativt hos veganer alternativt vegetarianer likt inom jaktverksamhet på ätliga vilda växter, dock tillsammans med otillräcklig artkunskap, råkat illa ut.
enstaka grundläggande missförstånd är för att varenda farliga växter smakar tydligt alternativt obehagligt samt för att samtliga såsom ej gör detta är ätliga samt ofarliga. ett sektion farliga växter (och svampar) äger enstaka smakförmåga såsom avskräcker – medan flera farliga växter (och svampar) äger ett mild samt behaglig smakförmåga.
smakupplevelse allena är ingen garanti för för att ett växt är ofarlig. Paradoxen här är för att dem såsom velat ta existensen från sig haft adekvat insikt ifall den aktuella växten – medan dem vilket såsom ej haft för intention för att ta sitt eget liv saknat motsvarande kunskap.
Dosis sola facit venenum
Redan Paracelsus (–) myntade truismen: ”Dosis sola facit venenum” – inom svensk översättning mer känd som: ”Giftighet är enstaka dosfråga.” detta grekiska termen ”tamakon” äger den dubbla betydelsen ”medicin” samt ”gift” vilket belyses inom den naturmedicinska användningen från växtsubstanser såsom läkemedel.
dock noggrann vilket moderna syntetiska mediciner kunna existera höggradigt giftiga samt orsaka både sjukdom samt död nära felaktig dosering är kapabel också växter artikel lika farliga – oavsett ifall dem används vilket föda, läkemedel alternativt likt drog. Ibland tycker man sig skönja uppfattningen för att ”allt vilket växer inom naturen är ofarligt” – vilket förstås är ett både okunnig samt farlig perception.
detta är ett kulturantropomorfism eftersom allt vuxit inom naturen innan människor inom växtförädlingen selekterat fram dem arter samt sorter vilket mestadels är ofarliga för att äta (men även enstaka sektion födoväxter innehåller toxiner samt många prydnadsväxter gör detta inom ännu högre grad).
Att rutinmässigt kalla ett växt för ”giftig” utan för att förklara innebörden alternativt angående den inom praktiken är farlig, är samt förblir därför intetsägande samt meningslöst.
Förutom Paracelsus förtjänstfulla beskrivning bör man ej förlita sig på medeltida örtaböcker när detta kommer mot resultat ifall enskilda växtarter.
Före Linné fanns ingen enhetlig vetenskaplig nomenklatur likt otvetydigt indikerade vilken växt man talade angående utan bara en myller från dialektala namn likt dessutom ofta klumpade ihop likartade växter utan för att urskilja detta oss idag erkänner likt arter. Dessutom fanns den förtärda mängden, liksom vilka växtdelar liksom förtärdes, ofta höljt inom dunkel.
I den stora volymen från litteratur genom historien liksom på något sätt berör växternas farlighet alternativt farlighet dominerar den typen från föråldrade böcker, tillsammans tillsammans med mer anekdotiska skrifter alternativt muntliga utsagor mer avsedda för att roa än för att utbilda samt därtill rena vandringssägner tillsammans kittlande samt spektakulära data utan angiven källa alternativt referens mer än ”någon såsom kände någon liksom kände någon”.
Växternas substanser
Växter innehåller olika kemiska substanser från vilka flera inom massiv mängd är kapabel orsaka sjukdomstillstånd hos vilt samt människor, samt även dödsfall.
dock koncentrationen samt mängden från dessa ämnen är kapabel variera stort mellan olika delar inom växten – rötter, jordstammar, rotknölar, ark, stjälk, blommor, frukter samt frön. Många varelse samt tidigare naturfolk äger lärt sig för att känna skillnad på dessa olika delar – djuren troligen genom lukt- samt smaksinne kombinerat tillsammans naturligt urval – samt människorna troligen genom trial-and-error.
Dessa erfarenheter besitter förts vidare genom muntlig tradition från generation mot generation – ett kunskapsskatt såsom håller på för att erodera dock likt dokumenterats från moderna etnologer.
Att rutinmässigt kalla enstaka planta till ”giftig” utan för att förklara innebörden alternativt ifall den inom praktiken existerar farlig existerar samt förblir intetsägande samt existerar därför meningslöst.Naturfolk känner inom medeltal mot hundratals ätliga växter (och växter användbara mot andra ändamål), samt internationellt finns tusentals ätliga växter från vilka dem flesta bara utnyttjas lokalt samt regionalt. Bara en litet fåtal nyttjas internationellt inom större omfattning.
De substanser inom växter likt feldoserade kunna orsaka sjukdom alternativt dödsfall är från många olika stöt i enlighet med kemisk taxonomi: aromatiska oljor, alkaloider, aminosyror, kumariner, furanokumariner, glykosider, garvämnen, organiska syror, fenoler, proteiner samt peptider, saponiner, terpener samt andra.
dem kunna orsaka symtom inom matspjälkningskanalen, inom förbindelse tillsammans slemhinnor alternativt blod inom sår, alternativt utvärtes inom förbindelse tillsammans ögon alternativt hud.
Många från dem finns även hos varelse, dock inom andra kemiska sammansättningar, samt speglar bara dem levande organismernas strävan för att överleva samt för att skydda sig från fiender (och inom djurens fall även mot för att fånga sin föda).
dem tillhör existensen på jorden samt kunna bemästras tillsammans med insikt samt erfarenhet.
Många från substanserna finns inom samtliga växter samt ingår även inom dem växter oss använder vilket föda.
De existerar vanligt förekommande föreningar inom växter samt dem existerar starkt giftiga.Beroende på innehållet doserar oss dessa växter på en förnuftigt sätt så för att oss ej tar skada från dem. oss överdoserar ej pepprig, chili, vitlök, saffran, bittermandel, rabarber, något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör äpplen, citroner alternativt nässlor samt spenat mot spädbarn.
En sektion från ämnena ingår inom kosmetika samt varor för hudvård, inom bakverk samt andra kulinariska anrättningar samt inom både legala samt illegala droger samt inom substanser såsom används medicinskt inom sjukvården.
Förnuftets fiende
I kvällstidningar sprids ej sällan anekdotisk desinformation tillsammans med karaktär från vandringssägner.
Syftet för att sprida rädsla samt osäkerhet samt för att hetsa mot naturliga företeelser liksom olika arter från flora samt fauna är påfallande. Tyvärr är dessa tidningar samt dessa föremål eller textstycken inom sin värsta struktur fiender mot förnuft samt förståelse. Sådana tidningar finns inom dem flesta länder på jordklotet. dem skapar ett stämning från yttre hot, samt hetsar ofta mot detta främmande samt dåligt kända.
Rubriker likt ”Växten liksom dödar flest människor”, ”Giftiga spindlar anfaller Skåne” samt ”Ormen vars gift kunna döda 10 människor inom en bett” är modell på sådan ovetenskaplig skrämselpropaganda syftande mot för att misstänkliggöra detta främmande samt detta dåligt kända – istället för för att tillsammans förståelse samt nyfikenhet närma sig detta okända.
Om detta sedan är ormar, spindlar, växter, judar, muslimer, ursprungsbefolkningar alternativt kulturer liksom demoniseras är sekundärt inom sammanhanget.
detta uppenbara syftet är för att producera känsla, turbulens, indignation, alternativt för att uppvigla samt producera motsättningar mellan människor inom avsikt för att sälja lösnummer.
Antiintellektualismen samt oviljan för att sätta sig in inom detaljer samt presentera ett ärlig samt nyanserad foto är detta vilket kännetecknar denna typ från föremål eller textstycken inom denna särpräglade avart bland media.
Den samlade vetenskapliga toxikologiska erfarenheten från människors relation mot ”giftiga växter” sammanfattas väl från följande citat: ”the major human problems associated with poisonous plants derive from the basic bekymmer of a confused, seriously inadequate, and often misunderstood body of literature on the subject ( ) A significant amount of data in contemporary compendia fryst vatten derived innocently from ancient sources or observations.” (Kingsbury)
I översättning: ”De främsta mänskliga problemen tillsammans giftiga växter äger sitt upphov inom enstaka förvirrad, djupt inadekvat samt ofta missförstådd perception från litteraturen inom ämnet () ett avgörande andel från informationen inom samtida media härstammar från föråldrade källor.”
Redaktörens giftiga funderingar
Owe Jaktlund
Jag tycker för att detta blivit mer märkbart på senare tidsperiod för att så fort vilket vissa växter omnämns alternativt ställs på försäljningsborden på våra växtmarknader så hamnar man inom enstaka lång samtal ifall farlighet.
På Facebook är kapabel detta diskuteras inom dagar angående ett växt är giftig alternativt ej – samt detta bara för för att någon demonstrerat ett foto på ett liljekonvalj samt undrat vilket växten heter.
Alla tillgängliga källor säger för att förgiftningar i huvudsak sker när vuxna personer medvetet besitter ätit någon växtdel.
Dödsfall bland unge likt råkat äta någon växtdel besitter ej hänt inom modern period. Giftinformationscentralen säger: ”Att smaka på en par bär, vilken växt detta än gäller, är ofarligt.” dem säger dessutom för att vätska från blomvaser ej är farligt för att förtära, samt dem poängterar särskilt för att detta även gäller blomvatten från liljekonvaljer.
Det finns en många stort antal giftiga växter såsom växer vilt.Den otroliga rädslan för tibast Daphne mezereum är för mig obegriplig. Bären smakar riktigt illa samt för att något små människor ens skulle svälja detta första såsom detta smakade på är osannolikt.
Jag hoppas verkligen för att denna panik när detta gäller ”giftiga” växter kommer ner på enstaka rimlig nivå.
liksom Torbjörn Peterson här besitter argumenterat för är detta meningslöst för att bara ropa ”giftigt!” utan för att säga något ifall vilken dos liksom krävs innan man ens märker några symptom! Giftig är dessutom ofta en felaktigt formulering, oftast skulle detta räcka väl ifall man sade oätlig.
Bortsett ifrån dess ätbar del vilket sägs existera giftig, existerar den farligaste delen den mjölkiga saften från Manchineel vilket innehåller phorbol, en starkt hudirriterande.i enlighet med min åsikt är dem enda riktiga problemen inom trädgården dem växter likt ger fototoxiska reaktioner angående man råkar få växtsaft alternativt olja på huden samt sedan blir exponerad för solljus. Resultatet blir då brännsårsliknande skador på huden.
Det är inom första grabb Mose brinnande lågväxtväxt Dictamnus albus, där detta förmå räcka för att man snuddar nära växtdel alternativt frökapslar för för att man bör få blåsor samt brännsår på huden.
Lokor Heracleum samt släktingar vilket palsternacka Pastinaca sativa kunna ge identisk utfall, dock först när växtens stjälk skadas samt växtsaften hamnar på huden.
En ytterligare fara är för att ej existera medveten ifall riskerna från mjölksaften på törelarter Euphorbia vilket förmå artikel irriterande.
Detta särskilt ifall man råkar gnugga sig inom ögonen. oss ägde ett redovisning angående detta inom TA för några år sedan, där ett medlem fick åka mot vårdinstitution för ögonsköljning.