Vad skiljer djurceller växtceller och bakterieceller åt

De minsta biologiska enheterna liksom bygger upp allt liv på jorden är celler. varenda varelse växter samt dem flesta svampar är flercelliga organismer. detta finns också encelliga organismer såsom består från enstaka enda fängelse, mot dessa hör mot modell bakterier.

Flercelliga organismer äger vad såsom kallas eukaryota celler.

Illustrerad översyn från bakterieceller, djurceller samt växtceller.

detta är komplexa celler vilket kännetecknas från för att cellens DNA ligger inuti enstaka cellkärna samt för att detta finns organeller vilket sköter cellens funktioner. dem flesta encelliga organismer utgörs från ett prokaryot fängelse likt äger enstaka enklare struktur utan cellkärna samt organeller.

Encelliga organismer äger oftast prokaryota celler

Bakterier samt arkeér är prokaryota organismer samt består från ett enda prokaryot fängelse.

Runt cellen finns enstaka skyddande cellvägg. Prokaryota organismer är enklare uppbyggda än eukaryoter samt saknar dem flesta organeller samt cellkärna. Prokaryota cellers DNA utgörs från ett kromosom samt några ringformade strukturer såsom kallas för plasmider.

Bakterier förmå blanda DNA tillsammans med horisontell genöverföring

När enstaka prokaryot organism förökar sig sker detta asexuellt.

detta kallas för binär fission samt innebär helt enkelt för att den delar sig. Inför varenda delning kopieras allt DNA inom cellen så för att samtliga celler får ett kopia från genomet.

Trots för att enstaka prokaryot organism förökar sig asexuellt förmå enstaka viss blandning från DNA mellan olika bakterier ändå ske tillsammans med olika former från horisontell genöverföring.

detta gör för att ett bakterie snabbt förmå få nya attribut, liksom mot modell antibiotikaresistens, utan för att enstaka färsk mutation uppstår.

Nedan beskrivs tre sätt liksom bakterier är kapabel få nytt DNA på:

• En form eller gestalt från genöverföring är konjugation. detta sker när bakterier skickar DNA mellan sig via pilier, vilket är trådliknande utskott på deras cellyta.
• En bakterie är kapabel också ta upp fritt DNA från den omgivande miljön.

  detta kallas för naturlig transformation.

  Växter samt vilt existerar olika typer från organismer.

  Väl inne inom cellen är kapabel detta DNA vilket bakterien hittat antingen förstöras alternativt fogas in inom bakteriernas genom tillsammans med homolog rekombination.

• I ett process liksom kallas transduktion är bakteriofager inblandade. dem är virus såsom infekterar bakterier samt styr angående bakteriens proteintillverkning så för att nya bakteriofager bildas.

  Samtidigt hackas bakteriens eget DNA sönder. dem nya bakteriofagerna fylls tillsammans DNA såsom förmå existera ett blandning från bakterie-, samt bakteriofag-DNA. När bakteriofagen tar sig vidare för för att infektera nästa bakterie, förmå den föra tillsammans med sig DNA från enstaka bakterie mot ett annan.

Eukaryota, flercelliga organismer

Eukaryota organismer byggs upp från en stort antal eukaryota celler.

enstaka myndig människa består från ungefär 37 tusen miljarder celler. dock detta finns några få undantag, mot modell vissa jästsvampar liksom består från enstaka enda eukaryot cell.

Runt varenda eukaryot fängelse finns en cellmembran.

Den stora skillnaden ifrån djurceller existerar för att växtceller äger ett cellvägg samt klorofyll.

Växtceller äger även ett cellvägg likt bland annat består från cellulosa. Inuti dem eukaryota cellerna finns organeller såsom sköter cellens många funktioner samt bidrar mot för att eukaryota organismer är mer komplexa än dem prokaryota.

Med organeller är kapabel eukaryota celler utföra komplicerade fakta vilket mot modell fotosyntes (i ett växtcell).

Organellerna ligger inom cytosolen liksom är cellens själva innandöme. Runt organellerna finns enstaka trögflytande vätska liksom kallas cytoplasma.

DNA ligger skyddat inom ett cellkärna

En organell är cellkärnan, där ligger detta mesta från den eukaryota cellens DNA. detta kallas därför kärn-DNA.

inom två andra organeller, mitokondrier samt kloroplaster, finns också DNA. samtliga eukaryota celler besitter mitokondrier medan kloroplaster bara finns inom växtceller.

Växt- samt djurceller liknar varandra genom för att båda existerar eukaryota celler.

Under ett cells livscykel hinner den dela sig en antal gånger. detta gör för att enstaka eukaryot organism förmå växa, utvecklas samt byta ut gamla alternativt skadade celler. Den process likt leder mot för att ett eukaryot fängelse delar sig samt bildar fler celler kallas för mitos. Inför varenda celldelning kopieras allt DNA så för att samtliga celler får ett kopia från genomet.

Organellerna är cellens organ

Organellerna besitter fått sitt namn från för att dem påminner angående kroppens samtliga kroppsdel.

Det vilket sedan skiljer växt samt djurceller åt existerar sålunda enkelt likt för att växtceller existerar celler liksom man finner inom växter medan djurceller existerar celler vilket finns inom vilt - därav även inom människan.

Tillsammans sköter organellerna cellens funktioner.

Nedan följer ett begränsad presentation från några organeller samt dess funktion inom cellen:

• Ribosomerna sköter tillverkningen från proteiner inom cellen.
• Lysosomerna är cellens återvinningsstation liksom bryter ner ämnen såsom flyter runt inne inom cellen.

  ett sektion ämnen återvinns medan andra transporteras ut ur cellen.

• Det endoplasmatiska nätverket sköter tillverkning samt försändelse från olika ämnen, mot modell olika fetter.
• Vesiklar har olika funktioner vilket mot modell för att tillverka samt lagra ämnen såsom bör utsöndras utanför cellen.

  Vissa kemiska reaktioner vilket kräver enstaka olik miljö utförs också här.

• I golgiapparaten sorteras, packas samt lagras nytillverkade proteiner. Här sätts ett adresslapp på proteinerna så för att dem hamnar rätt vare sig dem bör användas inne inom, alternativt transporteras ut ur cellen.
• Mitokondrier bildar energi inom form eller gestalt från molekylen adenosintrifosfat (ATP) såsom sedan används inom många från cellens processer.
• Kloroplaster innehåller klorofyll samt äger liksom främsta övning för att utföra fotosyntes.

  beneath fotosyntesen omvandlar växter tillsammans hjälp från solens energi koldioxid samt dricksvatten mot kolhydrater samt syre. Kloroplaster finns bara inom alg- samt växtceller.

Kroppsceller samt könsceller

Hos människor samt andra vilt, är enstaka könscell antingen enstaka äggcell alternativt ett spermie.

Könsceller kallas också för gameter. nära befruktning smälter enstaka äggcell samt enstaka spermie samman. Då bildas enstaka färsk fängelse likt kallas för enstaka zygot vilket börjar dela sig samt specialiseras, vilket innebär för att cellerna får olika attribut samt data.

Detta är starten på en helt nytt liv. varenda celler liksom ej är könsceller hos vilt kallas för somatiska celler, alternativt kroppsceller.

Diploid samt cell med enkel uppsättning kromosomer

Somatiska celler är diploida. detta innebär för att cellerna äger ett dubbel uppsättning kromosomer vilket bildar motsvarande kromosompar.

ett kromosom besitter ärvts från mamman samt enstaka från pappan.

Att kromosomerna är motsvarande betyder för att dem innehåller identisk gener. eftersom detta kunna finnas variationer inom gensekvenserna så talar man ofta ifall genvarianter, alternativt alleler, liksom förmå ge olika attribut.

Det existerar komplexa celler liksom kännetecknas från för att cellens DNA ligger inuti ett cellkärna samt för att detta finns organeller såsom sköter cellens funktioner.

Man ärver ett genvariant från vardera förälder.

En könscell är cell med enkel uppsättning kromosomer samt besitter enstaka lätt uppsättning kromosomer, ett från varenda. enstaka sammansmältning från könsceller resulterar därför inom ett diploid fängelse.

Hos vissa växter förekommer polyploidi, vilket innebär för att detta inom cellerna kunna finnas tre, fyra alternativt ännu fler motsvarande kromosomer.

Stamceller är samtliga inriktade cellers ursprung

Somatiska celler förmå antingen existera stamceller alternativt inriktade celler.

Stamceller är ursprunget mot varenda inriktade celler samt kunna dela sig oändligt många gånger för för att forma nya celler.

De inriktade cellerna besitter olika utseende samt fakta.

oss människor äger fler än 200 olika celltyper mot modell hudceller, muskelceller, immunceller samt nervceller. Hos växter finns bland annat parenkym- samt sklerenkymceller. Tillsammans bygger samtliga inriktade celler upp ett operativ flercellig organism.

Embryonala samt vuxna stamceller

Stamceller är kapabel existera embryonala alternativt vuxna.

dem vuxna stamcellerna finns inom benmärgen samt dem embryonala finns inom en befruktat ägg.

Embryonala stamceller används ibland inom forskningen samt kommer då från befruktade ägg liksom blivit över nära enstaka in vitro fertilisering (IVF, även kallat provrörsbefruktning). Oftast produceras fler befruktade ägg än vad vilket återförs mot livmodern nära ett IVF samt tillsammans med föräldrarnas tillstånd kunna dessa användas mot undersökning.

dem embryonala stamcellerna kunna utvecklas mot vilken fängelse liksom helst samt kallas för pluripotenta.

Vuxna stamceller finns inom olika delar från kroppen för för att ersätta celler såsom skadas alternativt dör.

Djur (inkl.

inom benmärgen finns blodstamceller likt bör ersätta blodceller, mot modell röda blodkroppar samt lymfocyter, celler liksom ingår inom immunförsvaret. Vuxna stamceller är mer inriktade än dem embryonala samt är kapabel bara utvecklas mot ett alternativt några celltyper.

Celldelning, mitos samt meios

Under sin livstid delar sig dem flesta celler en antal gånger så för att nya celler läka tiden bildas.

När somatiska (kropps)celler delar sig så sker detta genom enstaka process vilket heter mitos. beneath mitosen bildas två identiska celler. Inför varenda mitos dubbleras samtliga kromosomer så för att varenda celler får ett personlig kopia från individens genom.

Hos organismer tillsammans med sexuell reproduktion finns ytterligare ett celldelningsprocess likt heter meios (även kallad reduktionsdelning).

Hos oss människor är detta celler inom äggstockarna samt testiklarna vilket genomgår meios för för att ägg samt spermier bör bildas. Processen startar tillsammans med enstaka diploid fängelse tillsammans med dubbel kromosomuppsättning, samt slutar tillsammans fyra haploida könsceller tillsammans lätt kromosomuppsättning.

Uppdaterad: 2024-09-06