Städer med störst social utmaning

Fritte: huvudstaden växer så detta ger ljud från sprickor. oss måste få område tillsammans allt liksom behövs för för att producera enstaka tätort där oss trivs. dock hur bör läka huvudstaden bli attraktivt? Hur knyter oss ihop staden ytterligare både fysiskt samt mentalt?

samt vad krävs för för att få tillsammans dom sociala aspekterna inom stadsutvecklingen?

hälften från världens befolkning redan lever inom städer kommer lösningen vid mänsklighetens stora utmaning-ar, inklusive fattigdom, resursanvändning samt klimat-förändring, för att behöva utvecklas samt rymmas inom stads-livet.

detta kommer oss prata ifall idag inom huvudstaden växer. Jag, vilket heter Fritte, Fritzon kommer för att möta experter från huvudstaden ort samt ställa frågor vilket berör just dig. Välkomna mot detta här tjugonde avsnittet från huvudstaden växer.

Fritte: samt varmt välkomna mot dagens gäster, Karin Ahlzén, Jennie Algerich samt Joel Edding.

Jennie: tackar så mycket.

Joel: Tackar.

Karin: tackar tack.

Fritte: Karin, ni är projektchef för fokus Skärholmen samt jobbar också tillsammans med stadsutveckling Kista-Järva för exploateringskontoret inom huvudstaden tätort, Jennie ni är samordnare för hållbar stadsutveckling på exploateringskontoret samt äger bland annat varit ansvarig för framtagandet från Stockholmsmodell för socialt värdeskapande bedömning samt Joel ni jobbar på stadsbyggnadskontoret samt äger varit chef för översiktsplanen samt projektleder för tillfället uppföljningen från den.

Spännande samt äga er här. Idag bör oss prata ifall dom stora penseldragen inom planeringen från huvudstaden samt varenda kommuner äger ju så vitt jag vet inom samtliga fall enstaka översiktsplan, dock vilken roll agerar enstaka sån egentligen?

Joel: detta stämmer. samtliga kommuner bör äga enstaka översiktsplan, detta är reglerat inom plan- samt bygg-lagen.

Den äger ett väldigt massiv innebörd, den bör ange den långsiktiga utvecklingen inom varenda samhälle. Hur man bör behärska använda mark samt vätska, mark- samt vatten-användningen. Den ger också enstaka inriktning för den bebyggda miljön, hur den bör bevaras samt utvecklas. Man tar också hänsyn mot mellankommunala samt regionala frågor inom ett översiktsplan, där man tittar på dem andra kommunernas förberedelse samt hur detta påverkar sin personlig samhälle samt vise versa samt den regionala nivån bör in inom enstaka översiktsplan liksom oss inom huvudstaden ort alternativt Stockholms län kallar för regional utvecklingsplan för huvudstaden – rufsen.

Fritte: Är den rufsig eller?

Joel: Haha, nej den är ej så rufsig, den är mer sådär byråkrattorr kanske.

Jennie: Jag tänker också på en annat avsikt för att en ännu mer övergripande mål såsom oss äger är för att oss bör nå målen inom agenda 2030, där oss vilket här kommer från kontor likt äger ansvar för mål 11 samt detta önskar säga ett hållbara städer samt samhällen samt oss kunna ju också använda översiktsplanen liksom en verktyg.

oss kunna avbryta ner stadsbyggnadsmålen mot mer konkreta mål liksom är lättare för projekten för att ta mot sig så för att varenda enskilt plan faktiskt också jobbar mot dom långsiktiga målen.

Fritte: vad är dom viktigaste dragen inom Stockholms översiktsplan då?

Joel: Ja dock där förmå oss ju gå mot stadsbyggnadsmålen, dem är ju väldigt huvud sektion inom översiktsplanen samt detta finns fyra stadsbyggnadsmål inom vår översiktsplan samt den första är ett växande ort samt detta knyter an mot den kraftiga tillväxten såsom huvudstaden besitter samt står inför.

Hur man bör klara från för att växa inom enstaka snabb takt, dock behålla såklart ett attraktivitet, få mot bostäder samt arbetsplatser samt service samt varenda andra funktioner vilket behövs inom ett snabbt växande tätort. detta andra stadsbyggnadsmålet är ett sammanhängande tätort, samt detta kopplar an många mot den sociala hållbarheten samt detta är hur man bör behärska få människor för att röra sig samt mötas naturligt inom vardagen, röra sig mellan olika stadsdelar.

detta bör man behärska uppnå på lite olika sätt. Man kunna ju bygga ihop stadsdelar såklart, man förmå jobba tillsammans kollektivtrafik samt hur kollektivtrafiken kopplar ihop olika områden.

Agenda 2030 | uppgift 11 | Hållbara städer samt samhällen.

Man kunna också jobba tillsammans med stråk alltså gång, cykelvägar samt parkerar liksom knyter ihop samt sen inom detta målet så finns ju också inriktning på för att detta bör finnas målpunkter inom varenda stadsdel så för att detta finns enstaka anledning för att röra sig mellan olika stadsdelar.

Fritte: Juste.

angående oss stannar upp där tillsammans med målpunkter då, oss pratade ju innan oss började spela in angående dem här Vårbergs jättar mot modell, detta här konstverket, vilket ju känns vilket ett sån där, en självklart utflyktsmål.

Karin: Ja dock detta är liksom ett destination.

Joel: ni nämner ju en utmärkt modell skulle jag behärska säga, för för att detta där är ju just kopplat utifrån översiktsplanen samt producera målpunkter samt attraktivitet inom kurera huvudstaden när man gjorde den satsningen inom Vårberg samt detta är ju verkligen ett destination.

Jag plats där själv för en par månader sen samt tittade in, dem är väldigt fina.

Karin: samtliga äger varit där, ni måste komma samt hälsa på för tillfället snart.

Fritte: Är jag den enda liksom ej äger sett Vårbergs jättar?

Joel: haha ja troligen.

Karin: Nej dock jag tänker för att målpunkter också är mera vardagliga saker, detta är ju också skolan, förskolan, idrottsplatsen, detta lokala centrumet alternativt kebaben såsom jag tipsade ifall mot exempel.

Fritte: Mm, juste.

samt sen så finns detta två mot stadsbyggnadsmål?

Joel: Ja, god offentlig miljö är detta tredjeplats samt detta handlar många angående dom frågor vilket oss är inne för tillfället, för att producera goda samt offentliga miljöer, alltså torgen, parkerna samt så vidare.

samt inom detta här målet så finns detta också levande stadsmiljöer, dom levande lokala centrumen dock också inriktning på enstaka blandning. Blandade funktioner, så för att detta ej är ensidigt tillsammans bara bostäder alternativt bara kontor alternativt service utan man blandar dom funktionerna, dock också enstaka blandning från olika bostadstyper, upplåtelseformer, storlekar samt även enstaka svåra nöten för att knäcka, dock även olika prisnivåer vilket är väldigt svårt dock enstaka sån inriktning oss besitter för att arbeta emot.

Fritte: Mm.

dock ni vilket jobbar på stadsbyggnadskontoret samt exploateringskontoret då, vad är kapabel ni ställa för krav på byggherrarna ifall detta här tillsammans med olika upplåtelseformer samt bostadstyper då?

Joel: Alltså, äger oss marken så kunna oss ställa väldigt många krav, detta kunna oss göra.

Sen så är detta ju, liksom detta bör ju finnas ett byggaktör liksom önskar göra detta också. detta är ju marknadsförutsättningarna väldigt väldigt goda inom huvudstaden. dock äger oss marken så är kapabel oss ställa många krav.

Jennie: ett ytterligare sak liksom jag tänker på kopplat mot detta här stadsbyggnadsmålet är ju för att oss bör ju tillskapa goda offentliga utrymme samt parkerar vilket upplevs attraktiva, dock oss vet ju för att även fast detta finns detta så används ej dom från varenda på lika villkor, så inom detta målet kommer detta in många trygghetsfrågor, för att oss vet för att platser för spontanidrott mot modell används mot otroligt många högre sektion för män än från kvinnor, samt överlag för att kvinnor vilket lag är mer otrygga inom samhället vilket liksom begränsar våra liv samt hur oss faktiskt använder den här staden.

Fritte: Mm, oss besitter en stadsbyggnadsmål kvar samt detta handlar angående för att stan bör artikel klimatsmart samt tålig.

Joel: noggrann, enstaka klimatsmart samt tålig tätort är detta fjärde målet samt detta handlar angående produktiv markanvändning samt transportsystemet så för att man är kapabel åstadkomma låga klimatutsläpp, dock detta räcker ju tyvärr ej utan oss behöver även justera oss mot en förändrat klimat så för att inom detta här målet så finns detta olika inriktningar på klimatanpassningsfrågan samt också bygga en kraftig struktur, alltså robusta försörjningssystem så för att dem tekniska försörjningssystem klarar olika störningar.

Fritte: ett brännande fråga då vilket handlar ifall för att staden bör växa.

fanns bör oss bygga nytt samt fanns är kapabel oss förtäta?

Jennie: Eh detta är ju läka huvudstaden såsom bör växa samt detta gör ju också huvudstaden. Eh detta bör ju tillskapas 140 000 bostäder mot 2030 samt oss äger ungefär 600 uppdrag såsom pågår just idag samt detta är ju verkligen över läka staden.

dock förutom detta, ifall oss tittar på stadens ekonomiska hållbarhet, så är detta ju också viktigt för att tänka på för att oss önskar bygga där staden redan gjort stora möjligen infrastruktursatsningar alternativt där detta möjligen ej är jättestora markföroreningar så för att oss ej behöver lägga lika stora tillgångar på sanering samt så vidare.

Fritte: Mm.

Joel: vilket Jennie idag säger all huvudstaden bör växa samt detta är ju inriktningen inom översiktsplanen dels för för att klara från den kraftiga tillväxt såsom oss står inför så behöver kurera huvudstaden växa, dock såklart tillsammans med olika inriktningar inom olika olika hur många.

dock detta är ej bara för för att klara den kraftiga befolkningstillväxten, utan inriktningen inom översiktsplanen är för att oss ser stadsutvecklingen liksom en kraftigt verktyg för för att bygga enstaka bättre ort samt uppnå dom stadsbyggnadsmål oss besitter pekat ut.

Karin: Förutom dom fyra stadsbyggnadsmålen så pekar översiktsplanen också lite grann ut fanns oss bör bygga, åtminstone liksom plats staden bör liksom sikta sina tillgångar lite ytterligare samt detta är ju också fyra platser då.

Fritte: Ja då är oss inne på dem här fokusområdena.

vilket är syftet tillsammans med dom? Är detta helt enkelt för att där bör detta byggas mer än på andra platser eller?

Karin: detta står inom översiktsplanen för att hit riktar staden sina investeringar tillgångar för för att också få igång samt uppmuntra en byggande på dem här mötena samt jag brukar också säga för att detta här är ju ju platser samt geografier där där detta finns område för att bygga på dock också så liksom Joel säger för att dem här byggandet samt statsbyggande faktiskt kunna bidra mot för att göra skillnad på den här platsen.

Fritte: Mm.

Joel: helt.

Översiktsplanen pekar ju ut likt vilket Karin är inne på lite mer fanns också samt ej bara dom här fokusområdena utan oss besitter något liksom oss kallar för lokala utvecklingsmöjligheter likt pekar ut inriktningen kvar på ett övergripande nivå, dock för varenda stadsdel hur dem bör utvecklas.

samt sen också mot kollektivtrafik, för att oss önskar bygga nära kollektivtrafik detta önskar oss göra, dock oss använder också den tillkommande kollektivtrafiken såsom enstaka hävstång för bebyggelse. Staden besitter förbundit sig inom avtal tillsammans med region samt staten inom den så kallade stockholmsförhandlingen samt Sverigeförhandlingen angående utbyggd tunnelbana, alternativt främst tunnelbana.

detta är även spårväg samt vissa cykelsatsningar angående för att bygga en många stort antal bostäder. detta är 45 900 bostäder inom stockholmsförhandlingen samt 49 000 bostäder inom Sverigeförhandlingen samt dom bör byggas inom söderort samt västerort samt på vissa andra platser, dock inom huvudsak där, så där vet oss för att detta kommer ske enstaka många massiv expansion.

Fritte: Mm.

Jennie: Sen tänker jag på enstaka ytterligare sak fanns för att oss bör bygga, för att detta handlar ju också ifall för att titta mot vart detta saknas olika samhällsfunktioner, alternativt mot modell oss önskar tillskapa arbetsplatser inom söderort där detta är underrepresenterat alternativt samt oss önskar tillskapa den typen från boendeform alternativt upplåtelseformer inom stadsdelar där detta saknas samt så vidare.

Fritte: Mm, dock ifall oss bara bör knyta ihop säcken tillsammans översiktsplanen då.

Den nuvarande översiktsplanen antogs för nästan detaljerad fyra år sedan inom mars 2018 så vilket är detta såsom äger funkat god skulle ni säga tillsammans den? för tillfället är detta ni vilket är enstaka från författarna så ni är jävig.

Joel: Jag jävig haha, dock oss håller ju på samt genomför enstaka uppföljning från översiktsplanen just idag samt man kunna säga för att så många går inom linje tillsammans med översiktsplanen.

Social hållbarhet handlar ofta angående hur oss planerar service likt utbildningsinstitution samt social vård dock även ifall oss planerar den fysiska miljön; bostad, gator samt torg.

oss tittar på arbetsplatser besitter Jennie varit inne på för att oss önskar få mot fler inom söderort, inom fokusområdena skulle oss gärna vilja få mot flera arbetsplatser också, dock sammantaget så går går arbetet väl inom linje tillsammans med översiktsplanen.

Fritte: Mm, alltså ju större skal desto mera teoretisk känns detta likt.

Vilka är utmaningarna tillsammans för att jobba tillsammans planeringen inom ett såhär massiv skal skulle ni säga? Joel: detta är ju så uppenbart för att detta finns många utmaningar för att arbeta inom den stora skalan dock detta är helt nödvändigt för att oss äger enstaka långsiktig samt övergripande strategi för att jobba mot.

Sen så ser jag inom översiktsplanen så äger oss, lyfter oss fram vikten från för att äga enstaka balans mellan detta önskvärda samt detta möjliga, vilket är kapabel liksom låta banalt samt enkelt möjligen dock detta är detta ej. angående oss bara fokuserar på detta likt är detta önskvärda då äger oss en visionsdokument samt översiktsplanen bör artikel samt är en måldokument.

Fritte: dock detta här kommer jag börja applicera på min släkt också tillsammans med barnen.

detta liksom är önskvärt samt vilket likt är möjligt.

Karin: Haha.

Hållbarhetsrapport 2021.

dock jag tänker också för att utmaningen är ju väldigt många för att stadsplanering är ett ganska komplex fråga detta finns väldigt många aspekter samt saker för att ta hänsyn mot inom planeringen. detta är liksom vilket Joel fanns inne på, klimatfrågan detta är liksom Jennie också pratade många angående samt sociala hänsynen, oss äger ej särskilt gott ifall område, detta är enstaka trång samt tät tätort så för att detta liksom väldigt många saker för att all tiden förhålla sig mot samt liksom rangordna mellan samt detta tycker jag är liksom detta klurigaste dock också detta roligaste.

Joel: Ja, jag håller verkligen tillsammans angående detta där alltså detta handlar ju angående implementera inom linjeorganisationen, detta är ju varenda enskild tjänstepersons jobb inom detta dagliga samt inom varenda uppdrag likt behöver leda mot den här helheten samt också så måste man hitta när man jobbar på den här övergripande nivån så måste man ju hitta arbetsformer där man både konkretiserar, oss arbetar tillsammans med kallas för tematisk strategisk förberedelse samt geografisk strategisk förberedelse, där oss liksom utifrån översiktsplanen vilket en mellansteg mellan översiktsplanen samt detaljplanen fördjupar olika frågor samt olika geografiska områden.

Man behöver ju också äga olika verktyg, hur man tar ifall grabb dem här övergripande målen samt applicerar dom samt sätter dom inom verkligheten beneath varenda projekt.

Fritte: Mm.

Jennie: Sen tänker jag också ur en liksom väldigt konkret projektperspektiv, så innebär ju detta för att människor kommer anlända samt gå inom projekten, vilket gör för att förståelse försvinner på detta sättet, dock sen tänker jag också på för att dom stora projekten är kapabel titta väldigt olika ut.

ifall oss tittar på Skärholmen där Karin jobbar så finns detta ju jättemycket många befintliga bostäder, dock sen besitter oss mot modell en stort stadsutvecklingsprojekt inom Norra Djurgårdsstaden där detta ej finns lika många samt där oss besitter väldigt höga markpriser, så där är ju enstaka massiv prov för att hur ser oss mot för att ej producera enstaka mot isolerad ö för höginkomsttagare samt då möjligen man istället kunna arbeta tillsammans för att ja dock detta oss varit inne på målpunkter, spännande platser liksom inom dem offentliga rummen så för att åtminstone detta finns mötesplatser där möjligen människor tillsammans med olika möjligheter kommer från, från bota staden.

Fritte: dock låt oss prata lite mer angående Skärholmen då liksom ju är en från fokusområdena.

Karin ni såsom projektchef för fokus Skärholmen är kapabel ni ej berätta lite mer ifall vad detta innebär?

Karin: tillsammans med fokus Skärholmen är ju en vilket oss besitter pratat angående en påverkan utav för att översiktsplanen pekar ut platser – här bör staden liksom sikta sina planeringsresurser samt investeringar.

samt detta är också så såsom Jennie beskrev här tidigare för att staden också går före tillsammans planeringen, detta önskar säga för att istället för för att vänta på byggaktörer samt marknadens liksom förslag samt idéer samt nyfikenhet så äger gör staden ja dock helt enkelt sätter igång ett förberedelse för för att producera intresset samt liksom marknaden för den här platsen.

samt dessutom så samordnar oss ju väldigt många andra insatser ej bara stadsbyggnadsprojekt utan jobbar också tillsammans med olika typer utav parkutveckling, idrottssatsningar, kultur oss besitter varit inne på Vårbergs jättar redan mot modell, så för att liksom staden gör flera olika plan på den här platsen samt investeringar på platsen för för att producera ett större liksom attraktivitet samt intresse.

Fritte: samt oss bör möjligen nämna vilka dem här fokusområdena är.

detta är Skärholmen samt vilka är dem andra tre?

Karin: detta är Kista-Järva detta är Hagsätra-Rågsved samt detta är Farsta.

Fritte: dock varför besitter just dem här fyra områdena valts ut då?

Joel: Ja dock man äger pekat ut dem här fyra för för att man, återigen man ser för att stadsutvecklingen är en kraftfullt verktyg för för att få mot, uppfylla dem statsbärande mål man besitter samt få mot bättre stadsmiljöer samt inom dem här områdena så ser man för att staden behöver gå före tillsammans med både planeringsresurser samt investeringar för för att få mot enstaka mer grundlig stadsutveckling än vad liksom annars skulle artikel fallet samt därmed behärska uppfylla dem målsättningar man har.

Fritte: dock innebär detta för att för att dom här satsningarna på allt detta andra då vilket ej bara är bostäder för att dem är också, blir lite mer fokuserade mot dem här fokusområdena för att dem dem ifall delar från människor samt ej fokusområden får lite mindre då uppmärksamhet eller?

Karin: Ja dock så är detta ju för att inom stadens investeringsstrategi så är detta liksom en ifall man, angående den här investeringen är på gång inom en fokusområde så blir detta liksom ett prioritering.

detta betyder ju ej för att detta ej bota staden får sektion utav stadens investeringar förstås, dock för att inom fokusområdena dit riktas detta liksom lite extra.

Jennie: samt detta här är ju jättebra för att oss tar upp, för just fokus Skärholmen är ju en fokusområde alternativt profilprojekt för social hållbarhet samt ni äger ju kunnat dra väldigt många spännande samt intressanta lärdomar angående detta både utmärkt samt dåliga hur detta besitter gått.

samt detta här besitter ju oss tagit nära så oss likt besitter jobbat tillsammans för att ta fram den här modellen då för hur varenda uppdrag bör arbeta tillsammans social hållbarhet.

Fritte: Mm. För detta intressanta tillsammans med för att komplettera befintliga stadsdelar detta är, detta förändrar folks dagligt liv.

Hur arbetar egentligen för för att få tillsammans er invånarna inom mot modell Skärholmen?

Karin: Nej dock så är detta ju. oss kliver in inom människors livsmiljö samt kommer samt förändrar den, ja fullständigt skulle jag vilja säga, alltså oss kommer ju för att skära angående, dess befolkning kommer för att öka tillsammans med inom storleksordningen 40 % samt oss kommer för att bygga på massor utav platser samt detta kommer existera liksom stökigt beneath enstaka ganska lång period.

Ja samt hur äger oss försökt få tillsammans med oss, jag tycker detta detta är ju snarare så för att oss önskar för att samtliga människor inom Skärholmen bör känna till ifall för att detta här pågår samt man bör också känna till angående på för att man besitter rätt för att påverka samt hur man förmå göra det.

Fritte: dock detta finns ju då in inom PBL inskrivet så för att man bör äga samråd samt vissa hållpunkter inom ett planprocess mot modell samt den den känns, förmå ju kännas lite kommunal.

Sen finns detta ju många likt jobbar tillsammans med lite mera spännande metoder samt ”Participatory Planning”, idag vet jag ej vad heter på svenska ens, dock någon slags deltagandeplanering.

Karin: Medborgardialog.

Fritte: Medborgardialog. dock sen jobbar ni liksom utanför detta liksom krävs från PBL också?

Karin: helt förstås.

Alltså för själva stadsbyggnadsprojektet så började oss tillsammans ett tidig dialog innan oss ens ägde börjat rita någonting alls så ägde oss ett dialog såsom heter ”Bästa platsen”, där skärholmsborna fick peka ut vilka platser man tyckte allra bäst ifall samt vilka platser man tyckte behöver utvecklas.

samt detta fanns ju en slags vilket kunskapsinhämtande för oss samt sen besitter oss ju jobbat också självklart tillsammans dem här samrådstillfällena mot modell. detta räcker ju tillsammans för att äga enstaka reklam inom tidningen samt ställa ut på Fleminggatan – detta är på tekniska nämndhuset ¬¬– dock så äger ju ej oss jobbat inom Skärholmen utan oss äger ju varit på ställe, haft plats utställning, åkt runt inom dem lokala centrumen samt demonstrerat upp projektet just för för att så många såsom möjligt bör liksom känna till för att detta här pågår.

Fritte: Mm.

detta finns väl ständigt ett viss första rädsla för förändring oavsett ifall detta blir angående detta sen blir detta någonting likt blir bättre.

Joel: Ja, oss äger enstaka inriktning inom översiktsplanens utbyggnadsstrategi vilket handlar angående värdeskapande kompletteringar.

Nya städer växer fram samt flera befintliga städer blir allt större inom enstaka ständigt ökande urbanisering.

detta är för att man behöver analysera platsen för för att titta vilket såsom saknas samt detta kunna ju många väl göras inom detta här socialt värdeskapande granskning samt sen så bör man försöka tillföra detta liksom saknas alternativt är underrepresenterat inom området så för att detta ej bara blir tätare utan man kompletterar det.

Fritte: Just detta samt detta kunna handla angående tydligare stadsrum, alternativt mer offentlig service, alternativt butiker?

Joel: helt, alternativt ett ytterligare boendeform än vad likt finns idag.

Karin: dock jag skulle också vilja säga så här för att genom, alltså detta här sättet liksom oss besitter jobbat inom Skärholmen tillsammans många bredare samråd samt artikel på ställe samt så detta ger ju också tillfälle för fler för att komma tillsammans synpunkter samt detta märker oss för att oss får flera olika grupper liksom kommer mot tals samt såsom lämnar synpunkter samt flera olika perspektiv på stadsutvecklingen inom en lite mer normalt förfarande så vet oss ungefär vilken typ utav synpunkter oss får, så för att jag tycker för att detta sättet oss besitter jobbat på märker oss för att oss når helt andra målgrupper samt enstaka liksom bredare.

Fritte: Mm.

Jennie: en konkret modell på detta här tillsammans vad medskapande samt utökad dialog kunna göra är mot modell mot Kärrtorp centrum vilket är inom närheten från där jag bor samt där jag gjordes då, invånarna bjöds in mot design workshops, alltså kurs där dem fick testa sina idéer, dom fick anlända tillsammans med synpunkter samt för tillfället är detta centrum uppenbart ganska nyligen samt detta fanns ju då inom samband tillsammans för att detta exploaterades för bostäder inom närheten alternativt noggrann nära Kärrtorps centrum samt då får ju oss in valuta likt oss återinvesterar inom den allmänna platsmarken.

samt detta här centrumet är tydligt samt jag är tillsammans med inom ett Facebookgrupp för Kärrtorp samt ser ju för att detta här är otroligt uppskattat, ehm så samt detta tror jag verkligen också berodde på detta här medskapandet för detta blev tagna verkligen konkreta förslag från detta mot ja för att ta fram planerna.

Fritte: detta låter ju såsom ett No Brainer på något sätt för att liksom tillvarata medborgarnas kunskaper samt erfarenheter samt sen då bygga stolthet ifall detta verkligen blir detta där hönshuset liksom man då föreslog för att dem är kapabel börja producera ägg lokalt.

för tillfället vet jag ej angående detta plats detta såsom hände dock likt en exempel.

Joel: dock detta där är faktiskt en utmärkt modell på just den här värdeskapande kompletteringen. för att man försöker då tillföra någonting likt saknas alternativt underrepresenterat.

Jag brukar mot samt tillsammans exemplifiera tillsammans med detta där alternativt exemplet inom upprustningen II kärrtorp när jag visar upp översiktsplanen kopplat mot den här uppgörelsestrategin för för att jag tycker detta är väldigt väldigt fint exempel.

Jennie: Ja detta fanns verkligen en torg likt plats väldigt grått samt tråkigt mot för att existera en jättevackert torg just nu.

Joel: dock detta här visar ju också såsom oss pratat angående tidigare just för att stadsbyggandet, för att liksom bebyggelsen exploatering kunna tillföra värden, för detta är ju likt Jennie säger, detta är ju pengarna oss fick in från den exploatering vilket gjorde liksom möjliggör för att oss kunde satsa på torget.

Karin: oss besitter också flera sådana processer inom parkutvecklingarna inom Skärholmen.

En något som ökar i storlek eller antal samt sammanhängande stad.

dem befintliga parkerna besitter liksom upprustats för tillfället allt eftersom samt där äger oss jobbat tillsammans med liksom medskapande på flera olika sätt beroende lite grann på vilken lokal detta handlar ifall. dock för att mot modell finns detta ett område inom Bredäng ”Trissans hjärta” där oss besitter haft enstaka fokusgrupp tillsammans med just tjejer likt oss ju vet detta är liksom underrepresenterad inom detta offentliga rummet såsom äger fått existera tillsammans med samt ja helt enkelt skapa detta här rummet så för att detta skulle liksom passa dom samt deras behov sen är förstås samtliga välkomna hit, dock liksom hur bör platsen ser ut för för att ni bör komma samt använda den här platsen?

Fritte: detta är ju superintressant.

oss får in frågor från stockholmarna också samt den första från dom kopplar inom allra högsta grad tycker jag mot detta oss pratar.

Fråga: Hur värderar staden förtätning just inom avsikt för att binda samman stadsdelar liksom idag separeras från trafik alternativt ödemark?

Joel: oss besitter ju en stadsbyggnadsmål liksom jag äger gått igenom vilket är enstaka sammanhängande ort så detta är ju enstaka väldigt väldigt nödvändig ingång inom vår förberedelse för att koppla ihop olika stadsdelar.

oss äger också någonting likt oss arbetar tillsammans vilket oss kallar för urbana stråk, hur man bör behärska omvandla liksom stora vägar mot gator egentligen såsom förmå knyta ihop områden samt tillföra stadskvaliteter. dock detta behöver ju ej bara handla ifall för att bygga ihop dom liksom jag varit inne på utan detta är kapabel ju handla ifall för att man kopplar ihop detta tillsammans med grönområden också.

Jag tycker för att mot modell Bandängen är en väldigt fint modell mellan Bandhagen Högdalen hur en grönområde kopplar ihop två olika stadsdelar.

Fritte: Mm.

Karin: Här besitter oss också en väldigt konkret modell ju inom Skärholmen tillsammans med detta projektet liksom heter mälaräng såsom ligger mellan Bredäng samt Mälarhöjden, liksom idag är enstaka massiv trafikapparat samt liksom också är ganska så typiskt för den här tidens stadsplanering, där detta ju ofta är liksom lite överstora trafikplatser, många asfalt, stora mellanrum samt ej alls platser där människor förmå mötas.

dock inom detta här projektet så är detta då både förtätning dock också likt Joel är inne på mötesplatser liksom park, ett lärcentrum, detta önskar säga liksom olika målpunkter så för att oss överbryggar den här barriären idag.

Fritte: Mm.

idag äger oss pratat lite angående medborgardialog dock hur lätt detta då involvera aktörer vilket byggföretag samt den ideella sektorn inom till er arbete?

Karin: Ja dock jag tänker för att byggaktörerna äger ju varit väldigt nyfikna samt liksom intresserade från för att existera tillsammans med inom Skärholmen samt detta är ju väldigt många tackar vare översiktsplanen samt för att detta liksom finns enstaka enstaka utpekad vilja från staden marknaden, detta gillar ju byggaktörerna samt marknaden så.

detta besitter varit svårt oss såg inom början för att detta här begreppet social hållbarhet, fokus Skärholmen stadens profilprojekt för social hållbarhet, för att detta fanns en lite liksom svårgreppat term för byggaktörerna samt för branschen samt detta fanns ju liksom viktigt för oss för att liksom konkretisera vad social hållbarhet är för någonting samt vilket, på vilket sätt stadsbyggande samt bostadsbyggande är kapabel bidra på detta.

dock annars så tycker jag för att oss äger liksom haft en väldigt gott samarbete tillsammans branschen. Dom besitter liksom tyckt för att detta här plats spännande samt färsk liksom velat existera med.

Joel: dock detta finns ju jättefina modell från fokus Skärholmen samt samarbete tillsammans byggaktörer där ni liksom ställer förväntan, alternativt frågar vad är kapabel byggaktören bidra tillsammans inom social hållbarhet, dock för att man visar vägen, man säger vart man önskar samt sen så sätter man igång bygg aktörernas insikt samt kreativitet samt så kommer dom för att bidra tillsammans med detta dom bäst förmå bidra tillsammans.

Urbaniseringen existerar enstaka kraftfull global trend.

samt dem är kapabel bidra tillsammans med massor från saker samt önskar bidra tillsammans massor från saker bara ifall oss såsom visar vägen samt ställer förväntan samt krav på dom.

Karin: noggrann så. Alltså oss jobbade väldigt nära stadsdelsförvaltningen för för att just konkretisera social hållbarhet på den här platsen samt när oss då beskrev vilka dem lokala behoven på den här platsen är då kunde byggaktörerna väldigt många svara på den frågan.

mot modell detta här tillsammans med lägenheten samt flera boende. detta blir ju väldigt klart för byggaktörerna – jaha detta är detta likt är social hållbarhet.

Jennie: samt sen så tänker jag för att dom äger ju också affärsmässiga intressen inom detta. Dom önskar ju framhäva sig på marknaden så detta finns ju jättemånga aspekter från detta här.

samt dom önskar ju också äga fler markanvisningar från staden så då önskar ju också dem visa för att dem faktiskt gör detta här likt dom besitter sagt mot modell mot fokus Skärholmen, så detta finns många morötter för dom.

Fritte: oss bör ta enstaka mot lyssnarfråga tänkte jag.

Fråga: Vilka funktioner ser staden för att dom lokala stadskärnorna uppfyller?

samt varför är detta viktigt för att förstärka dom?

Joel: Levande lokala centrumen är ju jätteviktiga. Eh detta finns enstaka många klar inriktning samt vilket besitter hängt tillsammans beneath enstaka lång tidsperiod inom stadens förberedelse samt den översiktliga planeringen.

detta är ju för att producera attraktiva, blandade, levande stadsdelar samt då är ju centrumen ett låsöppnare inom detta. Utan en lokalt centrum så är detta väldigt väldigt svårt för att få en levande samt attraktivt samhälle, dock detta är också så skapar detta ju förutsättningar för för hållbarhet alltså för hållbara resor samt transporter för att man besitter nära mot flera från dem olika dagliga funktionerna så för att man kunna gå, pedalera mot mot sin service.

Karin: detta är den här närheten mot detta man behöver inom vardagen.

Jag brukar säga för att mataffär, läkemedelsbutik, frisör samt kebab liksom detta är detta man behöver inom vardagen.

Fritte: Juste.

Karin: samt detta är detta likt dem här lokala centrumen är kapabel tillhandahålla. inom dem här dialogerna oss ägde inom Skärholmen så såg oss väldigt klart för att centrum är dem platser vilket människor uppskattar, detta är där man träffar människor, detta är liksom viktiga mötesplatser, dock detta är också platser där människor upplever otrygghet allra maximalt så detta är ju viktiga platser för att arbeta tillsammans för för att både liksom äga kvar den här servicen samt för att detta liksom är positiva mötesplatser, dock också ta grabb ifall den här otrygghetsfrågan.

Fritte: Mm.

Jennie: samt på identisk sätt är kapabel man ju vända på detta detta är ju också ett lokal där människor likt känner igen varann, alltså för för att man önskar existera på den här platsen, är kapabel ju höja den mellanmänskliga tilliten samt bidrar mot säkerhet.

samt inom ett tätort liksom inom enstaka enstaka perfekt tätort liksom ej är så segregerad utan dess stadsdelar, eh mindre stadsdelar består från liksom ett blandning från människor tillsammans med olika bakgrund så kunna ju också centrumen bidra mot ökad integration.

Fritte: Mm, noggrann detta är ju intressant, dock jag tänker också på detta här tillsammans förändrade handelsvillkor för att detta är mer e-handel samt mer för att man får matkassen mot dörren så här.

Påverkar detta liksom möjligheterna för att för att för att äga en fullt uthyrt centrum mot modell inom ett stadsdel?

Joel: Alltså detta är ju tydligt för att detta är ställer ställer nya krav samt utmaningar för den den fysiska handeln, dock samtidigt så är detta nog lite för tidigt för att säga inom vilken omfattning detta här kommer för att få innebörd för den fysiska handeln.

De ökande skillnaderna utgör ett massiv kamp på grund av huvudstaden vid flera sätt.

detta är kapabel ju förhoppningsvis rymma andra funktioner, alltså olika kulturaktiviteter, mötesplatser, oss ser ju för att detta liksom matställe matställe ökar så för att detta detta kunna förhoppningsvis rymma andra servicefunktioner och.

Karin: Jag tror också för att man besitter dragit erfarenheter idag beneath pandemin för att dem här lokala centrumen besitter varit otroligt viktiga just för den där liksom närheten samt för att man liksom äger någonstans för att käka på lunchen så när man jobbar hemifrån samt då tror jag också för att människor liksom fått upp ögonen för hur viktigt detta är för att för att dem här lokala centrumen är livskraftiga.

Jennie: Ja noggrann samt oss ser ju för att bostadspriserna äger ökat inom högre takt inom liksom ytterstaden än innerstaden beneath pandemin, just för för att fler uppskattar detta här för att flytta ut samt dom flesta för arbetsplatser verkar ju vilja växla angående lite mot ökad möjlighet för att arbeta hemifrån samt så vidare.

oss besitter ju liksom lärt oss jättemycket från pandemin likt efter två år nog kommer sätta djupa spår så på detta sättet förmå man ju också tänka för att dem lokala centrumen även inom framtiden kommer äga enstaka väldigt betydelsefull funktion.

Fritte: Den lokala kebaben kommer öka inom betydelse.

Joel: oss önskar ju äga vilket levande bottenvåningar ej bara centrum utan levande bottenvåningar dock dock detta detta oss är inne på här, detta kommer ju ej gå samt äga överallt så för att detta där är ett väldigt betydelsefull fråga för att analysera vart är detta möjligt för att äga lokaler inom bottenvåningen så för att man ej ställer krav på platser där detta där detta ej finns underlag för detta detta då kommer detta bara bli ja tomma lokaler samt dyrare arbete, så detta är något oss jobbar med.

Fritte: Jennie ni arbetar ju tillsammans med den sociala aspekten från statsbyggandet.

oss besitter varit inne på detta tidigare samt ni använder bland annat en verktyg vilket kallas då för socialt värdeskapande granskning, vilket innebär det?

Jennie: Mm, detta är ett hjälp för projekten för att dels jobba mot ja agenda 2030 liksom detta större perspektivet, för att jobba i enlighet med översiktsplanen samt för att få in social hållbarhet inom varenda projekt.

Fritte: dock ifall ni helt kreditkort berättar, hur fungerar detta själva analysmomentet?

Jennie: Analysmomentet fungerar på detta sättet för att dem fyra stadsbyggnadsmålen innehåller ju såklart sociala värden så för att när oss tittar på modell enstaka växande tätort, dock då handlar detta ju ifall enstaka blandning från upplåtelseformer, så då tittar oss på statistik hur detta ser ut idag, oss tittar på tillgång mot samhällsfunktioner såsom skolor, kollektivtrafik samt så vidare.

Så projektet bör sedan då sätta upp mål för socialt värdeskapande efter den här analysen, detta önskar säga när oss bygger bostäder alternativt arbetsplatser här – vilka värden förmå oss samtidigt tillskapa utifrån dem utmaningar oss ser här? mot modell ifall oss vet för att detta här är enstaka ställe där otryggheten är massiv, ja dock då förmå oss arbeta särskilt tillsammans med entréer mot gatan ögon mot gatan samt samt så vidare alternativt alternativt dialog tillsammans möjligen tjejer ifall detta är dem likt upplever sig ytterligare otrygga.

samt sen då så bör detta konkretiseras mot jättespecifika projektmål vilket är genomförbara samt liksom både staden samt byggaktörerna arbetar med.

Fritte: vilket är kapabel en sådant konkret mål artikel mot exempel?

Jennie: en konkret mål skulle behärska existera för att oss önskar öka demokratin samt delaktigheten inom området samt då möjligen både staden tillsammans med hjälp från samrådsprocessen säger för att oss bör säkerställa för att oss når fler.

samt byggaktörerna möjligen tar på sig för att oss är skapade från kvartersmark, så bör dom arbeta tillsammans fokusgrupper alternativt ja involvera fler liksom för för att detta staden bygger på allmän platsmark liksom möter kvartersmarken på en god sätt.

Fritte: dock varför behövs egentligen detta här tillsammans med kurort samt social hållbarhet?

Jennie: Nej dock detta är helt enkelt för att huvudstaden är ett segregerad tätort.

varenda enskilt arbete behöver liksom motarbeta detta genom för att möjligen tillskapa detta liksom ej finns idag alternativt koppla samman olika stadsdelar såsom oss varit inne på här.

Fritte: dock dem sociala frågorna är superviktig samt detta här tillsammans socialt värdeskapande undersökning låter ju också väldigt intressant, dock samtidigt så tänker jag för att detta finns andra så här hårda värden vilket är väldigt viktiga för detta sociala såsom för att människor äger liksom enstaka träning, människor är kapabel språket, människor äger en arbete samt människor äger enstaka bostad alltså apropå detta här tillsammans med rådighet då liksom vilket är kapabel ni vilket stadsplanerare påverka samt vilket är detta upp mot andra för att hjälpa mot med?

Joel: oss är kapabel ju påverka väldigt många dock ej allt.

Sen så är detta ju detta är ju ett enstaka detta är enstaka samverkan. samtliga delar hänger ihop. Ibland äger oss mer rådighet såsom ifall detta överhuvudtaget bör ske ett bebyggelse inom vårt planmonopol, dock också då vilken typ från bebyggelse plats den bör placeras samt ifall detta bör existera bostäder, arbetsplatser samt lokaler samt etc.

Sen annat så är detta ju mer omväg, alltså man bostadsbebyggelse samt en operativ transportsystem är ju otroligt viktiga för enstaka välfungerande ort samt en hållbart näringsliv för för att då producera möjlighet för för att fler bör behärska komma inom sysselsättning.

dock detta finns ju många olika delar från många olika aktörer likt är är mera såklart.

Jennie: Ja dock detta här besitter flera, jag kommer på flera modell där oss liksom alternativt detta oss är kapabel göra är för att oss kunna oss kunna producera förutsättningar för social hållbarhet.

mot modell för att oss är kapabel bygga skolor på platser liksom skulle behärska bidra mot för att små människor från olika stadsdelar möts, dock sen besitter oss också en fritt skolval inom land så oss kunna inom slutändan ej styra vilka vilket kommer gå fanns. samt oss är kapabel ju bygga bostadsrätter samt hyresrätter, dock oss är kapabel ju ej påverka vilka liksom sedan kommer för att behärska köpa dom, utan detta beror ju på lagstiftningar samt ekonomiska styrmedel samt oss här på exploateringskontoret samt stadsbyggnadskontoret kunna ju ej heller bestämma vilka liksom kommer för att hyra detta här alternativt vilka vilket får hyra bostäderna.

Fritte: dock Karin hur hur får ni in allt detta här tillsammans dom sociala aspekterna då inom mot modell inom Skärholmen?

Karin: När oss fick uppdraget ifall för att existera profilprojekt för socialt hållbar stadsutveckling så valde oss för att arbeta väldigt nära stadsdelsförvaltningen vilket ju känner sin sina medborgare allra bäst, därför för att social hållbarhet handlar angående för att möta dem lokala behoven.

vad är detta för utmaningar vilket finns på just den här platsen? Så för att tillsammans tillsammans med stadsdelsförvaltningen så tog oss fram sju prioriterade områden. detta är dem här sju sakerna liksom är social hållbarhet inom Skärholmen samt detta är också detta oss sedan äger använt mot för att för för att arbeta tillsammans med social hållbarhet tillsammans tillsammans byggaktörerna.

detta handlar mot modell ifall för att dem bostäder såsom byggs bör möta lokala behov, detta önskar säga för att bostäderna likt byggs bör bidra tillsammans ett större variation inom området. Lägenheter tillsammans flera plats flera olika upplåtelseformer mot modell. Tryggheten inom Skärholmen är ett ytterligare jätteviktig fråga.

Människor känner sig otrygga inom detta offentliga rummet samt detta är uppenbart för att stadsutvecklingen bör bidra mot för att möta detta nödvändigheten. Arbetstillfällen där oss idag planerar, oss bygger oss bör förvalta ett massa bostäder samt detta är tydligt för att detta skapar arbetstillfällen liksom förmå komma Skärholmsborna mot godo.

detta är också ett sak likt är efterfrågat hos byggaktörerna – hur kunna ni producera fler arbetstillfällen för för skärholmsborna? samt dem andra nycklarna är flickor samt kvinnors tillgång mot detta offentliga rummet, detta handlar ifall små människor samt ungas handling på fritiden, detta handlar förstås angående delaktighet samt förståelse, för att människorna inom Skärholmen bör involveras inom processen, samt sen handlar detta också angående för att barnen inom Skärholmen bör gå på förskola.

samt likt ni hör så äger oss ju liksom olika rådighet över dem här olika prioriterade områdena. Bostadsbyggandet är kapabel bidra mot vissa saker samt andra delar utav staden alternativt så är kapabel bidra på andra sätt dock detta är flera saker här såsom byggaktörerna faktiskt äger åtagit sig för att ställa upp på.

Fritte: dock då ser jag alltså från varenda dem här sju målen så ser jag för att upplåtelseformer samt lägenhetsstorlekar, där känns detta liksom för att detta är bara för att lösa, dock för att få då samtliga går på förskola detta känns ju mer liksom för att detta känns ju mer såsom en önskemål än vilket någonting likt bara fixas mot exempel.

Karin: dock detta är ju någonting liksom stadsdelsförvaltningen väldigt många äger ansvar för, för att liksom situationen samt så lokalt samt så så för att detta handlar ju ifall för att arbeta tillsammans olika saker fast liksom samtidigt.

Fritte: Aa, så detta möjligen ej är så massiv skillnad på svårighetsgraden egentligen eller?

Karin: Svårighetsgraden är säkert olika.

Alltså detta är ju flera från dem här sakerna liksom handlar likt är liksom väldigt många mer långsiktiga samt liksom handlar ifall informationsspridning samt så samt andra saker vilket möjligen är liksom enklare för att arbeta tillsammans med trygghetsfrågan är ju ej lätt mot exempel.

Jennie: dock jag tänker på för att ni inom fokus Skärholmen, detta är ju verkligen en exemplariskt modell på den här vikten från den lokala analysen samt för att den inom många fall möjligen ej bara kunna göras från oss från exploateringskontoret samt stadsbyggnadskontoret samt där besitter ju ni fokus Skärholmen jobbat jättemycket tillsammans med stadsdelsförvaltningen samt civilsamhället så detta är ju en klockrent modell på enstaka god lokalanalys.

Fritte: ifall oss då avslutningsvis skulle blicka framåt hur ser ni på Stockholms tillväxt framöver samt vilket krävs för för att staden bör bli ett ännu bättre område för att för att bo samt verka i?

Joel: Ja jag ser ju väldigt positivt mot för att börja tillsammans.

huvudstaden är attraktivt samt detta äger oss massiv nytta från för för att detta betyder för att detta är många likt önskar artikel tillsammans samt fortsätta för att bygga huvudstaden ännu bättre. oss besitter ju varit inne på detta för att stadsbyggare är en kraftfullt verktyg för för att förbättra huvudstaden vidare samt detta behöver oss dra nytta från, oss behöver analysera på dom SVA-modellen liksom äger varit inne på samt tillsammans med andra verktyg.

vilket är detta för kvalitéer för statskvalitet oss behöver tillföra dem olika stadsdelarna? samt sen så är detta ju samarbete, detta är ju samverkan oss gör ej detta här själva utan oss gör tillsammans staden bygger oss tillsammans.

Jennie: noggrann. för att titta stadsutvecklingen vilket enstaka kraftig motor för allt annat för att den är kapabel gå först samt många annat kommer tillsammans med samtidigt så för att då ja dock konkreta verktyg, checklistor samt så vidare detta bör artikel jättelätt för att arbeta tillsammans hållbarhet, såklart ej jättelätt dock liksom varenda bör känna sig trygga tillsammans för att arbeta tillsammans detta här.

Karin: Jag önskar haka på detta Joel säger för att all huvudstaden är attraktivt för så är detta verkligen samt detta äger ju handlat väldigt många angående inom dem här fokusområdesprojekten, för att förklara dem kvaliteter vilket finns på dem här platserna.

för tillfället besitter oss pratat väldigt många ifall utmaningar dock detta är också platser liksom äger väldigt stora kvaliteter samt vilket verkligen är liksom värd för att utveckla.

Fritte: dock apropå möjlighet. oss besitter ju knappt pratat angående Mälaren, alltså bota söderort samt västerort ligger ju ligger rätt kingigt mot nära vattnet mot exempel.

Karin: Ja noggrant detta är ju enstaka utav dem kvalitéerna vilket finns inom Skärholmen stränderna samt badplatserna samt snart ett bastu.

Fritte: alternativt hur.

Skärholmens fokusområde bygd the Beach. Karin Ahlzén, Jennie Algerich samt Joel Edding tackar för för att ni önskar existera tillsammans inom huvudstaden växer.

Joel: Tack.

Karin: tackar så mycket.

Jennie: tackar så jättemycket.

Fritte: huvudstaden växer är ett podcast producerad för Stockholms ort från Blandade budskap samt Prime.

Jag heter Fritte Fritzon samt ni hör samtliga avsnitten inklusive säsong en ifall ni söker på huvudstaden växer inom din poddspelare. tackar för för att ni besitter lyssnat.