useumta.pages.dev









Hur dör man av huntington

Huntingtons sjukdom

Huntingtons sjukdom (HS) existerar enstaka ärftlig, fortskridande neurologisk sjukdom.

Huntingtons sjukdom existerar ett ovanlig samt ärftlig sjukdom likt oftast börjar inom myndig ålder.

Den leder mot ett kombination från motoriska, kognitiva samt psykiatriska symtom. inom medelvärde debuterar sjukdomen mellan 30 samt 50 års ålder, dock detta är kapabel ske både tidigare samt senare inom existensen.

Sjukdomen äger fått sitt namn efter den amerikanske läkaren George Huntington, såsom beskrev den 1872. Redan vid 1500-talet ägde sjukdomen beskrivits såsom enstaka danssjuka (chorea från grekiskachoreia, dans) vid bas från dem ofrivilliga rörelser den är kapabel medföra.

Länge kallades den på grund av Huntingtons chorea alternativt Chorea Huntington samt vid svenska på grund av "Danssjuka". Numera används benämningen Huntingtons sjukdom, eftersom dem ofrivilliga rörelserna bara existerar en från flera symtom.

Det finns inga säkra fakta vid hur flera personer inom land såsom äger HS dock uppskattningsvis rör detta sig angående omkring 1000 personer.[1] Den förekommer lika ofta hos män såsom hos kvinnor.

Förekomst

[redigera | redigera wikitext]

HS drabbar män samt kvinnor inom identisk utsträckning. Förekomsten existerar 5,7 per 100 000 invånare inom befolkningar tillsammans europeiskt ursprung dock betydligt mindre inom bland annat asiatisk population.[2] detta finns inga säkra fakta vid hur flera personer inom land liksom besitter HS dock uppskattningsvis rör detta sig angående cirka tusen personer.[1] massiv variation mellan olika något som ligger nära eller är i närheten geografiska regioner äger observerats.

mot modell beskriver enstaka aktuell redogörelse högre förekomst inom Jämtland 22,1 jämfört tillsammans med 4,9 per 100 000 inom Uppsala län.[3] Detta kunna förklaras tillsammans med grundareffekten (foundereffekten). en ganska litet antal familjer bosatte sig inom Norrland, samt ifall enstaka släkt dryckesställe vid detta dominanta anlag därför finns förutsättningarna på grund av ett framtida högre frekvens från sjukdomen.

detta existerar även därför den existerar mer frekvent vid Åland.[4]

Orsak

[redigera | redigera wikitext]

1993 kartlades orsaken mot Huntingtons sjukdom - enstaka mutation vid en arvsanlag, HTT-genen vid kromosom 4.[5] HTT-genen kodar på grund av proteinet huntingtin, vars funktion ej existerar tillräckligt studerad dock anses spela ett betydelsefull roll nära utvecklingen från nervsystemet.[6] inom HTT-genen finns ett upprepad basparssekvens, vilket kallas CAG-repetition.

CAG existerar enstaka kod till för att tillverka aminosyran glutamin. Normalt finns detta cirka 20 CAG-repetitioner inom varenda genkopia (kallas även "allel"). enstaka förlängning ("mutation") från denna repetitiva sekvens existerar den kritisk orsaken mot Huntingtons sjukdom. vetenskapsman tror för att den muterade formen från proteinet huntingtin anhopas inom sålunda kallade aggregat samt stör nervcellernas normala funktion samt mot slut orsakar deras död.[7]

Sjukdomen drabbar inom inledande grabb dem basala ganglierna, liksom existerar stora nervcellskärnor djupt inne inom hjärnan.

dem existerar viktiga till rörelsesystemet samt beteende, dock sjukdomen drabbar inom senare stadier även hjärnbarken, (storhjärnans yttre skikt) liksom innehåller flera nervceller. Hjärnbarken existerar centrum på grund av medvetandet samt denna plats finns även människans funderingar, känslor samt minnen.[8]

Symtom

[redigera | redigera wikitext]

Vanligt förekommande existerar ofrivilliga rörelser, nedstämdhet (eller andra psykiatriska symtom) samt reducerad kognitiv förmåga.

andra symtom existerar reducerad balans samt finmotorik, samt sväljnings- samt talsvårigheter. Tidiga sjukdomstecken existerar vanligen ofrivilliga rörelser, nedstämdhet, ångest samt sömnsvårigheter samt ett minskad självinsikt. inom medelfas avslutas arbetsförmågan samt detta är kapabel behövas hjälpinsatser inom hemmet. Bilkörningsförmågan avtar. inom sjukdomens sena fas behövs hjälp tillsammans varenda dagliga aktiviteter såsom matintag samt personlig hygien.

relaterat till ögon rörelser existerar nedsatta. Sjukdomen leder mot döden efter cirka femton kalenderår.

Debut från symtom

[redigera | redigera wikitext]

Symtomen debuterar inom medelvärde mellan 30 samt 50 års ålder. Debut fastställs från doktor tillsammans med förståelse angående Huntingtons sjukdom, oftast baserat vid förekomst från typisk sålunda kallad rörelsestörning.

då man tittar vid enstaka massiv assemblage individer ses en samband mellan större antal CAG-repetitioner, samt tidigare sjukdomsdebut.

Diagnos nära Huntingtons sjukdom.

Dock existerar variationen inom detta samband sålunda resehandling massiv till enskilda individer för att man ej är kapabel uttala sig ifall då sjukdomen kommer för att debutera utifrån en känt antal CAG-repetitioner. då antalet CAG-repetitioner är:

  • 27-35, intermediär allel (IA), orsakar vanligen ej några symtom, dock fara finns på grund av Huntingtons sjukdom inom kommande generationer.[9] IA finns hos knappt 7% inom befolkning inom norra Sverige.[10]
  • 36-39, sålunda kallad reducerad penetransallel (RP), ger fara för att insjukna inom Huntingtons sjukdom sent inom existensen, ökande tillsammans antalet CAG-repetitioner.

    RP finns hos 1/250 personer inom norra Sverige.[10]

  • ≥ 40, sjukdomen debuterar, förutsatt för att man ej dör från andra orsaker inom tidig ålder.

Juvenil Huntingtons sjukdom innebär sjukdomsdebut innan 20-årsåldern vilket existerar många ovanligt samt kopplat mot extremt stora CAG-expansioner.

Ärftlighet

[redigera | redigera wikitext]

Sjukdomen existerar autosomalt dominant vilket denna plats innebär för att den ärvs inom medelvärde från 50 % från barnen mot ett anlagsbärare.

icke-könskromosom existerar ett kromosom såsom ej existerar bunden mot kön vilket innebär för att sjukdomen drabbar män samt kvinnor inom identisk utsträckning. Sjukdomen besitter 100 andel penetrans vilket innebär för att den ej hoppar ovan generationer. eftersom sjukdomen är kapabel debutera även senare inom existensen, långt efter för att man skaffat ungar, uppstår ibland situationen för att flera små människor samt barnbarn plötsligt blir varse ifall för att dem besitter sjukdomen inom släkten samt själva besitter fara för att insjukna inom framtiden (se nästa segment ifall genetisk testning).

Hos ungefär 10 andel från personer såsom får Huntingtons sjukdom finns ingen känd sjukdom hos föräldrarna,[11] dock sannolikt äger någon från föräldrarna haft ett HTT-allel tillsammans med ett CAG-repetition var längden existerar inom gråzonen på grund av vilket såsom orsakar sjukdomsdebut.[9]

Genetisk testning

[redigera | redigera wikitext]

Genetisk vägledning på grund av personer tillsammans Huntingtons sjukdom inom släkten erbjuds via dem flesta från universitetssjukhusen inom landet.

inom dem fall var enstaka individ uppvisar symtom liksom tyder vid Huntingtons sjukdom är kapabel blodprov tas till genetisk bedömning oavsett vilket vårdinstitution man söker vård vid.

Genen till sjukdomen existerar känd, vilket utför för att man nära fosterdiagnostik förmå fastställa förekomst från anlaget samt nära genetisk vägledning eventuellt tillhandahålla abort.

Preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD), innebär ett form eller gestalt från provrörsbefruktning var befruktade vanligtvis för fortplantning hos djur (preembryon) undersöks relaterat till gener samt dem tillsammans med osunt anlag väljs försvunnen. Istället selekteras en friskt befruktat ägg.[12] Detta innebär för att man likt blivande mamma/pappa ej behöver ta reda vid angående man egen existerar anlagsbärare till sjukdomen.

PGD erbjuds endast via högspecialiserade kliniker inom landet. Både PGD samt konventionell fosterdiagnostik tillsammans avsikt för att sortera försvunnen embryon såsom små frukter från växter vid sjukdomen anses från flera artikel kontroversiell.

Läkemedelsforskning

[redigera | redigera wikitext]

Det finns varken bromsande alternativt botande behandlingar idag.

Symtomlindrande behandlingar används maximalt till nedstämdhet, ångest samt sömnstörning, samt inom vissa fall till för att lindra ofrivilliga rörelser.

på grund av ett överblick från symtomlindrande behandlingar nära Huntingtons sjukdom vid svenska titta internetmedicin.se

Läkemedelsforskningen inom HS existerar många energisk. Denna skrivelse syftar ej mot för att förklara all bredden från forskningsaktivitet utan visar upp en urval från aktuella samt särskilt lovande strategier.

tackar vare för att den sjukdomsorsakande genen existerar känd äger vetenskapsman hittat lovande strategier till för att angripa roten mot problemet genom för att hämma genens formulering. detta finns emellertid flera olika behandlingsstrategier liksom beskrivs nedan.

Hämning från Huntingtinproduktion (”gene-silencing” alternativt ”Huntingtin lowering”).

Huntingtons sjukdom (HS) existerar ett ärftlig, fortskridande neurologisk sjukdom.

  • Icke-selektiv hämning innebär för att budbärarmolekylen mRNA till både den normala samt den sjukligt förlängda HTT-allelen nedbryts. Därför reduceras likt resultat produktionen från detta skadliga muterade huntingtinet, dock även normalt Huntingtin. vid betalkort sikt äger man ej observerat några biverkningar dock detta existerar oklart om denna plan vid utdragen sikt skapar problem.[13] Tominersen existerar en modell vid denna metod (se nedan).
  • Selektiv hämning från mtHTT-produktionen, existerar teoretiskt enstaka mer önskvärd metod vid sikt, vilket tillåter fortsatt produktion från normalt Huntingtin.

    Wave Life Sciences genomförde nyligen studier vid selektiv hämning (se nedan).

  • Hämning förmå åstadkommas via antingen tillförsel från medicin liksom tillförs tillsammans med jämna mellanrum samt nedbryter mRNA alternativt via genterapi, detta önskar yttra regelrätt förändring från arvsmassan, fanns ett lovande teknik existerar CRISPR/CAS9, vilket dock endast äger testats vid cellkultur.[14] UniQure startade ett genterapistudie juni 2020 tillsammans läkemedlet AMT-130[15] tillsammans med 26 deltagare liksom får läkemedelsinjektion nära en enda situation direkt inom hjärnan.

    Huntington existerar ett ärftlig sjukdom orsakad från ett skada inom arvsmassan.

    Efter 3 månader konstaterades för att ingreppet samt tillförseln verkar artikel säkert. Studien bör följa upp patienterna inom fem kalenderår på grund av för att bedöma angående den bromsar sjukdomen.

Ett studieläkemedel Tominersen (tidigare betecknat: RG 6042/IONIS HTT-Rx[16]) ägs från bolaget Roche. Tominersen begränsar produktion från muterat Huntingtin (mtHTT).

detta existerar ett därför kallad antisens-oligonukleotid (ASO) såsom binder mot budbärarmolekylen mRNA såsom existerar steget mellan genen samt proteinet. Läkemedlet injiceras via ett nål inom ländryggen mot ryggmärgsvätskan från vilket ställe spridning mot hjärnan sker. Den inledande fasen från studien existerar avslutad samt man upptäckte inga säkerhetsrisker, vilket även fanns huvudsyftet.

inom månad 2017 kom en pressmeddelande vilket rapporterade för att läkemedlet lyckats minska vid detta skadliga huntingtinets koncentration inom ryggmärgsvätska hos samtliga deltagare. tillsammans med högsta dosen sågs 40% minskning. Detta bekräftar för att läkemedlet äger den påverkan man önskat. enstaka fas 3 forskning (Generation-HD1) tillsammans 800 huntingtonpatienter undersökte angående sjukdomen är kapabel bromsas från Tominersen.

Studien förväntades artikel färdig 2022 dock den avbröts inom Mars 2021, i enlighet med pressmeddelandet ifrån företaget pga. för att behandlingen ej bedömdes behärska bromsa sjukdomen därför liksom man hoppats på.[17] Roche planerar ett fräsch forskning tillsammans med Tominersen uteslutande till personer inom tidigt etapp.

Wave Life Sciences genomförde numeriskt värde parallella studier tillsammans selektiv hämning var säkerheten från läkemedlen utvärderas inom den inledande fasen. Läkemedlen liknar inom grunden Tominersen samt existerar även ASOer. Studierna (Precision-HD1/-HD2) startades 2017 samt i enlighet med pressrelease inom mars 2021 ifrån företaget åstadkom man ej avgörande minskning från muterat Huntingtin varför studierna avbröts.[18] Wave besitter utvecklat ett färsk variant från sin behandling (WVE-003) samt planerar prövning från denna.

Huntingtons sjukdom (HS) existerar ett autosomalt dominant ärftlig neurodegenerativ sjukdom liksom orsakas från enstaka mutation inom Huntingtin (HTT)-genen vid kromosom 4p.

Flera företag satsar idag vid för att förbättra medicin såsom reducerar huntingtin dock likt är kapabel ges inom blodet alternativt såsom medicindos, däribland Novartis, Voyager samt PTC Therapeutics.

Sjukdomsmarkörer

[redigera | redigera wikitext]

Det traditionell sättet för att mäta sjukdomsaktiviteten existerar tillsammans hjälp från kliniska skattningsskalor, likt kräver träning samt träning från den liksom undersöker samt är kapabel existera svåra för att genomföra beroende patientens dagsform samt bidrag.

Skalan Unified Huntingtons Disease Rating Scale (UHDRS) anses fortsatt existera den maximalt pålitliga metoden på grund av för att undersöka sjukdomsstadium samt används vilket mått på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något effekten inom läkemedelsstudierna.

I enstaka sektion från läkemedelsstudierna mäts proteiner likt även kallas biomarkörer, till för att deras nivåer förmå bli mättad samt skiljer sig ifrån dem man observerar hos friska individer.

detta en existerar mtHTT[19] samt detta andra existerar neurofilament light vilket existerar ett allmän signal till nervcellskada såsom äger demonstrerat sig följa sjukdomsförloppet nära HS.[20] Biomarkörer likt dessa existerar mot till för att underlätta läkemedelsutveckling samt vid en objektivt vis fastställa ifall en medicin besitter avsedd påverkan.

ett ytterligare fördel är kapabel existera för att mäta deras nivåer innan insjuknande till för att besluta då ett bromsbehandling bör insättas då liknande finns tillgängliga.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Huntingtons sjukdom existerar uppkallad efter George Huntington, amerikansk medicinsk expert inom tredjeplats generationen. Dennes far samt farfar ägde träffat patienter samt sparat deras journaler vilket möjliggjorde enstaka exakt detaljer från sjukdomens symtom samt ärftlighet.[21] Redan vid 1500-talet ägde sjukdomen beskrivits vilket danssjuka (chorea från grekiska choreia, dans) vid bas från dem ofrivilliga rörelser den är kapabel medföra.

Länge kallades den Huntingtons chorea alternativt Chorea Huntington.

Kända personer tillsammans med sjukdomen

[redigera | redigera wikitext]

Folksångaren Woody Guthrie dog inom Huntingtons sjukdom.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] ”Socialstyrelsen - Huntingtons sjukdom”.

    Arkiverad ifrån originalet den 5 månad 2015. https://web.archive.org/web/20150205050938/http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/huntingtonssjukdom. Läst 13 månad 2014. 

  2. ^Pringsheim, Tamara; Wiltshire, Katie; Day, Lundy; Dykeman, Jonathan; Steeves, Thomas; Jette, Nathalie. ”The incidence and prevalence of Huntington's disease: A systematic review and meta-analysis” (på engelska). Movement Disorders 27 (9): sid. 1083–1091.

    doi:10.1002/mds.25075. ISSN1531-8257. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/mds.25075/abstract. Läst 6 juni 2017. 

  3. ^Roos, A-K.; Wiklund, L.; Laurell, K.. ”Discrepancy in prevalence of Huntington's disease in two Swedish regions” (på engelska). Acta Neurologica Scandinavica: sid. n/a–n/a. doi:10.1111/ane.12762.

    ISSN1600-0404. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ane.12762/abstract. Läst 6 juni 2017. 

  4. ^neurovetenskap, P. O. Lundberg professor emeritus; båda nära avdelningen för; neurologi; sjukhuset, Akademiska (18 oktober 2005). ”Genetiska (van)föreställningar inom olika tider”. Läkartidningen.

    https://lakartidningen.se/korrespondens/2005/10/genetiska-vanforestallningar-i-olika-tider/. Läst 1 femte månaden i året 2020. 

  5. ^”A novel gene containing a trinucleotide repeat that fryst vatten expanded and unstable on Huntington's disease chromosomes. The Huntington's Disease Collaborative Research Group”. Cell 72 (6): sid. 971–983.

    1993-03-26. ISSN0092-8674. PMID 8458085. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8458085. Läst 13 oktober 2018. 

  6. ^Nopoulos, Peggy C.. ”Huntington disease: a single-gene degenerative disorder of the striatum”. Dialogues in Clinical Neuroscience 18 (1): sid. 91–98. ISSN1294-8322. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4826775/. Läst 6 juni 2017. 
  7. ^Huntington’s disease: pathogenesis to djur models- if-pan.krakow.pl 2 månad 2010  PDF
  8. ^HjärnanArkiverad 11 månad 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    neuroguiden.se

  9. ^ [ab] Semaka, Alicia; Kay, Chris; Doty, Crystal; Collins, Jennifer A.; Bijlsma, Emilia K.; Richards, Fiona. ”CAG size-specific fara estimates for intermediate allele repeat instability in Huntington disease” (på engelska). Journal of Medical Genetics 50 (10): sid. 696–703. doi:10.1136/jmedgenet-2013-101796.

    ISSN0022-2593. http://jmg.bmj.com/content/50/10/696. Läst 5 juni 2017. 

  10. ^ [ab] Sundblom, Jimmy; Niemelä, Valter; Ghazarian, Maria; kust, Ann-Sofi; Bergdahl, Ingvar A.; Jansson, Jan-Håkan (2020-06-17). ”High frequency of intermediary alleles in the HTT gene in nordlig Sweden - The Swedish Huntingtin Alleles and Phenotype (SHAPE) study” (på engelska). Scientific Reports 10 (1): sid. 9853.

    doi:10.1038/s41598-020-66643-0. ISSN2045-2322. PMID 32555394. PMC: PMC7299994. https://www.nature.com/articles/s41598-020-66643-0. Läst 9 månad 2022. 

  11. ^Warby, Simon C.; Montpetit, Alexandre; Hayden, Anna R.; Carroll, Jeffrey B.; Butland, Stefanie L.; Visscher, Henk. ”CAG Expansion in the Huntington Disease Gene fryst vatten Associated with a Specific and Targetable Predisposing Haplogroup”. American Journal of Human Genetics 84 (3): sid. 351–366.

    doi:10.1016/j.ajhg.2009.02.003. ISSN0002-9297. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2668007/. Läst 5 juni 2017. 

  12. ^”Preimplantatorisk genetisk diagnostik | Statens medicinsk-etiska råd (SMER)”. www.smer.se. http://www.smer.se/teman/preimplantatorisk-genetisk-diagnostik/. Läst 5 juni 2017. 
  13. ^Liu, Jeh-Ping; Zeitlin, Scott O.. ”Is Huntingtin Dispensable in the Adult Brain?” (på engelska). Journal of Huntington's Disease 6 (1): sid. 1–17.

    doi:10.3233/jhd-170235. ISSN1879-6397. http://www.medra.org/servlet/aliasResolver?alias=iospress&doi=10.3233/JHD-170235. Läst 7 juni 2017. 

  14. ^Shin, Jun Wan; Kim, Kyung-Hee; Chao, Michael J.; Atwal, Ranjit S.; Gillis, Tammy; MacDonald, Marcy E.. ”Permanent inactivation of Huntington's disease mutation bygd personalized allele-specific CRISPR/Cas9”. Human Molecular Genetics.

    doi:10.1093/hmg/ddw286. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1093/hmg/ddw286. Läst 8 juni 2017. 

  15. ^UniQure Biopharma B.V. (2021-01-08). A Phase I/II, Randomized, Double-blind, Sham Control Study to Explore Safety, Tolerability, and Efficacy Signals of Multiple Ascending Doses of Striatally-Administered rAAV5-miHTT Total Huntingtin Gene (HTT) Lowering Therapy (AMT-130) in Early Manifest Huntington Disease.

    https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT04120493. Läst 11 januari 2021. 

  16. ^”Safety, Tolerability, Pharmacokinetics, and Pharmacodynamics of IONIS-HTTRx in Patients With Early Manifest Huntington's Disease - Full ord View - ClinicalTrials.gov” (på engelska). clinicaltrials.gov. https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02519036?cond=Huntington+Disease&draw=5&rank=15. Läst 29 augusti 2017. 
  17. ^”Roche provides update on tominersen programme in manifest Huntington’s disease” (på engelska). www.roche.com.

    https://www.roche.com/media/releases/med-cor-2021-03-22b.htm. Läst 16 april 2021. 

  18. ^”Disappointing Results from Wave’s PRECISION-HD1 and 2 Trials” (på engelska). HDBuzz.

    När man får diagnosen Huntingtons sjukdom kommer man framförallt för att behöva vägledning, stöd samt hjälp ifrån vård- samt omsorgspersonal.

    https://en.hdbuzz.net/301. Läst 16 april 2021. 

  19. ^Wild, Edward J.; Boggio, Roberto; Langbehn, Douglas; Robertson, Nicola; Haider, Salman; Miller, James R. C.. ”Quantification of mutant huntingtin protein in cerebrospinal fluid from Huntington’s disease patients” (på engelska). The Journal of Clinical Investigation 125 (5): sid. 1979.

    doi:10.1172/JCI80743. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4463213/. Läst 29 femte månaden i året 2017. 

  20. ^Niemelä, Valter; Landtblom, Anne-Marie; Blennow, Kaj; Sundblom, Jimmy. ”Tau or neurofilament light—Which fryst vatten the more suitable biomarker for Huntington’s disease?”. PLOS ONE 12 (2): sid. e0172762.

    doi:10.1371/journal.pone.0172762. ISSN1932-6203. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0172762. Läst 29 femte månaden i året 2017. 

  21. ^Huntington, George. ”ON CHOREA”. Archives of Neurology 17 (3): sid. 332–333. doi:10.1001/archneur.1967.00470270110014. ISSN0003-9942.

    http://jamanetwork.com/journals/jamaneurology/fullarticle/567551. Läst 29 femte månaden i året 2017. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]