Det har vi ofta i sikte

SIKTE sik3te2, sbst.2, n.; best. -et; pl. -en (Rajalin Nav. 107(1728) osv.) ((†) -er Gadd Landtsk. 1: 366(1773)).

1) angående detta förhållandet för att ngt äger en sådant läge inom förh.

mot l. avstånd ifrån ngn l. utmärkes från liknande yttre förhållanden (t. ex. luftens beskaffenhet, förekomsten resp. frånvaron från skymmande föremål) för att detta befinner sig resp. icke befinner sig inom synhåll till ngn l. inom ngns synfält l. existerar resp. icke existerar synligt på grund av ngn; inom sådana uttr.

likt ngt existerar l. kommer (i sht förr äv. ngt existerar osv. ngn) inom resp. ur (förr äv. av) sikte (i sht förr äv. siktet), ngn äger l. får l.

Uttryck samt ordspråk relaterade mot sikte.

(be)håller ngt inom sikte (i sht förr äv. siktet), ngn får sikte vid (äv. av) l. kommer inom sikte från ngt, ngn förlorar l. lämnar l. släpper ngt ur sikte (i sht förr äv. ur siktet), äv. (mera tillf.) ngn förlorar sikte vid ngn; äv. (numera knappast br.) ngt kommer mot sikte, ngt kommer inom synhåll till ngn; inom äldre ex. utan bestämd avgränsning ifrån 2. erhålla, äga nation inom sikte.

dem ägde tappat bort eller missat landremsa vid havet ur sikte. Modern släppte inte någonsin sonen, såsom lekte nere vid gården, ur sikte. Cypren begynte komma oss j sichtet. Apg. 21: 3(NT 1526). (De) komme sålunda fierre, för att the finge thee Lupskes (dvs. lybeckarnas) skiip inom Siktedt. G1R 9: 166(1534). Landell Bligh 18 (1795: fingo ..

sigte af). AFSoldan(1849) hos Aho Soldan 198 (: anlända mot sikte). ifrån enstaka af dem röda utposterna signaleras ”Fientliga ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom sikte”. IllMilRevy 1898, s. 113. Barnen ägde en gott ledning, dock pojken ägde ingen något som är svårt att hantera eller övervinna för att behålla dem inom sikte, förrän han kom mot ett sänka inom marken.

Lagerlöf Holg. 1: 50(1906). Höpken Momb. 188(1908: förlorade sikte på). Kronstadt-eskadern, likt vid morgonen börjat kryssa västvart, fick snart sikte vid Revaleskadern. VFl. 1933, s. 166. Jag önskar ej lämna far ur sikte. Gustaf-Janson ÖvOnd. 73(1957). — jfr LAND-,ÖGON-SIKTE.— särsk.

a) (†) inom sådana uttr. såsom äga ngt inom fullt sikte, äga ngt inom synhåll därför för att detta existerar fullt synligt; söka sikte från ngt, söka ett fåtal ngt inom synhåll; ett fåtal inledande siktet från ngt, på grund av inledande gången (vid ifrågavarande tillfälle) erhålla sikte vid ngt.

Wid Solens upgång .. ägde bägge Arméerne hwarandra uti fullt sigte. HC11H 1: 77(1676). andra dagen vid förmiddag fingo oss inledande sigtet af Terra-Firma af Södra amerika. Gosselman Col. 1: 14(1828). (I forntiden måste) seglaren ofta dreja bi .., afvaktande gynsamt situation för att söka sigte af nation. Lavén Sjökr. 17(1854).

b) [jfr ä.

d. inden l. uden sigt, inom fråga ifall omständigheter nära tagande från byte] (†) inom uttr. innan l. utan siktes, inom resp. utom landsikte (dvs. nära nation l. hemlandet resp. långt ute vid havet o. långt ifrån hemlandet)? Alt .. byte szom vinnes alternativt tagis tiil Landh alternativt vathn, jnnen sichtis alternativt vtan sictis, thet vandra tiil gmenige byte, halffdelen tiil oss, samt halffdelen mot vort krigxfolck.

G1R 10: 129(1535).

c) (†) inom uttr. driva efter sikte, angående drevhund: driva efter villebråd liksom den äger o. håller inom synhåll; jfr SIKT, sbst.1 2 b.ÖoL(1852).

d) inom vissa oeg. l. bildl. anv., tillsammans med mer l. mindre nära anslutning mot den eg. bet. (jfr 6, 7); särsk. inom liknande uttr. likt förlora l.

tappa ngn l. ngt ur sikte, förlora kontakten tillsammans ngn l. icke längre råka ngn o. d. resp. tappa l. glömma försvunnen l. förbise ngt o. d.; lämna (förr äv. låta) ngt ur sikte (i sht förr äv. siktet), glömma försvunnen l. förbise l. icke beakta ngt, lämna ngt ur räkningen l. därhän o. d.; ngn äger ngt inom sikte, ngn äger utsikt för att erhålla l. kunna vänta sig ngt.

(Det gäller) at .. inom alt hafva till ögonen rikets .. sanskyldiga bästa samt des tarfvor; låtom detta ädla ögnamärket icke utur siktet. 2RARP 13: 559(1743). till för att .. icke lemna dem gjorda anmärkningarne helt samt hållet ur sigte, wilja wi (osv.). SKN 1843, s. 22. dem voro kusiner samt ägde träffats vilket unge. .. Sedan förlorade dem hvarandra alldeles ur sigte.

Cederschiöld Riehl 2: 23(1878).

i sikte - betydelser samt användning från ordet.

han äger enstaka god service inom sikte. Cannelin(1904). Redan innan jag lämnade England (för för att sjunga inom Amerika), ägde jag märkt, för att oss ägde storm (dvs. bråk o. trassel) inom sikte. Krey-Lange Melba Liv 223(1927). nära införing inom formuläret (för registrerade ändringar inom jordregistret) bör framförallt behållas inom sikte, för att uppgiften skall tydligt samt otvetydigt återspegla den pågående fastighetsbildningen.

SFS 1948, s. 342.

2) (numera bl. ngn gg) angående handlingen för att titta l. betrakta l. bese l. besiktiga ngt l. ta sig enstaka titt vid ngt, seende, anblick, ögonkontakt, åsyn; ögonsikte; särsk. inom sådana uttr. såsom taga l. fatta ngt inom sikte (förr äv. siktet), taga sig ett titt vid ngt, bese l. besiktiga ngt; förr äv. inom uttr. inom en sikte, tillsammans med ett blick; efter siktet, efter l.

tillsammans med ledning (enbart) från okulärbesiktning; äv. oeg. l. bildl. (se särsk. a, b); jfr 1. Ingenn gulskedare annamar noghot sylff mot ath skedha effter sichtedh, vtan effter proban. G1R 9: 363(1534). Itt memorial på grund av .. (”generalingenjören” Rodenburg) för att .. taga (befästnings-)verket inom sichtet samt gifva Regeringen okänt öfver sin advis samt censur (dvs.

åsikt). RP 8: 272(1640). då Birger Jarl den ö (dvs. detta blivande Stockholm) inom sichte tagit ägde, / Man strax (osv.). Risell Vitt. 455(1720). inom et sikte. Serenius Mmm 1 b(1734). Törneros (SVS) 4: 146 (1827: fatta .. inom sigte). (I tornet) är kapabel (kungen) taga / inom sigte nejden rundtomkring. Kullberg Tasso 1: 56(1860).

KyrkohÅ 1940, s. 96.— jfr ÖGON-SIKTE.— särsk. inom vissa oeg. l. bildl. anv. (jfr 6, 7).

a) (†) angående ögonkontakt l. synsätt. Tänk .. huru flera människor, vilket stå kvar inom periferierna .. samt äga en snedt sikte vid världen, utan blick till centrum. FLimnell(1874) hos Dahlgren Lyr. 288.

b) (†) inom uttr.

ett fåtal l. igenfå sitt sikte, symboliskt för att detta blir resp. åter blir ljust, tillsammans med chans på grund av ngn för att titta l. dyl. Nattens Mörker då bårtgikk, / iag mitt Sikte igiänfikk. Warnmark Tuktesp. 19(1687). Dän mörka kväll gik bortt, ett liuser ljus smög opp, / ett solen sitt sikte fekk. Dens. Sinnew. 39(1687).

3) siktande (se SIKTA, v.1 3); äv.

dels angående detta förhållandet för att blicken nära siktande existerar därför l. således (särsk. rätt) inriktad vid ngt, dels (särsk. inom ssgn ÖGON-SIKTE) angående ngns förmåga för att sikta, dels konkretare, övergående inom bet.: riktmärke, ögonmärke o. d.; särsk. inom sådana uttr. likt taga sikte, sikta; taga (förr äv.

ställa) sikte (äv. sitt sikte) vid ngt, sikta vid l. mot ngt, nyttja ngt ss. riktmärke. Ställa sitt sickte vid något. Sahlstedt(1773). Den sitt ny tillväxt ej lossar / tillsammans med säkert sigte samt stadig grabb, / han duger hvarken till monark alternativt nation. Sturzen-Becker 6: 179(1868). Ur en litet öppning syntes en rödt ljus, vid hvilket dem båda vandrarne togo sigte.

strindberg SvÖ 2: 98(1883). ni bör ta sigte tillsammans ögona vid trädtopparna der borta, då ni bör hoppa ifrån sån på denna plats massiv höjd. TIdr. 1896, s. 452. Trots exakt sikte samt god avvägning gick inledande skottet ovan. Nilsson HistFärs 61(1940). — särsk. (tillf.) bildl. (jfr 6, 7), inom uttr. taga sikte vid ngt, angående stäv: styra mot ngt o.

d. för tillfället skall jag erbjuda min stäf för att ta sikte vid olika stränder. Wulff Petrarcab. 73(1905).

4) (†) avstånd (med tanke vid siktning) l. dyl. detta existerar på grund av långt sickte; skottet förmå icke träffa. Stenborg Jäg. 14(1780).

5) (†) oeg., ifall ngts belägenhet inom synhåll inom ett viss riktning inom förh.

mot ngt; inom liknande uttr. likt ngt äger ngt inom rakt sikte l. korrekt på grund av sig l. snett ovan inom sikte, ngt existerar beläget inom synhåll rakt fram resp. snett ovan inom förh. mot ngt. Borg-gården .. (på Vapnö var) allenast tillsammans med canal .. skild ifrån ladugårdsbyggnad, samt ägde honom riktig till sig inom sikte.

Barchæus LandthHall. 79(1773). (Templet ligger) vid ett klippudde, såsom besitter Anios största vattenfall inom rakt sigte. Atterbom Minn. 439(1818). (Trädgården) äger snedt öfver inom sigte Anios spelande böljor. Därs. 447.

6) bildl., angående detta förhållandet för att ngn riktar sin uppmärksamhet l. sina funderingar l. sina strävanden vid ngt l. sätter ngt ss.

uppgift o. d.; numera nästan bl. inom sådana uttr. vilket taga sikte vid ngt l. taga l. fatta ngt inom sikte, ägna sin uppmärksamhet åt l. äga ögonen riktade vid ngt; ta ngt inom beaktande; ta hänsyn mot l. avse ngt; inrikta sig vid ngt; äga ngt ss. avsikt l. ändamål l. objekt; syfta mot l. sikta mot ngt; äga ngt inom sikte, äga sin uppmärksamhet riktad l.

äga ögonen riktade vid ngt, äga ngt på grund av ögonen l. ”i kikaren” l. på grund av intention l. ss. syfte, ämna utföra ngt, tänka l. ”lura” vid (att göra) ngt, syfta mot l. sikta mot ngt; tillsammans med sikte vid ngt l.

Exempelmeningar likt innehåller sikte.

tillsammans ngt inom sikte, tillsammans med sin uppmärksamhet riktad l. tillsammans med inriktande från sina strävanden vid ngt, tillsammans med ngt inom tankarna l. till ögonen l. ”i kikaren”, tillsammans ngt ss. syfte l. övning, siktande vid ngt; förr äv. allmännare, mer l. mindre uppenbart liktydigt med: avsikt, ändamål, intention (äv.

inom uttr. siktet vid ngt existerar osv., avsikten l. syftet tillsammans ngt existerar osv.); jfr 10 c. vad besitter ni för tillfället inom sikte? Sichtet vid thetta Bodet (dvs. budet för att ni skall älska din nästa såsom dig själv), existerar .. intet annat än thet, at (osv.). Sylvius Mornay 435(1674). Fattom inom sigte sjelfva den stora hufvudfrågan: hvad existerar detta Absoluta?

Leopold 4: 153(c. 1820). ifall denna (av L. Hammarsköld inom ett recension framställda) fråga efter begreppets bas kanske skulle behärska äga enstaka djupare fras, sålunda besitter denna likväl tydligen legat utom rec(ensenten)s sigte. Geijer inom. 5: 345(1821). då ett flicka begifwer sig mot ett således grann ort, vilket huvudstaden, för att taga tjenst, äger denna då inom sigte för att blifwa ladugårdspiga månne?

Almqvist Lad. 4(1840). (W. F. Palmblad) lät .. beveka sig (till för att bli tidningsman) af högt aktade män samt vänner, hvilka .. tillsammans närmaste sigte vid detta mot slutet af 1847 inträffande riksdagsmötet, funno tillvarelsen af enstaka konservatif dagblad existera nödvändigare än någonsin. Atterbom Minnest. 2: 203(1853).

a) (†) inom sådana uttr.

då .. någon ägde ett utflykt inom sigte samt fruktade oväder, rådfrågade denne inom Dôdônê Zeus aigiochos, d. v. s. himmelen likt äger stormen inom sin inflytande. Lysander faust 37(1875). detta lät nästan liksom angående denne haft något vådligt inom sikte. Siwertz Sel. 2: 166(1920). varenda klok behandling tar inom inledande grabb sikte vid för att söka häva själva sjukdomsorsaken.

Fåhræus LäkH 1: 14(1944). för att analysera .. likt lärling tillsammans med ett speciell certifikat inom sikte. BonnierLM 1954, s. 61. detta svenska stilleståndsförslaget, såsom tog sikte vid ett tidsperiod från trettio tid, inrymde (osv.). HallHist. 1: 369(1954).

— jfr ÖGON-SIKTE.

7) (†) bildl.: uppsikt, kontroll; förhållandet för att ngn hålles inom styr l. mot lydnad o. d.; särsk. inom uttr. hålla ngn inom sikte(t), hålla ögonen vid ngn l. hålla ngn beneath uppsikt l. inom styr l. schack o. d.; jfr SIKT, sbst.1 3. Bureus Warn. D 3 a(1604). Gvibertus intogh .. stadhen Alba, vid thet han medh sijn närwarelse skulle holla the Romare vthi Sichtet.

Schroderus Os. 2: 611(1635). andra Dagen således straffades några (soldater) til Lijfwet, likt funnes hafwa warit delachtige vthi .. (ett myteriförsök), dock the andre höllo the sedan starckt vthi sichtet. Widekindi KrijgH 193(1671). inom Mödrar, håller wäl the döttrar vti sichte. Kolmodin QvSp. 1: 51(1732). Björnståhl utflykt 1: 384(1772).

— jfr ÖGON-SIKTE.

8) (†) inom överfört anv.: utseende. Den saken besitter et sikte likt intet doger, .. (dvs.) utsende. Pfeif DeHabitu 266(1713; möjl.

Svar på grund av detta äger oss OFTA inom SIKTE inom Korsord.

bildl.).

9) (†) bildl., inom uttr. vid längre sikte, vid längre avstånd (i tiden l. rummet) l. dyl.; jfr SIKT, sbst.1 7 c.Höpken 1: 250(1771).

10) konkret: objekt såsom utgör riktmedel, t. ex. kikarsikte, l. sektion från riktmedel, särsk. siktskåra l. siktpunkt vid den bakre (närmast skytten befintliga) delen från en eldvapen.

Fast, rörligt, ställbart sikte. dem förnämste delarne af .. (kvadranten) äro twänne Bågar .. samt twänne Sichten alternativt krysz. Rajalin Nav. 107(1728). en par (pistoler) tillsammans med .. ett Rosensten mot sigte. InventVagnHovstall. 1814, s. 162. Sigtningen blir säkrast ju längre korn samt sigte äro skilda ifrån hvarandra. Svederus Jagt 8(1831). Tigerhielm 44(1867; angående diopter).

Hvarje sikte stäldes in samt gevären höjdes. Janson Abr. 339(1901). SoldILuftv. 1946, s. 13.— jfr BAND-,DIOPTER-,ELEVATIONS-,FJÄDER-,FÄLL-,GROP-,KIKAR-,KLAFF-,RAM-,RING-,RYTTERI-,TORPED-,TRAPP-SIKTEm. fl. — särsk.

a) (†) inom uttr. taga kornet samt siktet tillsammans ögat, rikta blicken således för att man ser kornet o.

siktet inom ett linjär linje. ExFlott. § 77: 4 (c. 1740).

b) inom uttr. ett fåtal in ngt inom siktet, erhålla ett linjär siktlinje ifrån siktet mot ngt, titta ngt genom siktet. Östergren(1938). denne .. fick .. in enstaka från duvorna inom siktet .., denne tryckte från samt duvan föll ner. Husáhr Jeriko 11(1958).

c) bildl., inom sådana uttr.

vilket äga siktet inställt l. inriktat vid ngt, äga inriktat sig vid ngt, äga ngt ss. syfte, sikta mot ngt; jfr 6. DN(A) 1947, nr 4, s. 16.Därs. 1964, nr 266, s. 19.

Ssgr (till 10; inom sht vap.; jfr sikta, v.1 ssgr): A: SIKT-ARM. ledd (se ledd, sbst. III 4) på grund av uppbärande från sikte. UFlott.

Svar till inom SIKTE inom korsord, pilord samt 3 andra tänkbara svar.

3: 82(1906). —

-DIOPTER. dioptersikte. VFl. 1916, s. 153. —

-FJÄDER. (förr) mot fjädersikte hörande stålfjäder vars en ända fanns fäst nära siktfoten l. gevärspipan o. vars andra (med ett siktskåra försedda) ända plats höj- o. sänkbar. EldhandvSkjutsk. 2: 83(1877). —

-FODRAL. skyddande omslag mot sikte. SoldIInf.

1944, s. 71. —

-FOT. ifall den sektion från en sikte vid en skjutvapen varmed siktet existerar fäst nära bösspipan l. eldröret. Jochnick Handgev. 47(1854). —

-HUVUD. ifall den övre delen från en sikte. EldhandvSkjutsk. 2: 83(1877). —

-INSTÄLLNING~020. (sikt- 1922 osv. siktes- 1945) inställning från sikte. VFl. 1922, s.

14. —

-KAPELL. jfr -fodral. UFlott. 3: 56(1882). —

-KLACK. klack (se klack, sbst.2 1) likt uppbär siktmedel (t. ex. siktskåra). Wrangel SvFlBok 138(1897; vid kanon). —

-KLAFF. ifall fanns o. enstaka från dem klaffar vid en klaffsikte såsom behärska fällas o. resas. Gynther Förf. 9: 548(cit. fr.

1858). —

-KONSTRUKTION. inom abstraktare o. konkretare anv. SvD(A) 1926, nr 237, s. 10. —

-KRYSS. kryss använt ss. siktmedel.

Google's service, offered free of charge, instantly translates words, phrases, and pages between English and over 100 other languages.

SvFlH 1: 395(1942). —

-LÖPARE. löpare (se d. o. 11) vid sikte. UFlott. 3: 239(1906). —

-LÖS, adj.2 (adj.1 titta sikt, sbst.1 ssgr). (mera tillf.) liksom existerar utan sikte. Otter Officer 60(1930). —

-RAM, sbst.2 (sbst.1 titta sikt, sbst.2 ssgr). mot sikte hörande fällbar ram tillsammans enstaka därpå förskjutbar löpare (med siktskåra).

EldhandvSkjutsk. 2: 83(1877). —

-RATT. ratt på grund av höjning o. sänkning från sikte. SoldIInf. 1944, s. 26. —

-VISARE. visare vid artilleri- o. luftvärnspjäs o. d., såsom vid enstaka skal anger pjäsens uppsättning. Billman o. Landström(1945).

B (mera tillf.): SIKTES-INSTÄLLNING, titta A.