Vilka djur finns i dominikanska republiken
Dominikanska republiken
| Dominikanska republiken República Dominicana | ||
|---|---|---|
| Valspråk: Dios, patria, libertad (Spanska: Gud, fosterlandet, friheten) | ||
| Nationalsång: Quisqueyanos valientes | ||
| Huvudstad (även största stad) | Santo Domingo | |
| Officiellt språk | Spanska | |
| Demonym | Dominikan | |
| Statsskick | republik | |
| - | President | Luis Abinader |
| - | Vicepresident | Raquel Peña |
| Självständighet | från Haiti | |
| - | Erkänd | 27 februari1844 |
| Area | ||
| - | Totalt | 48 670 km²[1] (130:e) |
| - | Vatten (%) | 0,7 % |
| Befolkning | ||
| - | 2014 års uppskattning | 10 349 741[1] (86:e) |
| - | Befolkningstäthet | 213 inv./km² (41:a) |
| BNP (PPP) | 2022 års beräkning | |
| - | Totalt | 255 miljarder USD[2] (65:e) |
| - | Per capita | 23 983USD[2] (67:e) |
| BNP (nominell) | 2022 års beräkning | |
| - | Totalt | 109 miljarder USD[2] (67:e) |
| - | Per capita | 10 259 USD[2] (77:e) |
| HDI (2021) | ▲ 0,767[3] (80:e) | |
| Valuta | Dominikansk peso () | |
| Tidszon | UTC-4 | |
| Topografi | ||
| - | Högsta punkt | Pico Duarte, 3 175 m ö.h. |
| - | Största sjö | Lago Enriquillo |
| - | Längsta flod | Yaque sektion Norte |
| Kör på | Höger | |
| Nationaldag | 27 februari | |
| Nationalitetsmärke | DOM | |
| Landskod | DO, DOM, 214 | |
| Toppdomän | .do | |
| Landsnummer | 1-809 | |
Dominikanska republiken[4] (spanska: República Dominicana) existerar enstaka republik inom Västindien likt upptar numeriskt värde tredjedelar från ön Hispaniola (den västra tredjedelen upptas från Haiti).
Dominikanska republikens vackra natur.Landet gränsar mot Haiti samt besitter maritim gräns mot detta amerikanska territoriet Puerto Rico.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Äldre historia
[redigera | redigera wikitext]Ön Hispaniola besitter varit bebodd sedan omkring 4000 f.Kr. nära tiden på grund av Kr.f. förekom jordbruk samt keramiktillverkning. dem byar samt hövdingedömen likt taínofolket skapade gick beneath efter Christofer Columbus arrival 1492.
Ön blev dem spanska conquistadorernas inledande huvudbas inom Amerika samt ett språngbräda på grund av Spaniens erövring från Karibien samt detta amerikanska fastlandet.
Dominikanska republiken.Spanjorerna gjorde guldfynd samt ursprungsbefolkningen decimerades mot resultat från sjukdomar samt kolonisternas brutalitet.
När conquistadorerna fortsatte mot andra småöar samt fastlandet svalnade Spaniens nyfikenhet samt delar från ön, särskilt nord- samt västkusterna, användes från pirater likt attackbaser alternativt till förnödenheter. 1606 fick den spanske kungen invånarna för att flytta närmare huvudstaden Santo Domingo, till för att undvika piraterna.
1625 ägde franska buckanjärer satt sig fast vid ön Tortuga dock fanns även verksamma inom västra delen från Hispaniola. Spanjorerna drev ut dem flera gånger dock dem kom tillbaka samt 1659 blev den franska bosättningen vid Tortuga officiellt grundad. 1665 erkände den franska kungen den slavdrina kolonisationen från västra Hispaniola, kolonin Saint-Domingue. tid 1697 erkände Spanien Frankrikes närvaro vid den västra tredjedelen från Hispaniola[5], utan för att en officiell gräns drogs, samt 1795 avträddes all ön mot land i västeuropa.
Efter slavuppror samt strider blev den västra fransktalande delen en självständigt mörk kejsardöme 1804 (under Toussaint L'Ouverture). Den spansktalande delen, vilket då kallades Santo Domingo, hölls från fransmännen fram tills den spanska återerövringen 1809. Santo Domingo försökte bli självständigt ifrån Spanien 1821[5], dock erövrades istället samt styrdes från Haiti inom 22 kalenderår.
Den spanskspråkiga vita minoriteten inom öster revolterade 1844 samt bröt sig ur den svarta staten Haiti[5]. 1844 fick Santo Domingo självständighet samt blev Dominikanska republiken.[6] 1861 övergav den Dominikanska republiken sin självständighet till för att ingå inom Spanien, dock övergavs 1865 samt blev åter självständigt[5]. 1869 ansökte Dominikanska republiken ifall för att ingå inom USA, dock begäran avslogs genom veto från USA:s senat.[5]
Nyare historia
[redigera | redigera wikitext]Efter 1869 utmärktes den Dominikanska republiken från inbördes strider samt period från diktatur.
dem konstanta striderna ledde mot sämre statsfinanser. Mellan 1901 samt 1904 försökte europeiska stormakter åtgärda återbetalningen från statsskulderna vid diplomatisk väg, utan för att lyckas. 1905 ingrep USA inom Dominikanska republiken genom för att bevilja numeriskt värde lån åt landet, dock tog samtidigt ovan förvaltning från landets tullar samt statsskulden.
Ingripandet ledde mot förbättrade statsfinanser samt näringsliv.[5]
1911 blev dödad president Ramón Cáceres, efter för att äga varit president inom sex kalenderår. Följden blev flera tid tillsammans med politisk instabilitet samt inbördeskrig.
Ockuperat från USA 1916–24
[redigera | redigera wikitext]Juan Isidro Jimenes Pereyra liksom blev president 1914 nära relativt fria omröstning tvingades avgå inom femte månaden i året 1916.
USA:s president Woodrow efternamn beordrade då enstaka amerikansk ockupation från Dominikanska republiken. Marinsoldater ifrån USA landsteg den 16 femte månaden i året 1916 samt ägde övervakning ovan landet efter numeriskt värde månader. Den militärregering vilket insattes från USA, ledd från konteramiral Harry Shepard Knapp, fick ej invånarnas tillit. enstaka sektion regeringsposter måste fyllas från amerikanska marinofficerare eftersom dominikaner vägrade för att ingå inom regeringen.
Ockupationen upphörde inom oktober 1922 samt omröstning hölls inom mars 1924. Segrare inom presidentvalet blev Horacio Vásquez Lajara likt ägde samarbetat tillsammans amerikanerna. beneath hans sex kalenderår nära makten respekterades medborgerliga rättigheter samt ekonomin växte. han tvingades avgå 1930 samt efterträddes från chefen till armén, general Rafael Trujillo, efter en manipulerat presidentval.
Trujillos diktatur
[redigera | redigera wikitext]Från 1930 mot 1961 styrde Trujillo landet direkt alternativt omväg samt etablerade enstaka brutal diktatur tillsammans flera excentriska inslag även angående denne även vid flera vis gav landet stabilitet samt ett modern infrastruktur samt finans. dock han sög även ut landet samt berikade sin släkt.
denne bekämpade kommunismen samt fick en visst amerikanskt stöd.[6]
Trujillo förde ett främlingsfientlig politik mot etniska haitier inom Dominikanska republiken vilket ledde mot enstaka djup konflikt tillsammans grannlandet. tid 1937 beordrade Trujillo armén för att döda haitier såsom bodde vid Dominikanska sidan från gränsen mot Haiti. Armén dödade uppskattningsvis mellan 17 000 samt 35 000 haitier beneath sex dagar.
på grund av för att försvåra bevis till arméns engagemang, använde soldaterna machetes snarare än kulor. Händelserna benämndes Persiljamassakern.
Utrikespolitiskt stödde Trujillo USA samt förklarade Italien, Japan samt Tyskland konflikt efter bombningen från Pearl Harbor 1941.[5]
Tiden efter Trujillo
[redigera | redigera wikitext]Efter mordet vid Trujillo inleddes enstaka färsk period från instabilitet.
Trujillo ägde ej utsett någon person som följer efter någon i en position eller roll.
Other species highly sought after bygd twitchers include the golden swallow, the breathtaking vervain hummingbird, the ashy-faced owl, the Bicknell’s trast and the palmchat, the country’s national bird.dem sammansvurna vilket ägde planerat mordet ägde planerat för att ta ovan regeringsmakten, dock detta kunde ej genomföras. Joaquín Balaguer, såsom varit vicepresident hos Trujillo satt kvar. han lät diktatorns son, Rafael Trujillo Lovatón komma tillbaka ifrån Paris samt dem facto ta övervakning. Trujillo Jr fortsatte terrorn samt utförde blodig eller täckt med blod hämndaktioner.
mot skillnad ifrån sin far genomförde denne dock några ett fåtal symboliska reformer. Dessa räckte emellertid ej till för att tysta detta folkliga motståndet.
Dominikanska republiken existerar ett republik inom Västindien liksom upptar numeriskt värde tredjedelar från ön Hispaniola.Människors lycka ovan mordet förbyttes inom besvikelse då detta mesta fortsatte likt förut. Förbittrade människor strömmade ut vid gatorna. inom oktober ägde dagliga protester utrymme. dem stoppades tillsammans med stridsvagnar. Studenter sköts ihjäl från regeringstrupper. USA fruktade för att detta liksom vid Kuba skulle behärska ske en kommunistiskt övertagande, trots för att vänstern inom Dominikanska republiken fanns obetydlig efter åratal från repression.
Amerikanska diplomater framförde för att USA:s militära kraft angående nödvändigt skulle anlända mot användning till för att åstadkomma ett provisorisk statsmakt beneath ledning från Joaquin Balaguer tills omröstning kunde hållas.[7][8]
Demokratiska val
[redigera | redigera wikitext]De inledande demokratiska valen inom landets bakgrund hölls den 20 månad 1963 .
dem främsta presidentkandidaterna nära valet fanns Juan Bosch Gavino, ett skarpsinnig samt poet, likt ifrån exilen ägde strukturerat motstånd via Dominikanska revolutionära grupp (Partido Revolucionario Dominicano – PRD) samt Viriato Fiallo vilket tillhörde Unión Nacional Civica (UCN). Bosch segrade tillsammans med 64 andel från rösterna, Hans område, PRD, fick även majoritet inom parlamentets båda kamrar.
ett statsmakt beneath Juan Bosch tillträdde inom månad 1963, dock störtades inom september identisk kalenderår från högermilitärer.
Inbördeskrig samt intervention
[redigera | redigera wikitext]Ett militärt styre inrättades. inom april 1965 utbröt enstaka folklig samt armé resning, liksom syftade mot för att återinsätta Bosch nära makten.
USA:s president Lyndon B. Johnson oroades ovan chansen från för att kommunister skulle behärska ta ovan revolten samt producera ”Ett andra Kuba", sände 30 000 soldater mot Dominikanska republiken på grund av för att kväsa upproret.
Under några timmar den 25 april leddes landet från enstaka revolutionskommitté bestående från Vinicio Fernández Pérez, Giovanni Gutiérrez Ramírez, Francisco Caamaño, Eladio Ramírez Sánchez samt Pedro Bartolomé Benoit.[källa behövs]
Balaguer nära makten
[redigera | redigera wikitext]USA:s trupper pausade kvar inom landet inom ovan en kalenderår samt övervakade valen kalenderår 1966, vilket vanns från högerpolitikern Joaquín Balaguer.
denne kom för att sitta kvar nära makten såsom president inom 12 kalenderår. Den högt utbildade Balaguer styrde inledningsvis auktoritärt, dock tillsammans med mindre våld än Trujillo. Hans presidenttid innebar dock förbrytelse mot mänskliga rättigheter samt medborgerliga friheter, tillsammans motivet för att hålla pro-Castro alternativt prokommunistiska partier utanför.
Here’s the Dominican Republic animals list.beneath hans styre växte klyftan mellan rika samt fattiga. denne genomförde en ambitiöst infrastrukturprogram såsom innehöll stora bostadsprojekt, sportanläggningar, teatrar, museer, akvedukter samt vägar.
Tiden efter Balaguer
[redigera | redigera wikitext]Boschs gamla område kom mot makten 1978. Efter valet 1982 blev Salvador Jorge Blanco president fram mot 1986.
Perioden innebar ett katastrofal finansiell situation samt något som ökar i storlek eller antal social bekymmer var strejker samt massdemonstrationer 1984 urartade mot kravaller tillsammans med en hundratal döda. Balaguer blev åter president 1986 samt försökte för tillfället producera ett mer dynamisk finansiell tillväxt, likt dockblev kortlivad.
Inflationen steg kraftigt samt underskottet inom handelsbalansen växte.
enstaka stagnerande vetenskapen om resurserhandel och finans ledde mot ökad social bekymmer. Efter presidentvalet 1994 accepterade Balaguer mot för att ej kandidera ännu enstaka gång. 1996 valdes, tillsammans med stöd från Balaguer, Leonel Fernández Reyna, tillhörande Partido dem la Liberación Dominicana (PLD), mot president.
Fernández, vilket valdes åter 2004, äger fört ett nyliberal politik tillsammans med bland annat privatiseringar från statliga bolag. Sedan 2012 existerar Danilo Medina landets president.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Landet uppfylls från flera väst-östliga bergskedjor, vilket inom dem centrala delarna når drygt 3 000 m.
Trots kraftfull finansiell tillväxt sedan mitten från 2010-talet existerar Dominikanska republiken en från dem fattigaste länderna inom Karibien, då tillväxten ej kommer samtliga mot del.denna plats finns Västindiens högsta höjdpunkt, Pico Duarte (3 175 m). Sluttningarna täcks från tropisk regnskog. Dalar samt slätter besitter savannvegetation. detta tropiska klimatet mildras från nordostpassaden likt ger många nederbörd inom dem nordliga bergen. Öns södra delar existerar ofta orkandrabbade.[6]
Dominikanska republikens lägsta punkt existerar Lago Enriquillo, 46 meter beneath havsnivå.
Landets naturtillgångar existerar bland annat nickel, bauxit, guld samt silver.
Klimatet existerar tropisk havsmiljö tillsammans med små temperaturvariationer beneath året. Landet ligger mitt inom en zon var detta förekommer orkaner, samt dessa inträffar mellan juni samt oktober. Översvämningar liksom torrperioder förekommer även.
Tidvis existerar detta bristande vid färskvatten.
Skogsavverkning orsakar jorderosion samt jorden liksom nöter ner inom havet förstör korallreven. Nästan all elektricitet framställs från fossila drivmedel, såsom petroleum, dock man äger även lite vattenkraft.
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Dominikanska republiken existerar indelat inom en region, Distrito Nacional (motsvarar centrala Santo Domingo), samt 31 provinser: Ázua, Baoruco, Barahona, Dajabón, Duarte, Elías Piña, El Seibo, Espaillat, Hato Mayor, Hermanas Mirabal, Independencia, La Altagracia, La Romana, La Vega, María Trinidad Sánchez, Monseñor Nouel, Monte Cristi, Monte Plata, Pedernales, Peravia, Puerto Plata, Samaná, Sánchez Ramírez, San Cristóbal, San José dem Ocoa, San Juan, San Pedro dem Macorís, Santiago, Santiago Rodríguez, Santo Domingo samt Valverde.
Provinserna existerar indelade inom municipios (kommuner). detta fanns 160 municipios 2014.
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Dominikanska republiken existerar en utvecklingsland samt besitter varit ensidigt beroende från sitt jordbruk. detta bedrivs dels vid konstbevattnade odlingar (socker, bryggd dryck samt tobak), dels vid småbruk till husbehov (ris, majs samt bönor).
Ekonomin existerar sårbar; den styrs från världsmarknadspriserna vid sötningsmedel, liksom länge varit den viktigaste exportvaran, samt andra jordbruksprodukter. Sockerplantagerna besitter dominerats från amerikanska intressen, dock existerar numera mot massiv sektion förstatligade. Gruvindustrin existerar beneath tillväxt (nickel, bauxit, guld), samt turismen ger en något som ökar i storlek eller antal bidrag mot statsinkomsterna.
Den viktigaste handelspartnern existerar USA.[6]
Efter enstaka inhemsk finansiell kris inom start vid 2000-talet lyckades landet förhandla fram ett överenskommelse tillsammans med IMF kalenderår 2005 såsom lade grunden på grund av en antal kalenderår tillsammans många god tillväxt. Den globala finansiella krisen drabbade dock Dominikanska republiken tillsammans med start kalenderår 2008 samt tillväxten började sjunka samt fortsatte för att utföra sålunda tid 2009.
dock sedan vände ekonomin samt tillväxten steg igen samt blev sålunda upphöjd såsom 7,5 andel kalenderår 2010. år därefter fortsatte tillväxten för att existera upphöjd, ovan 5 andel, samt bland den högsta inom bota Latinamerika.[9]
Inkomstskillnaderna mellan rika samt fattiga inom landet existerar stora. Den rikaste tiondelen från befolkningen får 40 % från landets totala inkomster.
25 % från befolkningen räknas såsom fattiga.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Folkökningen besitter varit snabb. Landet existerar tättbefolkat samt arbetslösheten existerar en svårt bekymmer. Myndigheterna besitter uppmuntrat utvandring samt äger försökt hejda invandrare ifrån Haiti (de utnyttjas liksom prisvärd arbetskraft vid plantagerna).
Omkring tre fjärdedelar från invånarna existerar ättlingar mot spanska kolonisatörer samt svarta. Den indianska urbefolkningen utrotades inom hårt tvångsarbete samt ersattes vid plantagerna från importerade svarta slavar. Den katolska kyrkan besitter enstaka kraftfull ställning. detta officiella språket existerar spanska.[6]
- Födelsetal: 18,90 ‰ (2018)
- Dödlighet (hela befolkningen): 6,4 ‰ (2018)
- Spädbarnsdödlighet: 22,7 ‰ (2018)
- Antal barn/kvinna: 2,28 (2018)
- Befolkningens medelålder: 27,3 tid (2018)
- Förväntad livslängd: 71,3 kalenderår (2018)
- Män 69,7 år
- Kvinnor 73,1 år
- Andel överviktiga hos den vuxna befolkningen: 27,6 % (2016)
Siffror tagna ifrån The World Factbook.[1]
Ett från landets hälsoproblem existerar aids.
tid 2001 ägde ungefär 7 800 personer dött vilket enstaka resultat från aids.
Internationella rankningar
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abc] ”Country: Dominican Republic” (på engelska). The World Factbook.
CIA. Arkiverad ifrån originalet den 13 månad 2016. https://web.archive.org/web/20160213101305/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/dr.html. Läst 27 april 2015.
- ^ [abcd] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska).
Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
- ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF).
United Nations Development Programme. sid. 284-287.
Växt- samt djurliv.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 månad 2022.
- ^ ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ samt länder vid engelska, tyska, franska, spanska, finska samt ryska (10., rev. uppl.).
Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 71. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 4 månad 2016
- ^ [abcdefg] Carlquist, Gunnar (red.) (1947–1955). Svensk uppslagsbok.
"7" (2). Malmö: Baltiska förlaget. sid. 670. Libris11112
- ^ [abcde] varenda Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
- ^http://countrystudies.us/dominican-republic/12.htm
- ^William Blum: CIA samt USA:s verkliga utrikespolitik s.
231–241, götet, Epsilon press, 1991 ISBN 91-7007-011-3
- ^”Om Dominikanska republiken | SwedenAbroad”. www.swedenabroad.com. Arkiverad ifrån originalet den 26 månad 2016. https://web.archive.org/web/20161226203848/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Karibien/Landfakta/Om-Dominikanska-republiken/. Läst 26 månad 2016.
- ^https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/dr.html#PeopleArkiverad 13 månad 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.
CIA World Factbook uppdaterat 20 november 2008
Vidare läsning samt vid film
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||