Mats och tomas gifta bögar

På Hallwylska museet inom huvudstaden framträda just för tillfället ett utställning ifall homosexuella mäns möten inom stan ifrån mitten från 1800-talet samt vidare. Konstvetaren Alexander Svedberg imponeras från försöket för att visa upp ett undanträngd sektion från Stockholms historia.

”Bögar.

Från överklassens sanatorier samt kurorter mot arbetarklassens parkerar samt urinkurer.

Mötesplatser inom ett förbjuden tid” existerar enstaka samproduktion mellan Hallwylska museet, Jon Voss ifrån tidningen QX och författaren Jonas Gardell. Efter för att äga tagit trapporna upp mot museet vid Hamngatan släpps jag in inom en utrymme, detta inledande från fem, var tillfälliga väggar skymmer museets fasta interiör. Ljussättningen existerar dämpad, dem rosa ytorna smyckade tillsammans med enstaka brokig skara objekt.

Mitt inom rummet står ett pelare likt besitter tapetserats tillsammans tidningsurklipp.

Till vänster framträda ett bio var Jonas Gardell berättar ifall den manliga homosexualitetens moderna bakgrund. beneath honom återkomma orden urning, sodomit, homosexuell. flera museer eftersträvar idag för att presentera historien samt dem egna samlingarna tillsammans nya vinklar, samt samarbetar därför allt oftare tillsammans med aktivister samt detta man vid engelska kallar till ”community historians”, detta önskar yttra personer vilket arbetar tillsammans historieskrivning utanför gammal institutioner.

Den typen från historieförmedling samt kunskapsproduktion är kapabel nämligen bidra tillsammans värdefulla perspektiv, vars avsikt existerar för att synliggöra åsidosatta liv samt nekade begär.

Gardell iklär sig rollen från enstaka sorts bögarnas historietecknare. mot motsats till vänster ifall filmen besitter man satt upp ett tidslinje på grund av år 1864–1919; inom ett monter ligger tidiga skrivna verk angående homosexualitet.

Avsikten existerar för att etablera en ramverk. denna plats finns även register ifrån rättsväsendet, journalistiska texter, måleri, bekännelselitteratur samt korrespondens. Genom för att väva samman allt detta ämne återupplivas ett dåtid vilket likt enstaka hemsökelse gäckar heteronormativ historism. inom landet, var människor gärna önskar berömma sig till sin tolerans, existerar detta berättelser likt sent började upptas inom den allmänna historieskrivningen.

Utställningens delar ligger inom enstaka linje, närapå ett rumslig iscensättning från kronologin.

Under tisdagskvällen sänds nämligen mottagen mot Köping -avsnittet vid Kanal 5 samt Discovery+.

Då samt då överlappar ljud inom dem numeriskt värde inledande rummen samt dämpar andra inslag. sålunda sker mot modell då jag lyfter luren mot den mobil liksom äger placerats beneath författaren Pontus Wikners porträtt. på denna plats är kapabel gäst lyssna vid extrakt ur Wikners postumt publicerade text Psykologiska självbekännelser.

Bland rummets flera personligheter finns även Rolf dem Maré, barnbarn mot Wilhelmina von Hallwyl. detta tar tidsperiod för att tillgodogöra sig texterna. möjligen existerar detta heller ej nödvändigt för att studera noggrann allt. Rummets tapetserade pelare fungerar mot modell utmärkt liksom fond, en totalbild från stigmats samhälleliga konsekvenser.

I dem tre nästkommande rummen blir detta centrala temat tydligt: hur offentliga samt privata utrymmen nyttjades till hemliga möten.

ifrån överklassens sanatorier samt kurorter mot arbetarklassens parkerar samt urinkurer. Genom för att klassperspektivet breddas blir utställningen mer angelägen. Den homosexuella överklassmannen, enstaka väletablerad foto inom historieskrivningen, blir startpunkten på grund av för att gestalta vanliga bögars villkor. plats numeriskt värde uppehåller sig nära Rolf dem Marés flådiga fristadsliv, samt tar hjälp från skrivelse, fotografi samt interiör till för att åskådliggöra hur rika män möttes inom privata våningar, vid ytterligare ort alternativt utomlands.

Till skillnad ifrån dem Maré samt homosexuella män ifrån överklassen möttes arbetarklassens bögar vid offentliga platser.

Deras bakgrund berättas inom detta tredjeplats rummet, var man hör ljudet från enstaka polisvissla samt klapprande fotbeklädnad. ”Möten inom staden”, lyder introduktionstextens överskrift. denna plats får man stifta bekantskap tillsammans med dem knegande bögar liksom kär, fnaskade samt arresterades inom offentligheten. Polisen ägnade sig åt ett katt-och-råtta-lek samt patrullerade kända mötesplatser.

Fetischeringen från uniformerade män ges ytterligare dimensioner, då den knyts mot homosexuell prostitution bland militärer. inom rummets högra sektion hänger Owe Zerges verk ”Pojke inom amerikansk sjömanskostym”, samt vid enstaka intilliggande skiljevägg framträda ett tavla från Eugène Jansson föreställande numeriskt värde besättning vid enstaka parkbänk.

Utrymmet existerar skickligt använt, den samlade iscensättningen utmärkt.

Bögarnas topografi.

Den förstärks tillsammans signalementfotografier, illustrationer samt enstaka flottistuniform.

Tvärsöver står ett rekonstruerad urinkur. nära öppningen är kapabel man studera ifall samt ur Bengt Claudelins klotterböcker, såsom innehåller sexuell graffiti ifrån toaletter inom samt utanför huvudstaden. Den existerar en modell vid hur minoritetsgrupper vid eget bevåg skriver sin saga.

Claudelin, liksom arbetade vid Hallwylska, testamenterade boken mot museet. ett sektion klotter besitter återskapats inom urinkuren, tillsammans tillsammans med intorkade rännilar från urin. Jag läser vartenda klotter. ”Idag träffade jag ett färsk stilig polis tillsammans massiv kuk, liksom jag sög ur ett bytta.” Mer än inom något annat plats samverkar samtliga element på grund av för att stimulera mot reflektion kring den levda historiens komplexitet.

Det fjärde rummet existerar ett fortsättning vid detta tredjeplats.

mot vänster finns ett landskapsbild ovan offentliga platser inom huvudstaden.

Tidigare besitter man gömt undan samt osynliggjort, inom flera fall bränt brevväxlingar, raderat spår samt mot samt tillsammans förfalskat historien.

Bögarnas topografi. vid andra sidan hänger enstaka preliminärstudie mot Eugène Janssons konstverk ”Flottans badhus”. Likt resten från utställningens verk presenteras den ej bara såsom enstaka kodad skildring från upphovsmannens begär, utan såsom en formulering till delade erfarenheter. detta visualiserar hur badhus, friluftsbad samt parkerar plats förbindelselänkar, dock även inbjöd mot voyeurism.

Först inom plats fem upplever jag för att iscensättningen sviktar.

Bögar.

en par biografstolar äger placerats framför ett skärm var klipp framträda. Rummet innehåller suggestiva läsningar från dåtidens traditioner. Via språkliga samt visuella tvetydigheter skapades verk likt öppnar på grund av homoerotisk tolkning, ifrån Karl Gerhard samt Nils Dardel mot Gösta Adrian-Nilsson samt Eugène Jansson. angående dem inledande fyra rummen existerar konceptuellt tajta känns avslutningen ej lika integrerad inom utställningens koncept.

Tidigare äger man gömt undan samt osynliggjort, inom flera fall bränt brevväxlingar, raderat spår samt mot samt tillsammans med förfalskat historien.

Rummet existerar intressant, dock dras tillsammans med ett problematik liksom är kapabel uppstå då en stort samt spretigt ämne – lämpat på grund av ett läsning – översätts mot ett rumsligt begränsad kontext. detta föreligger ett viss diskrepans mellan rummets beståndsdelar, då analyser från homoerotik inom bildkonst, bio samt revy samsas tillsammans aktivism samt dem homosexuella handlingarnas avkriminaliserande 1944.

dem olika delarna ägde tillsammans fördel kunnat ett fåtal egna rum.

Som totalitet existerar ”Bögar. Mötesplatser inom ett förbjuden tid” dock berömvärd, samt genom den ges dessa viktiga berättelser ett färsk lokal inom offentligheten.

vid väg ner till trappan känner jag för att enstaka nödvändig sektion från min saga äger berättats.

Alexander Svedberg

A.S. existerar essäist, antikhistoriker samt konstvetare samt skribent till tidskriften 20TAL.