Vilken blomma har 2 kronblad

Blåsippa, Hepatica nobilis, existerar ett krydda såsom växer inom skogsmark inom tempererade områden från norra halvklotet. Carl von Linné gav blomman namnet Anemone hepatica dock eftersom blåsippssläktet, Hepatica, en tag betraktats likt en oberoende släkte fick växten en nytt latinskt namn.

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Blåsippan blommar april–maj, före dem flesta andra vårblommor, ibland redan beneath snösmältningen.

Blomman existerar rödblå, skär alternativt vit^[1] samt äger 6-9 kronblad.^[2]

Den underjordiska, något snett ställda pelarstammen små frukter från växter inom sin spets nära alternativt strax ovanför jordytan ett massiv, övervintrande knopp, liksom inom sin nedre sektion består från breda, tunt hinnaktiga, gråvita alternativt rödlätta fjäll (lågblad), samt högre upp några späda anlag mot vanliga örtblad.

inom bladvinklarna från såväl lågbladen liksom örtbladen sitter blomknoppar.

Solhatten finns inom ett mängd olika sorter, vilket ger dig chans för att hitta den perfekta på grund av din trädgård.

inom blomknopparna ligger varenda blomdelarna färdiga redan vid hösten samt blomman är kapabel slå ut genom för att bara sträcka ut dem samt ge dem den slutliga egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser. Bladanlagen utvecklas långsammare. Tidigt vid våren finns vanligen även fjolårets växtdel ännu kvar, dock dem dör beneath försommaren, då dem nya bladen blivit fullvuxna.

Rötterna kunna fortleva inom flera hundra kalenderår.

Efter blomningen existerar stängeln böjd mot jorden, samt småfrukterna (nötterna) blir därför liggande inom moderväxtens att vara nära något.

dem sprids ibland genom myror. Detta kallas myrmekokori.

Blåsippan existerar fridlyst inom kurera land samt får ej plockas kommersiellt på grund av salg, den får ej heller grävas upp. Man får ej plocka blåsippor alls inom Hallands, Skåne, Stockholms, Västerbottens samt delar från Västra Götalands län.

Kronblad: Denna växtstruktur existerar en modifierat ark vilket omger dem reproduktiva delarna från enstaka blomma.

Man får ej heller vid något annat sätt skada växten.^[3]

Habitat

[redigera | redigera wikitext]

Blåsippa växer inom skogsmark inom tempererade områden från norra halvklotet. inom Norden återfinns den inom södra samt mellersta Skandinavien samt inom södra land i norden.

Kartor

[redigera | redigera wikitext]

I södra Norge når blåsippa upp mot 700 m ö h.

Områden till varianterna acutoloba, amerikansk kultur, asiatica samt japonica existerar markerade.

Blomningen varar ca tre veckor.

Biotop

[redigera | redigera wikitext]

Blåsippa växer vid torr skogsmark, maximalt inom lövskogar, igenvuxna lövängar samt inom granblandskogar.

Den gynnas från kalkhaltig mark.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

SläktnamnetHepatica kommer från grekiskaἡπατικός (hēpatikós) = leverliknande, från ἧπαρ (hêpar) = lever. detta syftar vid utseendet från människans lever. Artepitetetnobilis existerar latin samt betyder ädel, förnäm.

Det gamla släktnamnet Anemone kunna härledas ifrån grekiska Ἄνεμοι (Anemoi) = vindarna, en antal smågudar, likt styrde ovan vindar, vilket kom ifrån olika håll.

Överfört mot latin kunna anemone översättas tillsammans detta enkla termen sippa.^[4] Den grekiska mytologin förtäljer sålunda: då gudinnan venus sörjde ovan sin stupade älskare Adonis hällde denna gudadrycken nektar ovan dennes blod.

Blommans sterila delar: kronblad, foderblad samt andra blad.

Därvid uppstod anemon-växterna, alltså sipporna.

Medicinsk användning

[redigera | redigera wikitext]

Inom folkmedicinen besitter blåsippan haft utvärtes användning på grund av för att påskynda sårläkning. Detta användningsområde existerar numera dock huvudsakligen från kulturhistoriskt nyfikenhet. Använd sektion från växten existerar bladen.

Ytter- alternativt kantblommorna utgör detta såsom liknar 6 mm breda kronblad, mot antalet 15–40.

Verksamt kurs existerar glykosidenranunculin, vilket spjälkas inom glukos samt protoanemonin.^[5]

Bladens form eller gestalt liknar enstaka njures struktur. i enlighet med signaturläran förmå därför blåsippa användas till för att bota njursjukdomar. inom andra fall äger utseendet liknats nära enstaka levers utseende. (Se avsnittet Bygdemål nedan.)

Inom skolmedicinen anges blåsippa likt något giftig.

De blommar inom start från våren, samt blommorna existerar kluster från vita kronblad likt ibland besitter enstaka hint från rosa.

i enlighet med Giftinformationscentralen innehåller den irriterande ämnen, samt förmå ge sveda inom munhåla samt svalg samt olika besvär inom magen.^[6]

Blåsippan liksom symbol

[redigera | redigera wikitext]

Blåsippan existerar emblem för:

Bygdemål

[redigera | redigera wikitext]

Blåsippan besitter flera namn vid olika dialekter, exempelvis dem inom tabellen nedan.

Namn	Trakt	Förklaring
Blåveror		Slutleden -veror, -veva, -viring samt -virra existerar förvrängningar från termen "vår", den tidsperiod då blåsippan blommar.[9]
Blåveva
Blåviring
Blåvirra
Leverblomma		Bladet påminner angående ett levers utseende, samt i enlighet med folkmedicinens signaturlära kunde därför blåsippa användas till för att bota leversjukdomar. (I andra fall besitter liknelsen gällt njurars utseende. titta avsnittet Medicinsk användning ovan.)
Leverört
Killingblomma	Dalarna (Lima), Gotland

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

• Närbild från blomman framifrån.

• Blommans stjälk samt undersida.

• Olika färgvarianter.

• Blåsippor växer ofta flera tillsammans.

• Odlingsformen 'Rubra Plena'.

• Blad

• Blåsippan tål frost samt vit nederbörd.

  Den sträcker vid sig då värmen kommer åter.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]