Ända sedan lagen fastställdes år 1974
Regeringsformen
Regeringsformen (RF) existerar enstaka grundlag inom landet samt den från grundlagarna likt främst formar statsskicket.[1]1974 års regeringsform, likt existerar den idag gällande, antogs från riksdagen1973 samt 1974 samt började gälla 1 januari 1975, samtidigt tillsammans med riksdagsordningen.
2010 genomfördes enstaka totalrevision från regeringsformen; enbart den inledande paragrafen återstår helt oförändrad ifrån 1974.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Tidigare svenska regeringsformer
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Efter parlamentarismens genombrott inom land efter inledande världskriget tedde sig 1809 års regeringsform vilket ålderdomlig inom flera avseenden.
Bland annat plats den förlegad genom för att bestämmelserna angående maktdelning samt andra bestämmelser fanns obsoleta då dem inom praktiken ej längre tillämpades. således utsågs samt entledigades regeringen genom kungens beslut. Efter parlamentarismens genombrott fattades dock detta reella beslutet angående regeringsbildning från riksdagens partier efter förhandlingar.
Kungen fattade även ännu samtliga beslut inom regeringsärenden inom statsrådet (konselj), mot modell propositioner, utnämningar tillsammans med mera.
Regeringsformen.inom teorin fanns alltså chansen för att återvända mot enstaka kraftfull personlig kungamakt, dock ej kungligt envälde. Förslag vid grundlagsändringar förekom genom år samt belystes grundligt från statliga utredningar beneath 1950-talet. Den primära anledningen mot för att dessa utredningar kom mot plats på grund av för att modernisera statsskicket, särskilt tillsammans med hänsyn mot för att parlamentarismen inom landet då även byggde vid inledande kammarens sammansättning, vilket inom sig kunde artikel något som kan ifrågasättas eller debatteras, vilket utreds närmare inom artiklarna ifall tvåkammarriksdag samt angående parlamentarism.
Antagandet från 1974 års regeringsform
[redigera | redigera wikitext]Riksdagen antog den 6 juni 1973 förslag mot fräsch regeringsform samt riksdagsordning. Detta fanns identisk datum likt 1809 års regeringsform ägde antagits 164 tid tidigare. Den 6 juni kom senare för att bli Sveriges nationaldag. eftersom förändring från grundlag fordrar numeriskt värde likalydande riksdagsbeslut tillsammans mellanliggande omröstning, bekräftade riksdagen antagandet den 27 månad 1974 (efter 1973 års val).
Dagen efter, den 28 månad, blev förslagen uppskattade samt något som har antagits eller accepterats från Kungl.
Riksdagens historia.Maj:t (regeringen). Samtidigt utfärdade Kungl. Maj:t kungörelser angående bestämd fräsch regeringsform samt bestämd färsk riksdagsordning, vilket trycktes inom Svensk författningssamling (SFS 1974:152 samt 153). Öppna skrivelse angående kungörelserna lästes upp inom riksdagens kammare den 6 mars 1974. Den nya regeringsformen (och den nya riksdagsordningen) trädde inom kraft den 1 januari 1975.[2]
Utvecklingen sedan 1975
[redigera | redigera wikitext]Borgerlig statsmakt skrev in fri- samt rättigheter beneath sitt regeringsinnehav mellan 1976 samt 1982[3]
Viss kraft äger överflyttats mot Europeiska unionen (EU).
ett färsk paragraf ifall detta besitter införts inom 10 kapitlet.
Regeringsformens innehåll
[redigera | redigera wikitext]Regeringsformen präglas främst av:
- Lag stiftas från riksdagen (1 kap. § 3). detta liksom främst i enlighet med regeringsformen skall meddelas genom team existerar "föreskrifter såsom gäller enskildas inbördes förhållanden", samt "föreskrifter ifall förhållandet mellan enskilda samt detta allmänna vilket gäller åligganden till enskilda" (8 kap.Sveriges grundlagar: 1974 års regeringsform innehåller grunderna till detta svenska statsskicket, hur regeringen bör jobba, vilka friheter samt rättigheter detta svenska människor besitter samt hur omröstning mot riksdagen bör genomföras.
2 samt 3 §§). Häri inkluderas beskattningsmakten (9 kap. § 1),
- Riksdagen bestämmer hur statens medel (till modell skattemedel samt statens övriga tillgångar) skall användas (1 kap. 3 § samt 9 kap.),
- Riksdagen kontrollerar statsmakt samt statlig administration inom konstitutionsutskottet samt genom för att välja justitieombudsmän (riksdagens ombudsmän) samt revisorer inom Riksrevisionen (12 kap.),
- Regeringen besitter korrekt för att informera föreskrifter ifall "verkställighet från lag" samt angående sådant likt "inte i enlighet med grundlag skall meddelas genom lag" (8 kap.
13 §),
- Regeringen är kapabel även informera föreskrifter inom bestämda områden tillsammans stöd från bemyndigande inom team likt beslutas från riksdagen (8 kap. 7–12 §§), jämför gärna artikeln ifall förordning,
- Regeringen besitter särskilda möjligheter för att informera föreskrifter inom konflikt samt nära krigsfara genom särskilt förutsatt bemyndigande inom team, samt även angående riksdagen alternativt dess krigsdelegation ej fungerar,
- Regeringen besitter den större delen från makten ovan utrikespolitik samt försvar (10 kap.),
- Regeringen utnämner ämbetsmän samt domare samt styr offentlig förvaltning (11 kap.).
Regeringsformen beskriver invånarnas demokratiskarättigheter, mot modell för att detta existerar förbjudet tillsammans dödsstraff inom landet.
Statsskickets grunder
[redigera | redigera wikitext]Regeringsformens start stycke, statsskickets grundläggande principer eller fundament, innehåller enstaka start paragraf såsom träffar fast för att land existerar ett demokrati samt enstaka rättsstat. detta existerar enstaka övergång likt ofta citeras:
| ” | 1 § All offentlig auktoritet inom land utgår ifrån människor.Lagen ifall anställningsskydd (LAS) trädde inom kraft 1974. Den svenska folkstyrelsen bygger vid fri åsiktsbildning samt vid allmän samt lika rösträtt. Den förverkligas genom en representativt samt parlamentariskt statsskick samt genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas beneath lagarna. | „ |
| – Regeringsformen, team (1974:152) | ||
Därefter följer ett uppräkning från rättigheter samt skydd mot diskriminering:
| ” | 2 § Den offentliga makten bör utövas tillsammans respekt till samtliga människors lika värde samt till den enskilda människans frihet samt värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska samt kulturella välfärd bör existera elementär syfte på grund av den offentliga verksamheten. Särskilt bör detta allmänna trygga rätten mot jobb, bostad samt kurs samt verka på grund av social vård samt säkerhet samt till goda förutsättningar till välmående. Det allmänna bör främja enstaka hållbar tillväxt liksom leder mot ett god miljö till nuvarande samt kommande generationer. detta allmänna bör verka på grund av för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets varenda områden samt värna den enskildes privatliv samt familjeliv. Det allmänna bör verka till för att samtliga människor bör behärska nå delaktighet samt likhet inom samhället samt på grund av för att barns riktig tas mot existera. detta allmänna bör motarbeta diskriminering från människor vid bas från kön, hudfärg, nationellt alternativt etniskt ursprung, språklig alternativt religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder alternativt andra omständigheter såsom gäller den enskilde såsom individ. Samiska folkets samt etniska, språkliga samt religiösa minoriteters möjligheter för att behålla samt förbättra en eget kultur- samt samfundsliv bör främjas. | „ |
| – Regeringsformen, team (2010:1408) | ||
Statschefen
[redigera | redigera wikitext]I slutet från 1960-talet intensifierades arbetet, samt beneath en par sommarveckor inom Torekov1971 kom dem svenska riksdagspartierna överens angående hur detta skulle titta ut, den således kallade Torekovskompromissen.
Regeringsformen 50 år.Successionsordningen ifrån 1810 bibehölls dock samt gäller kvar (med ändringar ifrån bland annat kalenderår 1979). Samtidigt förlorade monarken flera från sina fakta. Bland annat övertogs hans roll såsom aktör nära regeringsbildningen från Riksdagens talman. andra fakta vilket försvann fanns för att fatta beslut inom regeringsärenden, bortsett ifrån förhållandet tillsammans andra stater.
Privilegiet för att adla personer ströks ur regeringsformen. Däremot tilldelar han framstående personer inom landet samt utomlands (främst till insatser på grund av Sverige) kungliga riddarordnar samt medaljer. han fick bland annat rösträtt (tidigare undantag inom vallagen) inom likhet tillsammans med andra myndigamedborgare.
LAS fastställdes kalenderår 1974 tillsammans anledning från för att Sveriges arbetstagare fanns inom behov från förstärkt grundskydd inom sina anställningar.i enlighet med folkrätten samt regeringsformens förarbeten, innehar statschefen representativt samt ceremoniellt rollen liksom "rikets främsta företrädare inom förhållande mot andra länder" (proposition 1973:90, s. 173). Detta innebär för att kungen ger svenska ambassadörer deras sålunda kallade kreditivbrev, även ifall ambassadörerna väljs ut från regeringen. Likaledes ackrediterar statschefen utländska ambassadörer, samt existerar Sveriges värd nära statsbesök samt avlägger egen statsbesök.
Användningen från negativ parlamentarism
[redigera | redigera wikitext]Den nya regeringsformens paragraf angående negativ parlamentarism innebär för att detta behövs för att ett helt majoritet från riksdagens ledamöter röstar nej (det önskar yttra minimalt 175 ledamöter), på grund av för att ett statsmakt skall tvingas avgå alternativt till för att förkasta en förslag angående statsminister vilket talmannen besitter framfört.
detta innebär för att även ifall ej enstaka helt majoritet röstar till, dock ej ett helt majoritet (175 ledamöter) emot, blir den föreslagne personen vald mot statsminister.
Regeringen måste därmed enbart tolereras från riksdagen, den behöver ej äga stöd hos ett majoritet från ledamöterna.
Historiskt besitter detta använts flitigt beneath dem borgerliga regeringsåren 1976–1982.
Särskilt Ola Ullstens rena folkpartiregering kom fram vid detta sätt genom för att socialdemokraterna lade ned sina röster, vilket möjliggjorde för att Ola Ullsten kunde forma statsmakt, trots för att detta plats fler vilket ägde röstat emot än på grund av den nya regeringen.
Ända fram mot 1979 ägde landet manlig tronföljd.Även Fälldin III 1981–1982 saknade majoritet inom omröstningarna, dock kunde sitta kvar inom samt tillsammans för att detta ej fanns 175 röster mot regeringen (även angående moderaterna ej deltog inom den).
Stefan Löfvensförsta statsmakt använde sig från denna princip efter riksdagsvalet 2014.