Hur fungerar en representativ demokrati

Representativ demokrati avser en struktur var människor styr genom omröstning från partier alternativt företrädare tillsammans beslutanderätt.

Vad innebär detta för att land existerar ett representativ demokrati?

Representativ demokrati förmå även ses likt ett samlingsbeteckning på grund av ett mängd demokratiska modeller. Gemensamt till dessa existerar dock för att kärnan består från regelbundet återkommande omröstning mellan konkurrerande representanter. Folksuveräniteten åstadkoms genom för att medborgarna påverkar styret genom för att välja inom dessa omröstning.

Den existerar den helt maximalt utspridda metoden på grund av för att auktoritativt samt legitimt utöva övervakning, utkräva ansvar samt förbättra argumentation inom moderna demokratier.

Andra termer

[redigera | redigera wikitext]

En ytterligare begrepp till begreppet existerar valdemokrati. termen valdemokrati kunna ses likt enstaka idealtyp, åtskiljd ifrån realtypen representativ demokrati.

Representativ demokrati avser en struktur var människor styr genom omröstning från partier alternativt företrädare tillsammans med beslutanderätt.

tillsammans andra ord; begreppet valdemokrati avser tanken samt idén på baksidan den representativa demokratin. Termen representativ demokrati ses istället liksom den faktiska formen från demokrati liksom existerar inom flera från dagens länder. Begreppet "partikrati" används internationellt på grund av för att beteckna ett partibaserad representativ demokrati.

Definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Representativ demokrati existerar inget statiskt term. detta sträcker sig ifrån rent elitistiska åskådningar därför såsom namn Schumpeterskonkurrensdemokrati mot betydligt mer deltagarvänliga synsätt.

Sverige existerar enstaka representativ demokrati.

Den amerikanske statsvetaren samt demokratiteoretikern namn Schumpeter ansåg för att detta klassiska demokratiidealet fanns svårt för att förverkliga inom praktiken. inom sin volym Capitalism, Socialism and Democracy (1942) hävdar denne helt enkelt för att detta ej existerar möjligt för att upprätta en politiskt struktur var besluten avspeglar folkmajoriteten.

detta enda realistiska alternativ vilket står mot buds existerar för att människor förmå erhålla välja mellan en antal konkurrerande eliter. då ett elit (i form eller gestalt från en politiskt parti) väl existerar vald sålunda äger den makten samt detta går ej för att utföra krav vid för att dem beslut såsom den fattar skall stämma överens tillsammans folkviljan.

Däremot kunna förstås enstaka elit såsom missköter sitt ämbete bli avsatt inom nästa politiska omröstning. vid detta sätt upprätthålls ett folklig övervakning från eliterna, dock ej från besluten. på denna plats närmar sig Schumpeters enstaka från den representativa demokratin maximalt kritisk mekanismer, nämligen ansvarsutkrävandet.

Teorin existerar lätt, genom insyn samt kunskap förmå medborgarna kräva ansvar från dem folkvalda ifall dem gjort olämpliga beslut. Detta blir ett mekanism vilket ersätter ett mer direkt resultat vid besluten. ett ytterligare, lite mindre begränsande, mekanism alternativt nyckelbegrepp existerar mandatgivande. i enlighet med denna teori åstadkommes medborgarens inverkan genom för att denna väljer ett politiker (en elit) tillsammans med en mandat.

Helt enkelt enstaka instruktion ifall hur politikern skall agera inom vissa problem att diskutera. Detta fungerar även mer omväg. inom enstaka föränderlig planet kunna detta existera svårt för att artikel rationell. Därför lägger väljarna sin röst vid den assemblage (det parti) likt man bäst anser företräda sina intressen. Hur denna valda lag agerar inom sakfrågor existerar mindre intressant på grund av den enskilda väljaren.

Klasspartier existerar möjligen detta tydligaste exemplet vid detta, därför såsom socialdemokraterna inom landet. detta såsom existerar centralt till denna artikel existerar för att detta representativa demokratiperspektivet vid demokrati antas äga en antal inbyggda mekanismer likt skall säkerställa den politiska jämlikheten. Tanken existerar för att representativa demokratin genom dessa mekanismer skall säkerställa för att varenda människor inom en samhälle äger identisk inflytande inom politiken.

Givetvis kommer detta även inom den maximalt fulländade representativa demokratin för att finnas ett politisk elit tillsammans större auktoritet än övriga dock dem liksom valt dessa skall varenda äga haft identisk effekt. Den politiska jämlikheten skall i enlighet med representativa demokratin främst säkras genom mekanismerna regelbundet återkommande omröstning, fri opinionsbildning samt någon grad från beroende.

Representativiteten förutsätter någon struktur från omröstning till för att välja dem likt människor anser bör företräda dem.

Hur fungerar representativ demokrati inom praktiken?

Det regelbundet återkommande valet existerar möjligen detta maximalt centrala inom den representativa demokratin. detta existerar nämligen tillsammans denna mekanism vilket medborgarna får sin chans för att välja försvunnen dem vilket misskött sitt ansvar. detta viktigaste existerar möjligen ej själva valet utan snarare omvalet alternativt detta uteblivna liknande.

Detta vid bas från för att väljaren ej förmå existera trygg vid för att den individ alternativt detta schema vilket denna röstat vid verkligen kommer för att genomföras vad behövs då till för att människor skall behärska fatta genomtänkta retrospektiva domar ovan eliten (bedöma vad eliten tidigare gjort)? Även denna plats lyfts numeriskt värde primära principer fram; tydliga ansvarsstrukturer sålunda för att väljaren förmå att fatta beslut eller bestämma något vilken elit likt små frukter från växter ansvaret på grund av enstaka förd politik samt jämlika tillgångar hos dem olika konkurrerande eliterna.

Frågan ifall fri opinionsbildning berör den demokratiska frihet liksom medborgarna äger utanför dem formella beslutsorganen. ett frihet till dem styrda för att skapa samt uttrycka politiska åsikter utanför regeringsstyrets övervakning. Denna frihet är kapabel indelas inom numeriskt värde primära linjer. Den inledande handlar angående frihet för att skapa egna opinioner.

på grund av för att detta skall existera någon fras för att genomföra omröstning måste detta finnas verkliga valmöjligheter. detta existerar ej särskilt fruktsamt för att bara behärska ett fåtal välja vid ett alternativt en fåtal människor. för att äga chansen för att forma opinioner existerar viktigt på grund av för att nå öppen konkurrens mellan flera politiska aktörer.

Den andra primära linje beneath denna princip syftar mot medborgarens korrekt för att då såsom helst uttrycka politiska åsikter, ej bara genom för att omrösta vid valdagen.

Genom medborgarnas chans mot för att kommunicera tillsammans varandra påverkas även förhållandet mellan dem styrda samt dem styrande. människor är kapabel direkt, utanför valdagen, informera representanterna sina åsikter. Frihet mot politiska åsikter blir alltså enstaka kompensation på grund av chansen för att ge representanterna instruktioner.

Grad från beroende handlar egentligen ej ifall ett princip utan existerar en försök för att förklara den diversitet inom åsikter liksom finns kring hur dem styrande skall artikel beroende från sina väljare.

Dessa är kapabel sammanfattas inom fyra normativaideal (fyra åsikter angående hur detta beroende borde fungera).

Förtroendemodellen bygger vid för att professionella politiker vilket tillhör enstaka utbildad elit vid en vist sätt skall föra folkets mål. enstaka från dem inledande förespråkarna på grund av denna modell plats den konservativa ideologen Edmund Burke likt ansåg för att representation hänger intimt samman tillsammans med enstaka moralisk plikt.

Denna modell besitter starka elitistiska förtecken.

Den bygger vid för att människor ej vet sitt eget bästa samt för att representanterna då dem väl existerar valda skall tänka egen.

Delegatmodellen skulle behärska ses vilket förtroendemodellens motpol. på denna plats ses representanten istället såsom enstaka individ såsom skall agera till någon ytterligare genom klara riktlinjer samt instruktioner.

Principen existerar för att representanten skall artikel således bunden vilket möjligt mot åsikterna hos dem vilket valt henne/honom. Förespråkarna på grund av denna modell brukar lyfta fram främst numeriskt värde fördelar; bredare tillfälle på grund av medborgarna för att delta inom beslutfattandet samt för att den ligger nära idealet ifall folklig suveränitet.

Både förtroendemannamodellen samt delegatmodellen uppkom då demokratin plats ung samt representanterna kvar plats sedda såsom självständiga aktörer. Idag existerar nästan samtliga representanter bundna mot en politiskt område, ofta tillsammans med en särskilt politiskt schema. Delegatmodellen bygger vid idén för att grupp liksom besitter vunnit valet får tillfälle för att genomföra den politik vilket detta besitter offentliggjort beneath valrörelsen.

Sverige existerar enstaka representativ demokrati.

detta existerar alltså grupp snarare än den enskilde representanten likt existerar grunden på grund av representativiteten. Representantens uppgift existerar i enlighet med denna modell för att artikel lojal mot grupp samt dess schema.

Enligt Representationsmodellen bör en parlament artikel en mikrokosmos från människor likt sådant.^{[källa behövs]} Parlamentet skall alltså innehålla medlemmar ifrån samhällets varenda grupper samt sektioner.

detta är kapabel handla angående grupper baserade vid kön, socialklass, tro, etnicitet, ålder samt sålunda vidare. Modellen grundar sig inom för att man antar för att ett individ såsom kommer ifrån enstaka viss samling inom stort delar åsikter samt erfarenheter tillsammans gruppens andra medlemmar.

Den fransk-amerikanske statsvetaren Bernard Manin menar för att representativ demokrati existerar något inom grunden annat än direktdemokrati.

Även inom enstaka direkt demokrati måste man utse representanter, dock inom stället till för att välja sådana lottar man inom regel fram någon. Genom för att nyttja lotten blir sannolikheten massiv för att representanter liknar befolkningen - ej bara inom sociala avseenden samt beträffande åsikter utan även kunskapsmässigt. inom ett representativ demokrati utser man vilket regel någon liksom existerar förbättrad än genomsnittet.

Manin menar för att detta existerar en aristokratiskt inslag inom en representativt struktur.

Manins teori framställs ofta såsom liggande inom linje tillsammans Schumpeters elitmodell. Detta ifrågasätts vid allvar inom ett magisteruppsats från Ingemar Andersson. Andersson menar för att tyngdpunkten inom Manins teori ligger vid själva urvalsprocessen - mot modell då partierna nominerar kandidater inför en omröstning.

inom Schumpeters teori ligger tonvikten inom stället vid väljaren, vilket är kapabel välja mellan olika valsedlar vid identisk sätt såsom han alternativt denna är kapabel välja olika fabrikat från enstaka existera inom ett butik.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Robert A Dahl (2002). Democracy and its critics (Demokratin samt dess antagonister).

  Stockholm: Ordfront inom samarbete tillsammans Demokratiakademin. ISBN 91-7324-892-4 

• Demkokratiutredningen, SOU 2000:1 (2000). En uthållig demokrati! : politik på grund av folkstyrelse vid 2000-talet : Demokratiutredningens betänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

  ISBN 91-38-21109-2 

• Mikael Gilljam (2003). Jörgen Hermansson. red. Demokratins mekanismer.

  Lund: Liber. ISBN 91-47-07275-X 

• Bernard Manin (2002). The principles of representative government (Den representativa demokratins principer). Angered: SNS Förlag. ISBN 91-7150-884-8 
• Ingemar Andersson: Representativ valdemokrati? utför den valdemokratiska idealtypen rätt och jämlikhet åt den representativa demokratin?

  Magisteruppsats inom statskunskap nära Örebro högskola 2006. [1]