Hur många sovjetiska soldater dog i afghanistan

Den på denna plats artikeln behöver fler alternativt förbättrad källhänvisningar till för att behärska verifieras. Motivering: Bland annat innehåller "faktarutan" enstaka mängd icke källbelagda fakta, samt detta finns även motsägelser mellan "faktarutan" samt den löpande texten.(2020-03) Åtgärda genom för att lägga mot pålitliga källor (gärna vilket fotnoter). data utan källhänvisning förmå ifrågasättas samt tas försvunnen utan för att detta behöver diskuteras vid diskussionssidan.

Afghansk-sovjetiska kriget pågick mellan 1979 samt 1989 mellan Sovjetunionen (som stödde den marxist-leninistiska regeringen inom Afghanistan) samt den afghanska islamiska mujahedinrörelsen.

^[15]Rebellerna stöddes från USA, vilket såg detta såsom enstaka sektion från detta kalla kriget. ^[15]Redan tid 1978 inleddes en uppror mot den sovjetstödda regeringen vilket tagit makten. Upproret blev bara förvärrat då Sovjetunionen inom månad 1979 gick in tillsammans med en stort antal trupper samt ockuperade landet.

såsom en påverkan från Sovjetunionens sammanbrott, föll regimen inom Afghanistan 1992. Dessutom utbröt snart en nytt inbördeskrig mellan dem falanger likt besegrat Sovjetarmén.

By the mid-1980s, the Soviet military presence in Afghanistan had increased to approximately 115,000 troops and fighting across the country intensified; the complication of the war effort gradually inflicted a high cost on the Soviet Union as military, economic, and political resources became increasingly exhausted.

Förlopp

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund samt invasion

[redigera | redigera wikitext]

I april 1978 erövrade Afghanistans kommunistparti makten genom aprilrevolutionen. dem nya makthavarna ägde emellertid stora bekymmer tillsammans för att bekämpa motståndet samt 24 december1979 invaderade sovjetiska styrkor landet. Några dagar innan ägde Spetsnaz-trupper (sovjetiska elittrupper) tagit kontrollen ovan regeringsbyggnader tillsammans med mera inom Kabul samt president Amin blev dödad.

Sovjetunionens viktigaste avsikt tillsammans interventionen tolkades inom väst likt för att Sovjet snabbt ville krossa gerillan samt ersätta Amins regim tillsammans enstaka "lydig" marionettregim.

mot sovjeternas förvåning visade sig gerillan (Mujaheddin) artikel ett många svårare nöt för att knäcka än vilket man trott. Striderna mellan gerillan samt ockupationsmakten utvecklades snart mot en många blodigt konflikt liksom ägde flera likheter tillsammans med Vietnamkriget. Trots ett enorm ingenjörsmässig överlägsenhet kunde ej ovan 100 000 sovjetiska marksoldater (räknar man in flygstridskrafter tillsammans med mera tillkommer tiotusentals man) knäcka motståndet.

Stridsmoralen hos gerillan plats upphöjd, den ägde stort stöd hos civilbefolkningen samt noggrann vilket inom Vietnam passade landskapet inom Afghanistan utmärkt på grund av gerillakrigföring.

Hårdnande motstånd

[redigera | redigera wikitext]

Snart började gerillan även erhålla stöd ifrån västländerna tillsammans med massiva vapenleveranser vilket gjorde mujaheddin allt effektivare.

CIA investerade miljardtals dollar vid vapen samt träning från vilket man kallade afghanska frihetskämpar. Bland annat fick afghanerna hjälp från CIA tillsammans med Stinger-robotar till nedskjutning från dem sovjetiska Hind-helikoptrarna.^[16] Även ifrån andra muslimska länder anslöts sig flera frivilliga såsom även blev övade från CIA.

ett från dessa frivilliga plats den sedermera ökände Usama insekter som pollinerar Ladin.

Kriget rullade vidare utan nämnvärda framgångar till ockupationsmakten samtidigt vilket protesterna mot Sovjetunionens konflikt blev allt intensivare internationellt.

I medeltal ägde Sovjetunionen beneath kriget något mer än 100 000 soldater vid område inom Afghanistan.

USA ägde redan 1980 valt för att bojkotta sommar-OS inom Moskva inom protest mot invasionen inom Afghanistan.

Sovjetunionen "hämnades" inom sin tur genom för att fyra kalenderår senare bojkotta sommar-OS inom Los Angeles.

Sovjetiskt uttåg, inbördeskrig

[redigera | redigera wikitext]

Kriget fordrade flera offer även till angriparen samt kostade oerhört många valuta.

Efter Michail Gorbatjovs makttillträde 1985 samt införandet från glasnost växte kritiken även inom Sovjetunionen.

Under detta tio tid långa kriget inom Afghanistan, dog upp emot 15 000 sovjetiska soldater.

Gorbatjov försökte snabbt ett fåtal mot enstaka avspänning gentemot västmakterna samt då fanns en sovjetiskt tillbakadragande ifrån Afghanistan enstaka nödvändighet. 1988 slöts slutligen en FN-avtal var Sovjetunionen sårskydd sig för att lämna landet. Den siste sovjetiske soldaten för att lämna Afghanistan fanns symboliskt nog generalen Boris Gromov. Gromov gick mot fots ovan bron likt korsar gränsfloden Amu-Daria den 15 månad 1989.

Kriget fortsatte dock, idag liksom en rent inbördeskrig mellan Kabulregimen samt gerillan. Moralen hos regeringssoldaterna fanns dålig, samt utan detta sovjetiska stödet blev detta snabbt tydligt för att man inom detta långa loppet ej kunde stå emot gerillan. 1992 föll slutligen Kabul samt Afghanistankriget fanns slut.

Resultat

[redigera | redigera wikitext]

Detta innebar dock ej för att afghanerna fick fred. Gerillan ägde inte någonsin varit enstaka enhetlig rörelse utan sammansatt från enstaka brokig session grupper.

Under dem dryga nio kalenderår (december 1979 – månad 1989) likt Sovjetunionen ockuperade landet beräknas omkring 1 miljoner afghaner omkommit, varav huvuddelen varit civila.

Dessa plats inom stort sett bara överens ifall för att sovjeterna skulle ut samt Kabulregimen störtas samt idag fanns inget sammanhållande kitt kvar. Snart utbröt en nytt inbördeskrig likt pågick inom ytterligare fyra tid samt ledde mot för att talibanerna tog makten 1996.

Sammanfattningsvis visade Afghansk-sovjetiska kriget ännu ett gång för att ett militärt underlägsen gerillarörelse kunna besegra ett supermakt angående kriget utkämpas vid gerillans villkor samt den besitter stort stöd ifrån civilbefolkningen.

vid utdragen sikt äger detta amerikanska stödet mot Mujaheddin demonstrerat sig förödande på grund av USA, då flera från al-Qaida-medlemmarna bedöms artikel frivilliga veteraner ifrån kriget mot Sovjetunionen.^{[ifrågasatt uppgift]}

Antal dödsoffer

[redigera | redigera wikitext]

Det afghansk-sovjetiska kriget fanns många blodigt samt ett hänsynslös krigföring orsakade enstaka enorm materiell förödelse samt stort lidande på grund av civilbefolkningen.

beneath dem dryga nio tid (december 1979 – månad 1989) vilket Sovjetunionen ockuperade landet beräknas omkring 1 miljoner afghaner omkommit, varav huvuddelen varit civila.

Invasionen från Afghanistan blev kostsam på grund av den sovjetiska armén.

Närmare 15 000 sovjetiska soldater fick sätta existensen mot. flera fanns beneath 25 år. Kriget utlöste även ett gigantisk flyktingvåg, ca 5 miljoner människor flydde mot Iran alternativt Pakistan.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]